Vissa dagar blir bara så bra! Personer, upplevelser och väder samarbetar på bästa sätt och minnen för livet skapas. Igår var en sådan dag.
Min pappa och hans svåger Stig har i några månader planerat en sammankomst med mina kusiner Monika och Marie-Louise med respektive - middag och övernattning på Österlen. När pappa berättade om detta, frågade jag honom om jag och barnen skulle köra ut till dem under dag 2. Det vore så roligt att träffa alla. Pappa tyckte att det var en bra idé.
Tidigare i veckan sade väderprognoserna att vädret inte skulle vara särskilt sommarlikt under torsdagen och fredagen men som genom ett under bestämde vädergudarna att ändra sig och bjöd på strålande väder! Solsken, blå himmel med vita moln, blåsigt, lagom varmt.
Pappa och Stig hade inte sagt något till de andra om att vi skulle komma, så det blev en överraskning, när vi dök upp på Torsborgs Gård, där de hade övernattat, strax före klockan 10. Barnen var lite avvaktande till att börja med men jag tycker att de ganska snabbt gav sig in i samtal med sina släktingar.
Efter ungefär en halvtimmes
catching up, körde vi i karavan in till Simrishamn, där vi parkerade utanför turistbyrån i hamnen. Pappa tog reda på var vi kunde hitta ett konditori eller flera för inköp av fikabröd. Det blev en skön liten promenad genom vackra Simrishamn. Oskar fick syn på en båt i hamnen och han blev mycket förtjust i den. Han återkom till att prata om den under hela dagen. Han skulle rita den. Han skulle köpa den. Han skulle köra den. På vägen hem lät han Gustav och mig välja vilka uppdrag vi ville ha på båten.
Tanken var att vi skulle åka ut till Stenshuvud och fika där men utanför turistbyrån i Simrishamn fanns det bord i ett soligt, och inte så blåsigt, läge, så vi ändrade våra planer och fikade där i stället. Sedan blev det karavanfärd till Stenshuvud. Skåne är så vackert. Vi körde förbi äppelodlingar. Emellanåt skymtade det mörkblå havet. Solen sken. Himlen var blå. Vita molntussar. En riktig
Life is beautiful-dag.
När vi kom till Stenshuvud nationalpark hamnade vi nere vid stranden i stället för uppe på något av huvudena. För att komma till stranden passerade vi genom härlig grönska och förbi en orkidéäng. Oskar ville bada, när han såg stranden. Det spelade ingen roll att vi inte hade varken badkläder eller handduk med oss. Han ville bada! Han gick med på att vänta tills morfar och Stig och deras gäster hade åkt vidare till nästa på punkt på agendan. Vi följde med de andra till parkeringen för att säga hej då där. På vägen såg Oskar en död "mördarsnigel" (troligen någon annan sorts snigel men Oskar och Gustav har bestämt att alla sniglar är mördarsniglar) och han blev alldeles förtvivlad.
Vi vinkade av de andra och gick sedan tillbaka till stranden. Vattnet var kallt, väldigt kallt, konstaterade Oskar. Han skalade av sig byxor, strumpor och skor och gick omkring i strandkanten. Det fanns runda, lena stenar som han kastade i vattnet. Efter lite övertalning, tog Gustav av sig skor och strumpor och rullade upp byxbenen för att göra Oskar sällskap. Barnen valde var sin sten att ta med sig hem - lyckostenar.
Oskar var svårövertalad att lämna stranden ... men samtidigt lockade tanken på glass vid Stenshuvud Naturum. Efter glassen gav vi oss iväg upp på Stenshuvud. Det var uppför, uppför, uppför, återigen i ljuvlig grönska. Precis innan krönet, gick vi förbi en informationsskylt, som berättade att det har funnits en fornborg på Stenshuvud.
Så styrde vi kosan hemåt, mycket nöjda med dagen. Det blev ett snabbt matstopp i Simrishamn. I bilen på väg hem satt barnen i baksätet och pratade med varandra
non-stop. Det är så roligt att lyssna på deras samtal. Bara det att de kan sitta och prata med varandra i en timmes tid, berätta för varandra, diskutera och argumentera, det tycker jag är fantastiskt.
