torsdag 30 juni 2016

Läsdagbok 2:a kvartalet 2016

April

  • Sophies historia av Jojo Moyes (orig. titel: The girl you left behind)
  • Nalle Puh av A A Milne (orig. titel: Winnie-the-Pooh)
  • The crossing places av Elly Griffiths

Maj

  • Jag, Robot av Isaac Asimov (orig. titel: I, Robot)
  • Elektricitet av David Bodanis (orig. titel: Electric universe)

Juni

  • Faller fritt som i en dröm av Leif G W Persson
  • Svart hämnd av Peter Gissy
  • You, me & other people av Fionnuala Kearney

You, me & other people valde jag på måfå i hyllan på biblioteket och den var så bra. Den handlar om ett gift par. Varannat kapitel berättas ur hans synvinkel och varannat ur hennes. Han har varit otrogen och boken börjar precis efter deras separation och man får följa hur de läker och går vidare.

Peter Gissy har varit en favorit länge och Svart hämnd var ingen besvikelse även om den inte levde upp till andra Gissy-deckare.

Lärdomen från den här perioden är att inte läsa om böcker. Faller fritt som i en dröm har blivit lite förstörd nu men jag tycker fortfarande att den är bra men inte så andlöst bra som första gången jag läste den.




onsdag 29 juni 2016

Gamla skolfoton

Jag har gått igenom några kartonger i klädkammaren och hittade de här fotona:
Grundskolan år 9, våren 1986


Slottsstadens skola, klass 9E, våren 1986

Första året på gymnasiet, hösten 1986

S:t Petri, klass N1A, hösten 1986

S:t Petri, studentfoto N3A, juni 1989

tisdag 28 juni 2016

Nyttan med spindelrädsla

Jag såg just en hemsk film på Facebook - How to properly catch a massive spider. Det räcker med att jag tänker på den, så börjar hjärtat bulta. Det var verkligen en enorm spindel. Svart och med benen inräknade säkerligen stor som en handflata. Och hur fångar man en sådan spindel då? Enligt filmen klättrar man på en stol och fångar spindeln med händerna!!!

Jag gillar inte spindlar även om jag numera har ett fungerande förhållningssätt till dem. Men då talar jag om svenska spindlar, som man hittar inomhus, som inte är särskilt stora, absolut inget i stil med monsterspindeln på filmen.

Spindelrädsla är inte roligt men jag har haft nytta av den en gång. Vårterminen, mitten av maj, första året på gymnasiet. Jag var grymt förälskad i en klasskamrat och vi hade börjat prata mer och mer med varandra. Vi hade kommit in på min spindelskräck och någon dag senare nämnde jag att mina föräldrar inte skulle vara hemma den kommande helgen. J sade att om jag hittade en spindel, så skulle jag ringa till honom så skulle han komma och ta hand om den.

Jag hittade ingen spindel men jag ringde till J ... och jag kan tacka min spindelrädsla för en söt, liten romans som varade i några veckor, fram till J flyttade till Stockholm.

Kärlek vid första ögonkastet


Jag är så glad för att jag har hittat till Pigga Peggy i Lund. Där finns de mest underbara skor. Just nu är det rea och jag hittat ett par intressanta skor i webshoppen innan jag begav mig till butiken. Just de skorna jag hade bespetsat mig på fanns inte i min storlek.

Men så tog ägaren fram ett annat par i liknande stil och det var kärlek vid första ögonkastet. De fanns i min storlek. De var nedsatta i pris med 70%. Det var helt enkelt meant to be.

Återstår att se om de här skorna och jag kommer att bli vänner...

måndag 27 juni 2016

Blandband

Mitt allra första blandband gjorde jag, när jag var omkring tio år gammal. Jag hade så smått börjat tjata om att jag ville ha musik på skiva och pappa tyckte att jag skulle spela in musik på kassett från radion. Tio år gammal, hemma från skolan för att jag var sjuk, satt jag framför radion redo att spela in låtar och det blev några stycken. Engelska titlar, som jag inte alls kunde stava till.

Det blev många, många, många blandband efter det. Jag lyssnade på Tracks på P3 och spelade in de låtar jag gillade. När jag gick på högstadiet, lyssnade jag på CNS och MCB, som var närradiostationer i Malmö. Fler låtar spelades in.

