Midsommar nu ... och då

Midsommarafton 1995

Förra året kan jag inte minnas att jag alls uppmärksammade att det var midsommar. För två år sedan var barnen och jag på Gunnesbo och tittade på midsommarstångsresning samt folkdans. I år gick midsommar naturupplevelsernas tecken.

Det var en barnlös midsommar, vilket innebar att Jörgen och jag hade fria händer att fylla dagarna med det vi ville. Det brukar innebära att vi åker ut i skogen. I början av veckan var väderprognoserna inför fredagen och helgen inte helt lovande men det blev faktiskt inte så illa.

På midsommaraftons förmiddag packade vi ryggsäckarna med stormkök, tortelloni och kabanosser. Bilen tog oss till Rövarekulan, mellan Löberöd och Rolsberga. Det är ett naturreservat i Brååns dalgång. Över Bråån finns en gammal stenvalvsbro. Historien säger att området var ett tillhåll för rövare, som överföll handelsmän på landsvägen. Det finns en vandringsled uppe på branterna längs dalgången.

Så här i slutet av juni är bokskogen helt utslagen och ganska mörk. Vårblommorna är sedan länge borta, liksom den ljuvliga, skira grönskan. Min favorit, Mercurialis perennis, finns det gott om.

Det finns fina skifferformationer att titta på i dalgången. Det är lerpartiklar, som har sedimenterat på havsbotten, när Skåne ännu låg under vatten. Detta skedde inte efter den senaste istiden utan för omkring 400 miljoner år sedan. Lerpartiklarna har sitt ursprung i eroderad gnejs och granit.

Innan vi gav oss iväg ifrån Skurup, skojade vi om att vi åtminstone inte skulle hamna i Simrishamn den här gången. Simrishamn har varit som en magnet under våra utflykter även om vi haft helt andra platser som mål. Men på midsommarafton undvek vi Simrishamn.

På midsommardagen var däremot staden vårt resmål. Vi åt scones på Café Kagan och gick sedan två promenader på olika håll. Som alltid, blir jag så fascinerad av alla de små söta, färgglada husen. Framåt eftermiddagen hamnade vi i Löderup strandbad, där vi åt en mycket god lunchbuffé (vilken västerbottenostpaj!) på en liten restaurang som heter Solglimt.

På midsommarhelgens sista dag bar det iväg till Snogeholm. Det ser ut som ett lovande utflyktsmål framöver, en plats där vi med lätthet kan spendera en hel dag i naturen. Det verkar vara ett ställe, där man ska sig ta fram medelst häst, av antalet skyltar om ridleder att döma. Jag föreslog att jag ska ge Jörgen en dag med ponnyridning på Österlen i 50-årspresent men se det föll inte i god jord. Svaret blev:

- Du kan få ett helt år utan Jörgen, om du inte är snäll.

Så konstigt! Eller inte... 😂

Midsommar 1995

På lördagskvällen kom jag att tänka på att det är 22 år sedan Jörgen och jag firade midsommar tillsammans. Det var 1995 i Enviken norr om Falun, där gemensamma vänner bodde. Vi bilade upp från Skåne med två andra gemensamma vänner samt, en för mig, ny bekantskap. Dan anslöt i Linköping. Det var en sådan där traditionell midsommar. Vi byggde oss en midsommarstång, som vi klädde med blomster, som sattes på plats med hjälp av buntband. Framåt kvällen åt vi typisk svensk midsommarmat vid långbord utomhus.

Året innan firades midsommar hos samma gemensamma vänner, dock inte i Enviken utan i Bjursås, som tydligen även kallas för Dalarnas Schweiz. Det året var Jörgen inte med, eftersom han var i USA för att titta på fotbolls-VM. Det året fanns ingen midsommarstång med i firandet. Däremot gick vi iväg till en dansbana på Dössberget sent på kvällen. Dan försökte lära mig dansa foxtrot men det var ett uppgift dömd att misslyckas, eftersom jag trodde att foxtrot går i tretakt, när den egentligen går i fyrtakt. Så småningom var det dags att åka hem igen för att se Sverige besegra Ryssland med 3-1. Senare den sommaren, när Jörgen hade kommit hem från USA, satt vi hemma hos Dan och såg någon av de sista matcherna Sverige spelade.

