Tvärnit

Upp som en sol, ner som en pannkaka...

Igår kväll satte jag mig för att ta itu med del två av kursen om relativitetsteori. Jag kan väl inte påstå att jag kände mig full av tillförsikt även om jag klarat det första slutprovet relativt smärtfritt.

Efter en dust med lorentztransformation känner jag mest lust att ge upp, lägga av, inte se åt relativitetsteori igen. Det jag läser skulle lika gärna kunna vara skrivet på kinesiska.

Med en god natts sömn och en mycket trevlig dag mellan mig och gårdagens tvärnit känns det ändå som om jag ska ge kursen en chans igen. Hjärnan bearbetar i det tysta och jag vet nu hur jag ska angripa obegripligheterna för att försöka förstå dem.

Jag läser...

... en sommarfysikkurs, som heter "Inledande relativitetsteori". Så rolig. Så intressant. Så frustrerande utmanande!

Jag har ägnat veckan som gick till den första av kursens tre delar. Det har handlat om

• Relativitet och klassisk mekanik
• Ljushastigheten och
• Relativ samtidighet

Jag har bekantat mig med begrepp som

• Inertialsystem
• Galileitransformation
• Rumtidsdiagram
• Invarianter
• Brott mot galileiinvarians
• Lorentzfaktorn
• Tidsdilatation
• Längdkontraktion
• Synkronisering av klockor

Idag gav jag mig i kast med det första av tre slutprov. Åtta frågor som skulle besvaras. Tidsbegränsningen var 120 minuter ... men man kan göra provet ett obegränsat antal gånger. Fem av frågorna löste jag. Det tog tid men det blev rätt svar. Den sjunde frågan fick jag också rätt på men den sista frågan gäckade mig länge.

Det var intressant att inse hur mycket jag lärde mig på att göra fel och att sedan, efter mycket funderande och prövande, faktiskt komma fram till det rätta svaret.