Jag började så smått köpa LP-skivor, när jag var 11 år. Kan idag inte minnas om den första var Gyllene Tiders Moderna tider eller Human Leauges Dare. I början av 90-talet tog CD-skivorna över ... och jag måste köpa LP-favoriterna på CD också. Alla LP-skivor jag köpte, spelade jag in på kassett, eftersom kassetten var lättare att bära med sig. Och så småningom kom Freestylen (Walkman) och då måste ju musiken finnas på kassett. Det blev en massa blandband också, de bästa låtarna från olika skivor.

Vid något tillfälle trasslade kassettspelaren sönder ett kassettband. På det fanns Duran Durans album Arena och Culture Clubs singel Do you really wanna hurt me. Jag hade ingen av dessa skivor så jag blev jätteledsen. Pappa fixade ett reparationskit och lyckades få kassetten i spelbart skick igen.

1990, när jag läste på Skogis och bodde på elevhem i Garpenberg, lyssnade jag på radioprogrammet Bommen på söndagskvällarna. Det fanns även ett program som hette Live, som sändes direkt efter Bommen. Jag spelade in hela programmen på kassett. Jag hade en kassettbandspelare med dubbla kassettdäck. På måndagen spelade jag över alla låtar på en tom kassett (bort med allt prat).

Med åren blev det alltså en massa kassettband. Jag sparade dem ganska länge men till slut, i samband med någon flytt, förpassades de till soptippen.

Idag är det så mycket enklare med Spotify. Med bara några knapptryckningar skapar jag snabbt nya spellistor och det har gjort att jag återigen har börjat lyssna på musik. Jag är ganska ordentligt fast i 80-talsmusiken och det är så roligt att återuppliva gamla musikminnen.

Var fanns tvättstugan i Umeå?

... eller "Några tvättstugor jag minns ... eller inte".

Tvätt står på schemat idag och medan jag vek det sista började jag fundera på tvättstugor jag tvättat i genom åren. Och när jag kom till studietiden i Umeå, så kan jag för mitt liv inte komma ihåg en enda tvättstuga. Men det måste ha funnits tvättstuga på Historiegränd, Fysikgränd och på Gluntens väg. Jag kan ju inte ha klarat mig utan att tvätta i 2,5 år. Men min hjärna bjuder inte på en enda minnesbild. Tvättstugan i Uppsala kan jag emellertid se framför mig. Den var mörk och dammig.

I Fors ... nej, det minnet är också raderat. Däremot så minns jag tvättstugan i Grängesberg. Det var långt att gå. Det var knappt lönt att gå hem mellan varven. Tungt och bära var det också, så det fick M göra. På Timmermansvägen i Ludvika låg tvättstugan också i ett annat hus, dock inom rimligt avstånd.

Tvättstugan i Östhammar har jag inte glömt. Den var trevlig. I och med flytten till Alunda fick vi egen tvättmaskin och det hade vi i Högsby, Mönsterås, Kävlinge och Dalby också. Under stoppet i Landskrona, mellan Mönsterås och Kävlinge, var det åter gemensam tvättstuga som gällde. Den var enormt stor och där fanns det stora torkrum att hänga tvätten i.

Här i Lund är det gemensam tvättstuga som gäller. Vi är nio hushåll som delar på den.  Den ligger nära, bara en trappa upp. Jag kan i stort sett gå upp när som helst och boka en tvättid. Det finns för- och nackdelar med gemensam tvättstuga liksom med att ha egen tvättmaskin. Jag kan faktiskt inte säga vilket av alternativen jag föredrar.

torsdag 23 juni 2016

Trädkojan med många våningar

Den senaste tiden har jag varit på jakt efter böcker, som kan falla Gustav i smaken. Det senaste året har han läst Dagbok för alla mina fans-serien med stor behållning. Nu har han läst alla delarna och han har haft svårt att hittat något nytt, som han tycker om.

Gustav läser bra, mycket bättre än förväntat för sin ålder, enligt hans lärare. Han tycker tyvärr att det är tråkigt att läsa, säger han, vilket jag mest tolkar som att vi inte har hittat rätt sorts böcker till honom. Han är inte intresserad av fotbollsböcker eller spänningsböcker. Deckare för barn gillar han inte heller. Vi har prövat både Lasse Maja-böcker (tvärnej) och gotlandsdeckare av Anna Jansson (är väl lite okej).

Så bad jag då om hjälp på biblioteket härom dagen och vi kom hem med Vår trädkoja med 13 våningar av Andy Griffiths (text) och Terry Denton (bild). Den påminner om Dagbok för alla mina fans-böckerna med sina många illustrationer. Det är ingen liten bok, utan närmare 250 sidor lång, men Gustav slukade den på en dag.

Idag åkte vi ner till biblioteket igen för att hämta sommarbokslappar. Barn som läser sex böcker under sommaren och skriver en kort recension får en bok, när sommaren är slut. Jag tittade i katalogen för att se om nästa del i serien om trädkojan, Vår jättestora trädkoja med 26 våningar, fanns inne - och till min förvåningen fanns den på hyllan. Gustav hade nog helst satt sig ner direkt, på biblioteket, för att börja läsa den.

Efter lunch körde jag barnen hem till deras pappa. M satt i solskenet på framsidan av huset. Gustav försvann in och Oskar försvann iväg på sin sparkcykel. M och jag pratade en stund. När jag skulle säga hej då till Gustav, hittade jag honom på golvet i hallen, precis innanför ytterdörren. Han låg raklång på mage på golvet och läste vidare om äventyren i trädkojan.

onsdag 22 juni 2016

RISK och Pildammsparken

Gårdagens regn hade bytts till sol och värme idag på morgonen. Min onda rygg hade mirakulöst blivit mycket bättre under natten. En öm punkt kvar men annars var jag i stort sett helt tillbaka i mitt vanliga rörelsemönster.

På dagens agenda stod en tur till Malmö för att träffa morfar. Jag hade tänkt att vi skulle ta bussen ner till stationen och sedan första, bästa tåg till Malmö - alltså inte passa en massa tider (låter mycket olikt mig, jag vet!). Men Oskar hade andra planer. Han ville åka buss hela vägen, inte tåg, så jag fick göra som jag brukar, planera resan med hjälp av Skånetrafikens app.

Några veckor innan skolavslutningen, lovade jag barnen att de skulle få en sommarlovspresent i form av spelet RISK. Jag beställde spelet och det kom i god tid men det har inte blivit av att jag har tagit fram paketet. Barnen tycks också helt ha glömt bort det där med sommarlovspresenten. Idag fick paketet följa med till morfar och barnen blev glada, när de fick se vad det var.

Det måste ha varit i ett ögonblick av total galenskap, som jag fick för mig att det vore en bra idé att ge barnen det här spelet. Det kommer troligtvis att dröja länge, innan de kan spela det på egen hand. De kommer alltså att behöva min hjälp och detta är inte ett spel som jag tycker är särskilt roligt att spela. Men, vem vet, jag kanske ändrar mig på den punkten.

Jag kunde inte låta bli att småle, när jag började läsa häftet med instruktioner/regler. Det står så här: Du behöver inte hålla en massa regler i huvudet för att spela RISK... Är det ett skämt, eller? Vi valde att spela den enklare spelvarianten och det var åtta (!) sidor att läsa om vad en spelare ska göra, när det är hens tur. Barnen tyckte att det var roligt att spela och ännu roligare hade de senare på eftermiddagen, när de ställde upp allt infanteri, kavalleri och artilleri över hela spelplanen och hittade på en egen lek.

Efter spel och lunch, gick vi en promenad i Pildammsparken för att köpa glass, som vi sedan åt på åskådar"läktaren" i Pildammsteatern. Gustav och Oskar sprang varv på varv i kullarna runt teatern, när deras glass var uppäten. Vi tog varvet runt den stora dammen i sakta mak med flera vilopauser. Morfar har dubbla problem med ryggen, spinal stenos och diskbråck, och behöver sitta ner med jämna mellanrum.



Oskar bestämde att vi skulle åka buss hem också, så det gjorde vi, alla tre lite trötta efter en fin dag med morfar.


Söndag, måndag, tisdag

För två veckor sedan, på ett ungefär, sade Oskar att det var väldigt längesen vi åkte tåg. Jag lovade honom att så fort Skånetrafikens sommarkort börjar gälla, så kan vi åka varje dag, om han vill det. Och i söndags var det dags.

Vi hade kunnat åka ner till stationen och ta första, bästa tåg men jag hade läst någonstans att det skulle vara något jippo i Ystad marina på söndagseftermiddagen med korvgrillning och annat, så det fick bli vårt mål. Oskar packade med sitt eget tåg för att ha något att göra under resan.

I Ystad var det soligt och blåsigt. Jippot i marinan visade sig vara invigningen av Anna Lindhs plats och alla ballonger med rosor på gjorde att jag inte riktigt kände mig hemma. Barnen var också måttligt intresserade. Det där med korvgrillning brydde de sig inte om. De ville ha glass i stället. Så glass blev det och sedan tog vi tåget hem igen. Och, i ärlighetens namn, det var ju faktiskt tågåkandet som var det viktiga den här dagen.

I måndags hade jag en del ärenden att göra på stan. Jag behövde några saker från Apoteket och så måste mitt garnförråd fyllas på lite inför kommande stickprojekt. Eftersom det var fint väder, föreslog jag barnen ett besök i stadsparken också. Där finns en stor, härlig lekplats.

Hoppa, springa, balansera, studsa, klättra, snurra ... utlopp för energi fick de. Oskar träffade en kompis från förskolan att ha kul med en stund.

När det var dags att åka hem, bestämde Gustav att vi inte skulle ta den vanliga bussen utan en annan som skulle innebär att vi måste byta buss. Att det kan vara så roligt att åka buss.

Igår regnade det men det blev en tur till stan ändå. På biblioteket hittade vi böcker alla tre. Gustav kom hem med en bok som mer eller mindre har sträckläst från pärm till pärm. Vår trädkoja med 13 våningar heter den och är den första i en serie böcker.

Ett annat mål med resan var Åhléns. I måndags hittade barnen båtar där, båtar som de ville ha men som jag inte ville betala för. Gustav föreslog att de kunde ta av sina veckopeng. Sagt och gjort, deras pengar fick följa med ner på stan och de betalade för sina båtar och var mycket nöjda.

När vi kom hem, hjälpte jag dem att göra en enkel kassabok i ett kalkylblad. Jag misstänker att de inte kommer att använda kontanter i någon större utsträckning. Jag har redan fått erbjudanden från banken om att skaffa ett betalkort till Gustav. Av egen erfarenhet vet jag hur liten koll man kan ha över hur mycket pengar som går åt, när man bara drar ett kort och aldrig ser pengarna. Av den anledningen kommer jag att avstyra kort så länge jag kan och jag ska göra ett försök att få barnen att föra kassabok, så att de ser vad pengarna går till.

Resten av dagen tillbringade jag på soffan med en ruskig smärta i ryggen. Den började som en öm punkt i ländryggen, när vi var på stan. Framåt eftermiddagen var jag i stort sett orörlig. Att ligga på soffan och läsa var ungefär vad jag mäktade med.

lördag 18 juni 2016

Stickat under våren

Bloggen har legat i dvala. Statusen för mitt läsande är under all kritik. Stickandet har det också varit knackigt med men jag har hunnit med några alster under våren.

Jag stickade Pippitröjor till barnen, en grön till Gustav och en röd till Oskar, enligt deras önskemål. Förr stickade jag nästan enbart tröjor. Numera stickar jag nästan aldrig tröjor och de här två påminde mig om varför. Det tar en evighet att bli klar med en tröja. Och en slätstickad tröja är rena rama sömnpillret. Men de blev fina (om jag får säga det själv).

Tröjorna är stickade i ett bomullsgarn som heter Flox.



Pappa önskade sig strumpor för ett tag sedan. Jag stickade för ett par år sedan ett par raggsockar av garnet Frost och dessa sockar tycker han mycket om, så jag stickade två par till.

Mössor har jag stickat, en blå till mamma och en grön till mig. Varför jag gjorde en till mig själv vet jag inte. Jag använder ju aldrig mössa. Men den kan kanske vara bra att ha.

Mönstret jag använder hittar du här. Jag använde garnet DROPs Baby Alpacka Silk och ett nystan räcker preciiiiis.


Ett skolår läggs till handlingarna

Den här vårterminen går till historien som "den oändliga". Betygen var satta och ändå fanns det en lång rad lektioner att fylla med meningsfulla aktiviteter. Terminen ville liksom aldrig ta slut. Jag har nog aldrig varit med om att ha sommaravslutning så sent som den 15 juni.

Dagen före avslutningen var min mentorskollega, A, och jag i Ystad med vår klass. Segling stod på agendan, precis som för ett år sedan, men i år hade vi inte vädrets makter på vår sida. Det blåste lite för mycket, så A ställde in seglingen och fixade en stadsorientering i stället. Det var inte bara det att det blåste. Det började även regna. Inte bara lite duggregn utan rejält, vilket ledde till att vi tog tåget tillbaka till Tomelilla en timme tidigare än beräknat ... och då var vi rejält blöta.

På avslutningsdagen följde Oskar med mig till jobbet. Det blev en dag, som han var mycket nöjd med. Han var med i aulan och tittade och lyssnade på musikprofilelevernas (år 8) föreställning. Han ritade stora delar av vårt solsystem på tavlan i klassrummet medan min klass var ute på ett selfieuppdrag. Han fick kontakt med en av eleverna i min klass, M, och visade honom sin bok om Saturnus och det slutade med att Oskar satt i Ms knä den sista stunden innan betygsutdelningen

På torsdagen skulle det skrivas omdömen men av det blev intet, eftersom Infomentor olägligt uppdaterades. Ingenting var sig likt och det fanns inte garantier för att de omdömen som skrevs skulle finnas kvar. Jag hade skrivit mina omdömen redan den 7 juni och fick lite lätt panik, när jag först inte kunde lokalisera dem i allt det nya. Men de fanns där. Det var gemensam lunch och på eftermiddagen bjöd G, som går i pension, på mumsig tårta. I övrigt fylldes dagen med att titta på film om Nya Infomentor och städning.

Den sista arbetsdagen blev speciell. Mitt arbetslag samlades på Ystad Saltsjöbad för frukost - och vilken frukost det var! Det fanns nästan för mycket gott att välja mellan så hjärnan fick kortslutning. Jag åt egg benedict för första gången, absolut inte sista, två smörgåsar samt en amerikansk pannkaka med nutella. Efter maten följde fotmassage för mig och Å. Så underbart. Dofterna från den behandlingen bar jag med mig resten av dagen. Resten av förmiddagen ägnade de andra åt bad medan jag hittade det mest underbara rum jag någonsin sett och där tillbringade jag ett par timmar med underbar utsikt ... och en stickning.

Detta rum. Så stort. Så ljust. Fyllt med bekväma dagbäddar. Längst ner en fönstervägg mot havet. Här hade jag lyxen att få vara i stort sett själv. Jag ville packa ner det här rummet och ta med det hem.


Strax efter lunch begav Å och jag oss tillbaka till Tomelilla. Resten av gänget åkte vidare till Malmö för fortsatt samvaro. Tillbaka på jobbet, ägnade jag och J tid åt att räkna böcker och planera hur NO-undervisningen ska läggas upp för att vi ska kunna utnyttja böckerna maximalt. Vid 14-tiden tackade jag för mig och begav mig mot Dalby för att hämta barnen på förskola och fritids.

Sommarlovet hade börjat!

Vattenhallen i Lund

Det var i förra veckan som jag av en slump uppmärksammade att det är öppet hus på Vattenhallen i Lund den här helgen. Max IV invigs i nästa vecka och det är anledningen till det öppna huset. Fri entré och även visningar, shower och guidade turer var utan kostnad. Jag förväntade mig att vi inte skulle vara de enda som skulle besöka Vattenhallen och blev därför förvånad, när vi var i stort sett ensamma att vara på plats, när stället öppnade klockan 10 idag.

Det mest spännande för min del var "Kosmiskt ljus" i Planetariet och jag är ganska säker på att båda barnen uppskattade den visningen också. Just nu är astronomiintresset stort, speciellt hos Oskar, så att få höra om planeter, stjärnor, galaxer och Big bang samtidigt som bilder visades i kupoltaket var perfekt.

Om man frågar Oskar vad som var roligast, så skulle han nog svara "mikrofonen". Jag vet inte riktigt vad den stationen gick ut på men det var en mikrofon, som man kunde prata i, och några knappar att trycka på och så förvrängdes rösten. Oskar hade gärna stannat hela dagen och stått och sjungit i den där mikrofonen.

Intill mikrofonen fanns en theremin. Det är ett elektroniskt musikinstrument, som uppfanns 1919 av Léon Theremin. Instrumentet har två oscillatorer, som är anslutna till var sin antenn, en lodrät och en vågrät. När man rör handen längs med den lodräta, ändras tonhöjden. När man rör handen upp och ner ovanför den vägräta antennen, ändras tonens styrka.

En annan station, som fångade barnens intresse var en skärm, där de kunde lägga pussel, fundera över gravitation samt rita.

Vad gjorde vi mer? Jo, vi följde matens väg genom mag-tarmsystemet och vi prövade på titthålskirurgi och ultraljudsundersökningar. Vi såg också Quantumshowen men den var tyvärr lite tråkig och för lång (och samtidigt liiiiite spännande).

Ett försök...

... att återuppväcka den här bloggen måste göras. Sommarlovet har börjat. Tomma dagar som ska fyllas med aktiviteter ligger framför oss. Minnen ska skapas.

Sommarlovets första dag ägnas åt tvätt. Jag var nere i källarförrådet tidigare i veckan och hämtade upp tre-fyra kassar med Gustavs gamla kläder, som Oskar nu bör kunna ha. Så veckans tvättberg är rejält mycket större än vanligt.