Jag har haft uppfattningen att vi firade flera midsomrar tillsammans under de där åren i början på 1990-talet men det var nog bara en gång, 1995.(Desto fler nyår tillsammans blev det.)

Midsommar 1990

Midsommarafton 1993 flyttade jag från Umeå till Uppsala. Vad som hände midsomrarna 1992 och 1991 har jag ingen aning om, och mina dagböcker ger inga ledtrådar. 1990 hade vårterminen i Garpenberg inte slutat än vid midsommar, så Dan och jag var kvar där. Det var en regnig midsommar och tillsammans med några kurskamrater åkte vi till Säter på midsommaraftons eftermiddag.

Midsommar 1990

****************************
Källor:
Geologi i Rövarekulan

Nya sedlar och mynt

På torsdag börjar Riksbanken ge ut nya 20-, 50- och 1000-kronorssedlar. Det kommer även en ny sedelvalör, 200-kronorssedeln.

Jag känner mig som ett barn på julafton och tycker att det här är så spännande. Jag tror att min favorit kommer att bli 200-kronorssedeln med Ingmar Bergman på sedelns framsida och Gotland/Fårö på baksidan.

Om ett år byts 100- och 500-kronorssedlarna ut. Då kommer det även nya 1-, 2- och 5-kronorsmynt. 10-kronorsmyntet förblir oförändrat.

Nu gäller det att titta ordentligt i gömmorna här hemma och se till att inga sedlar och mynt ligger bortglömda med risk för att bli värdelösa. Det är väl främst barnens sparbössor som måste ses över.

När var det vi bytte sedlar senast? Det måste ha varit på 1980-talet. Jag kommer ihåg hur den gamla 10-kronorssedeln såg ut och det fanns även en 5-kronorssedel. Numera är de utbytta mot mynt. Borta är även 5-, 10-, 25- och 50-öringarna.

Ig Nobel

Snart är oktober här. Oktober är månaden då vi får veta vem som tilldelas årets Nobelpris. Härom veckan var det dags för Ig Nobelprisen, som började delas ut 1991. De delas ut i tio kategorier och belönar gärningar som först får folk att skratta och sedan att tänka efter. Bakom Ig Nobelprisen ligger en humoristisk tidskrift, som heter Annals of Improbable Research. Vinnarna presenteras vid en ceremoni vid Harvarduniversitetet. Prisen delas ut i samma kategorier som de vanliga nobelprisen men även i kategorier som allmän hälsa, ingenjörskonst och interdisciplinär forskning.

Bland årets belönade gärningar fanns bland annat:

• upptäckten att blindtarmsinflammation kan diagnostiseras med hjälp av mängden smärta som uppstår när man kör över ett farthinder (diagnostik)
• att däggdjur som väger minst 3 kg tömmer urinblåsan på 21 sekunder (fysik)
• en teknik för att göra ett kokt ägg okokt (kemi)
• observationen att höns går som dinosaurier om man fäster en tyngd vid deras stjärt (biologi)

En superblodmåne!

Den senaste veckan har det gått att läsa om supermånen, som även skulle vara en blodmåne under natten till idag. Jag läste och konstaterade att detta fenomen nog fick klara sig utan mig. Jag hade inte för avsikt att gå upp mitt i natten för att titta på en månförmörkelse och sedan dra igång arbetsveckan men minus på sömnkontot.

Men så vaknade jag klockan 4:45 i morse och tänkte att, när jag ändå var vaken kunde jag ju ta en titt på månen. Igår kväll kunde jag se fullmånen genom köksfönstret. Jag vet inte om det var inbillning att den såg ut att reflektera mycket mer ljus än vanligt. Det var ju en supermoon, vilket betyder att månen befann sig så nära oss den kan komma i sin bana runt jorden. Nåväl, månen hade under natten förflyttat sig längs sin bana över himlen och jag antog att den skulle vara synlig från balkongen - och det var den.

Blodmåne låter spektakulärt, mycket mer spektakulärt än vad det var att se den. Jag förstår inte varför den kallas för blodmåne. Färgen var mer rost-orange. Barnen var inte heller särskilt imponerande, när jag väckte dem en halvtimme senare, så att de också kunde se blodmånen innan månen kom fram igen från jordskuggan.

Blodmåne kallas det när månen hamnat i jordens skugga. Det är en total månförmörkelse. Att månen ser röd ut beror på att ljus med längre våglängder kan ta sig genom jordens atmosfär och nå månen, där de reflekteras, även om månen ligger i skugga.

Månförmörkelse är det ett par gånger om året. Att det är en total månförmörkelse och supermoon samtidigt händer inte så ofta. Senaste det hände var 1982 och nästa gång det händer är 2033.

Om blodmånen inte imponerade på barnen, så var de desto mer fascinerade, när de såg månen röra sig ut ur jordens skugga.

1001 inlägg

Det förra blogginlägget visade sig vara nummer 1000. Då är det här 1001...

Serbiskt ordspråk

Be humble for you are made of earth, be noble for you are made of stars.

Ordspråket här ovan hittade jag på Facebook i morse. Jag vet inte om det verkligen är serbiskt eller vem som kom på det. Det spelar mindre roll. Det är ett alldeles fantastiskt bra ordspråk!

När jag undervisar i astronomi eller atom- och kärnfysik och vi kommer in på fusion, brukar jag säga till mina elever att vi alla och allt omkring oss är gjorda av stjärnstoff. Vid Big Bang bildades endast väte och helium. De flesta andra grundämnen är bildade genom fusionsprocesser under olika stadier av stjärnors liv.

Mina elever tycks inte inse det stora och magnifika i att vi är stjärnstoff. Själv känner jag mig både humble och noble inför den tanken.

Och det är...

... tydligen 22 år sedan Harry Potter dödade professor Quirrell.

(Jag läste det på Twitter alldeles nyss.)

Mild höst

Vid midnatt var jag ute en kort stund för att kolla om jag hade låst bilen. Det hade jag. Även om det var blåsigt var det mycket milt ute. Inte alls kallt. Det var svårt att tro att det var mitt i natten halvvägs in i oktober månad.

Att vintern lurar runt hörnet påmindes jag om på jobbet. I veckans skolblad fanns information vad som gäller om det blir snökaos framöver, vad man ska göra om skolbussen inte kan ta sig fram. Vintern som gick var skolan stängd åtminstone ett par dagar på grund av snön.

När jag kör hem från jobbet och närmar mig Sjöbo, har jag en vacker utsikt över träd i härliga höstfärger. Flera gånger har jag tänkt tanken att jag skulle vilja stanna och ta ett foto. Men det får stanna vid en tanke, eftersom det inte är tillrådligt att parkera mitt på en 90-väg.

Igår hade jag sällskap av en kollega i bilen och vi kom att prata om färgerna på löven. Att löven skiftar färg tror man beror på att de drar in klorofyllet för att hushålla med näringen. Klorofyllet är bundet till ett visst protein och för att inte slösa med kväve, som är en begränsande näringsämne, ser trädet till att bryta ner proteinet till aminosyror för att spara dem till nästa säsong. Alen, som kan fixera luftens kväve och inte är beroende av det kväve som finns i marken, behöver inte vara lika sparsam och fäller sina blad gröna.

När det gröna klorofyllet försvinner från löven, är det andra färgämnen som syns i stället. Karotenoider ger bladen dess gula färg medan antocyaniner gör dem röda. Bladens färg påverkas också av andra faktorer. Om temperaturen ändras snabbt, kan löven bli riktigt röda. Träd som har stått i solen har klarare och starkare färger än träd som har stått mer i skuggan. En varm, torr sommar som följs av en torr höst ger bättre färger än om hösten är blöt.

Flyttfåglarna är på väg söderut. Vi såg fem stora flyttstreck dra förbi över den gråmulna morgonhimlen medan vi åt frukost för en stund sedan.

Hösten ÄR en härlig årstid på så många sätt även om dagarna blir kortare och kortare.


Källor:
Höstfärger
Därför ändrar löven färg på hösten
Bladen byter skepnad under hösten

Svaret

Här kommer svaret till gårdagens kluring. Min mamma formulerade det så bra i sin kommentar till inlägget så jag citerar henne här:

jag tror den kör åt vänster, eftersom man inte ser någon dörr, säger passionerad bussåkare

Jag kunde inte komma på lösningen, när en kollega visade mig kluringen igår. Jag har letat lite på Internet och har hittat den bild, som J visade mig igår:

Åt vilket håll kör bussen?

Bilden föreställer en buss. (Jo, det gör den!) Det du nu ska komma fram till är åt vilket håll bussen kör, höger eller vänster?

Trollenäs slott

På vägen hem från Röstånga tänkte vi göra ett besök på Trolleholms slott. Vi hade läst om det i en turistbroschyr men när vi kom dit möttes vi av den ena "Privat område"-skylten efter den andra, så vi fortsatte i stället till Trollenäs slott.

Vi gick en promenad i slottsparken och besökte även Näs gamla kyrka, som ligger alldeles intill slottet i slottsparken. Kyrkan byggdes redan på 1100-talet.

Odensjön

På fredagsmorgonen, efter frukost och utcheckning, körde vi in till Röstånga centrum. Vid turistbyrån finns den södra ingången till Söderåsens nationalpark, Nackarpsdalen. Därifrån kan man gå till Odensjön, en promenad på cirka 1 kilometer genom bland annat underbar lövskog. Gustav har lärt sig känna igen ek (med säkerhet) och bok (lite mer chansningar).

Odensjön visade sig vara mindre än jag hade föreställt mig. Den är ca 150 meter tvärs över och 19 meter djup. Djupet ökar snabbt redan nära stranden. Det märkte vi, när vi kastade stenar i sjön. Namnet sägs komma av att sjöns runda form liknas vid guden Odens runda öga. En sägen säger att vattnet kommer från en ängels tår, som fälldes efter att sjökungen Grim beslöt sig för att förgöra Herrevads kloster. Det sägs även att sjön står i förbindelse med kryptan i Lunds domkyrka och ytterligare en annan sägen säger att den är fristad för två jättar.

Varje sommar anordnas konserter vid Odensjön. Konserterna ges från en flotte ute på sjön och publiken sitter längs sjöns rasbranter. I år är Lisa Nilsson det stora affischnamnet.

Sommargrönskan är alldeles underbar. Vi fick en vacker promenad genom Nackarpsdalen på vår väg till och från sjön.

Eskilstuna stadsmuseum

Eskilstunaborna har ett fantastiskt stadsmuseum. Ännu mer fantastiskt är att det är fri entré till denna fantastiska plats. Barnen och jag tillbringade ungefär tre timmar på muséet vår sista dag i Eskilstuna och jag tror att vi hade kunnat vara där precis lika länge till.

Lokomobil - både ångmaskin och ångpanna.

Ångbrandsprutan köps in när Eskiltunas brandkår bildas 1896.

Sadeltankslok - ett ånglok från England.

Vi började i ångmaskinhallen, där vi tittade på lokomobiler, en ångbrandspruta, ett ånglok samt en myntpress (som heter Mormor). Ångloket kunde barnen klättra upp i och dra i spakar och reglage och det var så klart populärt. Där fanns också en modell av Sveriges första ånglok och med ett tryck på en knapp fick man loket att åka en bit på ett spår. Detta fångade Oskars uppmärksamhet i åtminstone tjugo minuter.

Så småningom kunde jag locka med mig barnen till andra delar av muséet - till Faktotum.

Testar olika utväxlingar

Spelar luffarschack med en robot som motspelare

Vilken nyckel passar i låset?

Separerar vätskor

Gustav bygger en valvbro

Manövrerar en kran

Ordet faktotum kommer från latinets fac totum som betyder gör allt och det passar utmärkt för den här delen av muséet. Det fanns massor att göra och pröva på och fundera över. Vi var i stort sett ensamma på plats, så barnen hade fritt spelrum. När jag trodde att vi hade sett och gjort allt minst två gånger, upptäckte jag att det fanns ett rum till att utforska! Det var två rejält trötta barn som lämnade Faktotum vid stängningsdags.

Klosters kyrka

Från vårt hotellrum hade vi utsikt över Eskilstuna stadspark och Klosters kyrka. Barnen var båda två nyfikna på kyrkan så den blev ett naturligt stopp på (om)vägen från Munktellmuséet till hotellet.

Kyrkan har två torn och både maken och jag undrade om det är en domkyrka. Eskilstuna har varit ett stift, inrättat på 1100-talet men har sedan dess slagits ihop med Strängnäs stift. Jag blir allt förvånad, när jag nu läser om Klosters kyrka och får veta att den invigdes i maj 1929. Jag är förvisso inte bevandrad i arkitekturhistoria men jag tycker att den ser äldre ut. Det är även överraskande att det byggdes nya och stora och pampiga kyrkor så pass sent i tiden.

Kyrkans läktarorgel är från 1973 och är byggd av A Magnussons orgelbyggeri. Den har fyra manualer och 50 stämmor. Kyrkan har även en kororgel, byggd av Walter Thür, och den har 32 stämmor fördelade på två manualer.

Barnen tyckte att kyrkan var fin och de höll sig till mina förhållningsorder att i kyrkan springer man inte och man skriker inte heller. Barnen fick tända var sitt ljus för farfar innan vi lämnade kyrkan.

Nobelpriset i kemi 2012

för studier av G-proteinkopplade receptorer.

Pristagarna heter Robert J Lefkowitz och Brian K Kobilka. Alla celler har mottagare som gör att de kan känna av och anpassa sig till omgivningen. Det är en grupp av sådan receptorer som årets nobelpristagare har studerat.

Hos Kungliga Vetenskapsakademien finns det mer att läsa.

Nobelpriset i fysik 2012

för banbrytande experimentella metoder som möjliggör mätning och styrning av enstaka kvantsystem

Pristagare är Serge Haroche och David J Wineland. De har utvecklat metoder som gjort det möjligt att undersöka, kontrollera och räkna kvantpartiklar. Enstaka kvantpartiklar förlorar sina kvantegenskaper när de växelverkar med sin omgivning och det har gjort att många kvantfysikaliska fenomen inte har kunnat observeras ... förrän nu.

Mer om detta finns att läsa hos Kungliga Vetenskapsakademien.

Nobelpris i fysiologi och medicin 2012

för upptäckten att mogna celler kan omprogrammeras till pluripotens

Så lyder motiveringen till årets Nobelpris i fysiologi och medicin och forskningsområdet är stamceller. Pristagarna heter John B Gurdon och Shinya Yamanaka. De två forskarna har på var sitt håll arbetat med stamcellsforskning.

John B Guron klonade grodor redan på tidigt 1960-tal. Vanliga cellkärnor flyttades till äggceller och tekniken lade grunden för dagens stamcellsforskning. Senare upptäckte han att cellers utveckling är reversibel.

Shinya Yamanaka visade så sent som 2006 att hudceller kan backa i utvecklingen och bli till stamceller. Med den kunskapen kan man kanske kunna undvika att använda embryon för att få fram stamceller. Just användandet av embryon har gjort att stamcellsforskningen är kontroversiell.

Pluripotenta stamceller är celler som inte är specialiserade. De kan, med rätt signaler, utvecklas till alla celler i kroppen. Stamceller används idag till att bland annat behandla leukemi och MS. I framtiden hoppas man att stamcellsforskning ska leda fram till behandlingsmetoder för till exempel ryggmärgsskador, Parkinsons och diabetes.

Källa: Nobelpris i fysiologi och medicin 2012

Höstdagjämning

Och hur var det med höstdagjämningen?

I år infaller höstdagjämningen den 22 september kl 16:49 svensk sommartid. Det är alltså inte en speciell dag som avses utan det är en tidpunkt. Om du läser vidare här, så kommer du snart att inse att det där med att ange en exakt tidpunkt för höstdagjämningen är en aning komplicerat.

Tidpunkten för höstdagjämningen avser det ögonblick då solens centrum passerar himmelsekvatorn på väg söderut. Dagen och natten kommer att vara nästan lika långa överallt på Jorden. Här på norra halvklotet kommer vi från och med i morgon att ha mindre och mindre dagsljus fram till vintersolståndet i december.

Becksvart

Klockan är 5:48, när jag börjar skriva detta. Det är lördag morgon. Ute är det fullkomligt becksvart. I alla fall i väster. Jag går upp och tittar ut mot öster. Också becksvart.

Man kan ju undra varför jag gör detta. Jo, det slog mig att det borde vara höstdagjämningen idag ... eller så var den igår. Morgondagen kanske också är ett alternativ. Jag började fundera på när solen går upp idag. Det finns en mycket bra hemsida för svaret på den sidan och den hittar du här.

Enligt den ska solen idag gå upp kl 5:53. Det är då den övre delen av randen på solen vidrör horisonten. Redan kl 4:09 inföll tiden för gryningens början. Det är då solen är 15 grader under horisonten. Med tanke på hur absolut jättemörkt det är ute, drar jag slutsatsen att det måste vara rejält molnigt, eftersom jag inte ser tillstymmelse till soluppgång eller ens ljusning.

Jag läser vidare om gryningen och lär mig att det finns olika typer av gryningar (och skymningar). Det finns en borgerlig gryning. Då står solen 6 grader under horisonten och då är det så pass ljust att man kan läsa i gryningsljuset. Det finns en nautisk gryning och då står solen 12 grader under horisonten och i det läget kan man börja navigera mot sjöhorisonten. Det finns även en astronomisk gryning då solen står 18 grader under horisonten och himlen är helt mörk. Och till sist har vi den amatörastronomiska gryningen, med solen 15 grader under horisonten. Det är ett begrepp, som personen bakom hemsidan "Himlakroppars upp/nedgång" själv har hittat på. Solljuset kan då störa ljuskänsliga astronomiska observationer.

Klockan är nu 6:07. Utanför mina fönster är det fortfarande svart, svart, svart. Kanske möjligtvis är himlen en aning mindre svart i öster.

Ikväll går solen ned kl 18:06.


* * * * * * * * * * * * * * *
Rättelse 2012-09-30
Inte undra på att det var mörkt ute den här morgonen. Jag läste ju tabellerna med solens upp- och nedgång fel och glömde att kompensera för sommartiden. Den 22/9 gick solen upp 6:53 och ned 19:06. För övriga tidsangivelser i texten, lägg på en timme.

Higgsbosonen - förstår du?

Jag vaknade strax efter kl 5, d v s för en halvtimme sedan, av en sorts mardröm. Den var inte särskilt otäck, om jag ska vara ärlig, men tillräckligt för att jag skulle vakna. Det fanns spindlar i drömmen, massor och stora, men det var inte spindlarna som gjorde det till en mardröm.

Nåväl, jag satte på datorn och kollade på Facebook. Där hittade jag något (någon?) som kallar sig I fucking love science och hos denne (?) nedanstående bild om Higgsbosonen: