Nobelpris i litteratur 2016

Svenska Akademiens ständige sekreterare, Sara Danius, tillkännagav idag att årets nobelpris i litteratur tilldelas Bob Dylan

som skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen.

Jaha, vad ska jag säga om det? Jag trodde först att det var ett skämt, att någon hade hackat Expressens hemsida. Men när jag kunde läsa samma sak på andra tidningars hemsidor, så var det bara att tro på det.

Jag kan inte påstå att jag känner till Bob Dylan särskilt väl. Några sånger har jag hört, som till exempel Blowing in the wind och Mr Tambourine Man. Jag har för mig att min lärare i svenska på gymnasiet lät oss analysera en text av Bob Dylan. Eller, vid närmare eftertanke, så var det nog en vikarie som presenterade den uppgiften. Jag kan inte komma ihåg vilken låttext det var men den var riktigt bra och givande att vända och vrida på. Jag tror att det var då jag började se dagens låtskrivare som poeter, vissa bättre än andra.

Så varför skulle man inte kunna ge nobelpriset till en låtskrivare?

Nobelpris i kemi 2016

Kungliga Vetenskapsakademien har varit i farten idag också för att meddela att årets nobelpris i kemi tilldelas

Jean-Pierre Sauvage
Sir J Fraser Stoddart
Bernard L Feringa

för design och syntes av molekylära maskiner

Pristagarna har utvecklat molekyler vars rörelser går att kontrollera och som kan utföra ett arbete, när energi tillförs. Inom datortekniken har miniatyrisering av tekniken lett till revolutionerande utveckling. Miniatyrisering av maskiner har nu även tagit kemin till nya dimensioner. Molekylära maskiner kan komma att användas i till exempel nya material, sensorer och energilagringssystem.

Nobelpris i fysik 2016

Igår tillkännagav Kungliga Vetenskapsakademien att nobelpriset i fysik 2016 delas ut med ena hälften till

David J Thouless (University och Washington)

och med andra hälften till

F Duncan M Haldane (Princeton University) och
J Michael Kostelitz (Brown University)

för teoretiska upptäckter av topologiska fasövergångar och topologiska materiefaser

Pristagarna har studerat ovanliga materiefaser som supraledare, supravätskor och tunna, magnetiska filmer med hjälp av matematiska metoder. Avgörande för deras upptäckter var att de använde topologiska begrepp inom fysiken. Topologi är en gren av matematiken som beskriver egenskaper som förändras bara stegvis.

Pristagarnas arbeten har lett till jakten på nya, exotiska materiefaser. Man hoppas att topologiska material ska kunna användas i nya generationer av elektronik och supraledare, eller i framtidens kvantdatorer.

Begriper jag något av detta. Nej, inte mycket ... men det är ändå spännande...

Nobelpris i medicin eller fysiologi 2016

I år känns det som om veckan, då årets nobelpristagare meddelas, tog mig med överraskning. Det känns som om tillkännagivandena kommer åtminstone en vecka för tidigt. Först ut, i måndags, var som vanligt priset i medicin eller fysiologi.

Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet meddelade att

Yoshinori Ohsumi från Japan belönas

för sina upptäckter av mekanismer för autofagi

Autofagi handlar om hur celler bryter ner och återvinner sina beståndsdelar. Under hela livet - fosterstadiet och vuxenperioden - sker ständiga förändringar, där gamla byggstenar måste bort och nya måste skapas. Autofagi är den mekanism, som tar hand om detta, och återvinning är en viktig del i maskineriet. Redan på 1950-talet upptäcktes cellernas "sopstation", lysosomen (Nobelpris 1974).

Ohsumi har i jästceller identifierat ca 15 gener som styr en process i vilken cellen bildar små blåsor (vesiklar), som samlar upp partiklar som ska brytas ned. Det kan till exempel röra sig om skadade proteiner. Vesiklarna smälter samman med lysosomerna och partiklarna bryts ned till mindre beståndsdelar som kan återanvändas.

Kunskapen om autofagi kan ha betydelse för många sjukdomar, till exempel för att ta fram nya läkemedel.


Källa: Japanen Ohsumi får noobelpriset i medicin 2016 (DN)

Nobelpris i litteratur 2015

I torsdags meddelade Svenska Akademien att årets nobelpris i litteratur tilldelas

Svetlana Aleksijevitj

för hennes mångstämmiga verk, ett monument över lidande och mod i vår tid.

Aleksijevitj kommer från Vitryssland och hon har bland annat skrivit dokumentärromaner om "sovjetmänniskan". Jag har inte läst något av henne. En vän på Facebook har rekommenderat Second-hand time. På svenska heter den Tiden second hand : slutet för den röda människan.

I förhandstipsen nämndes den japanske författaren Haruki Murakami. Om han hade fått priset hade jag blivit glad. För ett drygt år sedan sträckläste jag han 1Q84 och den tyckte jag mycket om.

Nobelpris i kemi 2015

Sverige blev representerat bland nobelpristagarna i år. Det stod klart, när årets kemipristagare meddelades idag. Kungliga Vetenskapsakademien har beslutat att utdela årets kemipris till

Tomas Lindahl, Paul Modrich och Aziz Sancar

för mekanistiska studier av DNA-reparation

De tre forskarna har studerat och kartlagt hur celler lagar skadat DNA och felsäkrar den genetiska informationen. Cellernas DNA skadas och förändras varje dag. Det sker genom att cellerna utsätts för till exempel UV-strålning och cancerogena ämnen. Varje dag uppstår tusentals spontana förändringar i en cells arvsmassa. Dessutom uppstår fel i arvsmassan varje gång en cell ska dela sig och DNA-molekylen gör en kopia av sig själv.

Det finns ett antal molekylära system som övervakar och reparerar DNA, så att det inte uppstår ett informationskaos i cellerna.

Toma Lindahl visade på 1970-talet att DNA sönderfaller i en takt som borde omöjliggöra livets utveckling. Den upptäckten ledde till att han hittade ett molekylärt maskineri (base excision repair) som hela tiden motverkar DNA:s kollaps.

Aziz Sancar har kartlagt den mekanism (nucleotide excision repair) i cellen som reparerar UV-skador på DNA. Den här mekanismen används också för att reparera cellskador, som uppstått på grund av till exempel cigarettrök.

Paul Modrich kom på hur celler rättar till fel som uppstår när DNA-molekylen kopierar sig själv. Den mekanismen har fått namnet mismatch repair.

Dessa grundläggande kunskaper om hur celler fungerar kan användas till att till exempel ta fram nya cancerbehandlingar.


Källa:
http://www.kva.se/sv/pressrum/2015/nobelpriset-i-kemi-2015/

Nobelpris i fysik 2015

Årets nobelpris i fysik delas mellan

Takaaki Kajita och Arthur B MacDonald

för avgörande insatser i experiment som avslöjat att neutriner byter identitet

Neutrinon är en elementarpartikel. Den är en lepton och saknar elektrisk laddning. Neutriner växelverkar mycket svagt, vilket gör dem svåra att detektera. Efter ljuspartiklar är neutriner de partiklar som det finns flest av i universum. Jorden träffas av stora mängder neutriner hela tiden. De bildas i solens inre och i reaktioner mellan kosmisk strålning och jordens atmosfär. Neutrinons existens förutspåddes 1931 och påvisades experimentellt 1956 och det var en upptäckt som senare belönades med ett nobelpris (1995).

Upptäckten att neutriner kan byta skepnad innebär också att de måste ha massa. Länge trodde man att de inte hade någon massa och att de färdades i ljusets hastighet.

Den nya kunskapen om neutriner kan förändra vår bild av universum. Enligt standardmodellen, som beskriver hur materien är uppbyggd, ska neutriner inte ha någon massa. Om neutrinon har massa, innebär det att den teori vi har idag inte är fullständig.


Källor:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Neutrino
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/nobelpriset-i-fysik-gar-till-1

Nobelpris i medicin 2015

Nobelveckan inleddes idag med att Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet meddelade att tre personer delar på årets nobelpris i medicin. Det är

William C Campbell och Satoshi Õmura

för deras upptäckter rörande en ny terapi mot infektioner orsakade av parasitmaskar

samt

YouYou Tu

för hennes upptäckter rörande en ny terapi mot malaria

Campbell och Õmura upptäckte ett nytt läkemedel som bland annat har minskat förekomsten av flodblindhet och elefantiasis. Tu upptäckte ett annat läkemedel, som har minskat dödligheten hos patienter som drabbats av malaria.

Upptäckterna hjälper till att bota sjukdomar som drabbar hundratals miljoner människor årligen.

Flodblindhet och elefantiasis (lymfatisk filariasis) orsakas av parasitiska maskar. Vid flodblindhet får man en kronisk inflammation i hornhinnan och det leder till blindhet. Elefantiasis orsakar kronisk svullnad. Malaria sprids med myggor och är encelliga parasiter, som infekterar de röda blodkropparna.

Õmura är en japansk mikrobiolog, som studerade bakteriesläktet Streptomyces, som lever i jorden och som producerar ämnen med antibakteriell aktivitet. I en av odlingarna Õmura gjorde fanns en Streptomyces-art, som är källan till det nya läkemedlet. Campbell, som är expert på parasitbiologi, undersökte Õmuras Streptomyces-odlingar för att se vilken effekt de hade på parasiter. Han upptäckte att de kunde slå ut parasiter hos olika husdjur. Den verksamma substansen renades fram och modifierades. Det nya läkemedlet testades på människor och visade sig effektivt att döda parasitlarver.

Klorokin och kinin har varit vanlig behandling mot malaria men med minskande framgång. Tu studerade hur olika örtmedicinrecept kunde behandla malaria. Växten Artemisia annua var intressant och Tu uppfann en metod att utvinna den aktiva beståndsdelen ur örten. Den framrenade beståndsdelen dödar effektivt malariaparasiten hos människa och djur och gör det tidigt i malariaparasitens livscykel.

Källa: http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/medicine/laureates/2015/press-sv.pdf

Ig Nobel

Snart är oktober här. Oktober är månaden då vi får veta vem som tilldelas årets Nobelpris. Härom veckan var det dags för Ig Nobelprisen, som började delas ut 1991. De delas ut i tio kategorier och belönar gärningar som först får folk att skratta och sedan att tänka efter. Bakom Ig Nobelprisen ligger en humoristisk tidskrift, som heter Annals of Improbable Research. Vinnarna presenteras vid en ceremoni vid Harvarduniversitetet. Prisen delas ut i samma kategorier som de vanliga nobelprisen men även i kategorier som allmän hälsa, ingenjörskonst och interdisciplinär forskning.

Bland årets belönade gärningar fanns bland annat:

• upptäckten att blindtarmsinflammation kan diagnostiseras med hjälp av mängden smärta som uppstår när man kör över ett farthinder (diagnostik)
• att däggdjur som väger minst 3 kg tömmer urinblåsan på 21 sekunder (fysik)
• en teknik för att göra ett kokt ägg okokt (kemi)
• observationen att höns går som dinosaurier om man fäster en tyngd vid deras stjärt (biologi)

Nobels fredspris 2014

Malala Yousafzai från Pakistan och indiern Kailash Satayarthi tilldelas Nobels fredspris. De belönas för sitt arbete för barns rättigheter.

I år har Nobelutnämningarna varit lite blah. Jag har inte kunnat uppbåda något riktigt intresse för dem. Men dagens fredspris gjorde mig glad. Jag såg när Skavlan intervjuade Malala i sitt program och hon gjorde ett fint och starkt intryck. Hon blev känd över hela världen, när hon vid 14 års ålder sköts i huvudet av talibaner för att hon arbetade för flickors rätt till utbildning. Hon är nu 17 år och den yngsta nobelpristagaren någonsin.

 Kailash Satayarthi har i många år kämpat för barns rättigheter.

Nobelpris i litteratur 2014

...till Patrick Modiano

för den minneskonst han frammanat de ogripbaraste levnadsöden och avtäckt ockupationsårens livsåren.

Nobelpris i kemi 2014

för utvecklingen av superupplöst fluorescensemikroskopi

Jaså, det... Hmmm, jag är inte ens säker på att jag lyckades stava den där mikroskopin rätt. Pristagarna heter Eric Betzig, Stefan W Hell och William E Moerner. De har lyckats visa att mikroskopi faktiskt kan ge bättre upplösning än halva ljusets våglängd. Mikroskopin har blivit nanoskopi.

Nobelpris i fysik 2014

för uppfinningen av effektiva blå lysdioder vilka möjliggjort ljusstarka och energisnåla vita ljuskällor

Pristagarna heter Isamu Akasaki, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura. De kommer alla från Japan men den sistnämnde är numera amerikansk medborgare.

Årets nobelpris går till en uppfinning som är av stor nytta för mänskligheten. I en värld där vi måste hushålla med energin, eftersom vi ännu är beroende av icke-förnybara energikällor, är de energisnåla LED-lamporna att föredra framför de gamla glödlamporna. LED-lampan är ett hållbarare och effektivare alternativ till äldre ljuskällor.

Årets nobelpris kommer det inte vara svårt att anknyta till i fysikundervisningens energi- och effektavsnitt.

Nobelpris i fysiologi eller medicin 2014

Jag hade fått för mig att Nobelprisen tillkännages först nästa vecka. Jag blev förvånad, när jag lyssnade på radion i bilen på väg hem från jobbet och fick höra att medicinprisvinnarna utropades idag.

Årets Nobelpris i fysiolog eller medicin delas av britten John O'Keefe och norska May-Britt Moser och Edvard Moser. De har upptäckt de celler i hjärnan som talar om var vi här, vår inre GPS.

Nobelpriset i litteraur 2013

den samtida novellkonstens mästare

Så lyder motiveringen till att den kanadensiska författarinnan Alice Munro tilldelas årets Nobelpris i litteratur.

Idag glömde jag nästan bort att det var dags för litteraturpriset. Jag hade förvisso inte möjlighet att följa direktsändningen från Stockholms börshus vid 13-tiden, eftersom jag precis då var på väg att starta upp en kemilektion. Och just då hade jag inte heller en tanke på Peter Englund och hans förestående meddelande.

Under kemilektionen visade jag en film om Alfred Nobel och dynamiten, eftersom vi läser om alkoholer och därmed glycerol/glycerin som används för att framställa nitroglycerin. När filmen (och lektionen) var i stort sett slut, kom jag ihåg dagen tilldragelse och så fort jag kunde skyndade jag mig att kolla vem som fått den stora äran.

När jag läste namnet Alice Munro sade det mig ingenting. Jag läser inte noveller, så det är inte konstigt att jag inte känner till novellförfattare. I bilen på vägen hem från jobbet lyssnade jag på radion och när jag hörde namnet uttalas så kändes det mer bekant. Jag tror dock inte att jag har läst något av Alice Munro men det går att råda bot på.

Nobelpris i kemi 2013

Martin Karplus, Michael Levitt och Arieh Warshel får dela årets Nobelpris i kemi och motiveringen låter som följer:

för utvecklandet av flerskalemodeller för komplexa kemiska system

För att förstå och förutspå kemiska förlopp krävs kraftfulla datorprogram och trion lade grunden för dessa under 1970-talet. Är du intresserad av att veta mer om årets kemipris kan du läsa här.

Nobelpris i fysik 2013

Kungliga Vetenskapsakademien meddelade idag att årets Nobelpris i fysik tilldelas Francois Englert och Peter W Higgs

för den teoretiska upptäckten av en mekanism som bidrar till förståelsen av massans ursprung hos subatomära partiklar, och som nyligen, genom upptäckten av den förutsagda fundamentala partikeln, bekräftas av ATLAS- och CMS-experimenten vid CERN:s accelerator LHC

Det var redan 1964 som de båda oberoende av varandra föreslog teorin, som bekräftades genom upptäckter först förra året.

Teorin, som belönats idag, är en central del i fysikens standardmodell, som beskriver hur världen är uppbyggd. Allting består av några få byggstenar, materiepartiklar, som styrs av krafter som förmedlas av kraftpartiklar. Higgspartikeln är fundamental för standardmodellen. Partikeln är en vibration av ett osynligt fält, higgsfältet, som fyller hela rymden. Det är genom kontakten med fältet som partiklarna får sin massa. Om partiklarna inte hade massa, skulle de fara omkring i ljusets hastighet, och vi skulle inte existera.

Standardmodellen kan inte förklara allt om universum. Det finns motsägelser. Standardmodellen säger att neutriner inte har massa medan ny forskníng indikerar att de faktiskt har det. Dessutom omfattar standardmodellen bara synlig materia och den tror man utgör bara 20% av all materia i världsalltet.

Jag har skrivit om Higgs-partikeln förut. Det hittar du här och här.


Källa:
Kungliga Vetenskapsakademien: Pressmeddelande.
DN: "Nu måste fysikerna lära sig mer om partikeln"

Nobelpris i fysiologi eller medicin 2013

för deras upptäckter rörande maskineriet som reglerar vesikeltrafik, ett viktigt transportsystem i våra celler

Årets Nobelpris i medicin delas mellan James E Rothman, Randy W Shekman och Thomas C Südhof. Deras upptäckter handlar om hur cellernas transportsystem är organiserat. Molekyler, som signalsubstanser och insulin, transporteras med blodet. Molekylerna produceras i en cell och behövs i en annan cell i en annan del av kroppen. Transporten måste fungera, så att rätt molekyler kommer fram till rätt plats i rätt tid. Vesiklarna är de små paket, egentligen små blåsor, molekylerna transporteras i.

Randy Shekman hittade en grupp gener som fungerar som transportledare för transporten av vesiklar. James Rothman upptäckte hur vesiklarna levererade sin last på rätt plats. Thomas Südhof har studerat hur signaler ser till substanserna frisätts vid rätt tidpunkt.

Cellernas transportsystem är viktigt för många funktioner i kroppen. Hormonet insulin produceras i bukspottkörteln. I vesiklar transporteras de till muskler och fett och bär med sig ordern att ta upp socker från blodet. Tidpunkten är viktig, eftersom sockerupptaget måste ske när blodsockret är högt. Tas socker upp ur blodet, när blodsockret är lågt, kan det få katastrofala följder. Gifter som produceras av bakterier vid stelkramp och botulism kan slå ut systemet.

Ännu så länge finns det inte många tillämpningar av upptäckterna om cellernas transportsystem men de har lagt grunden för framsteg inom andra forskningsområden. Kanske kan upptäckterna leda till nya behandlingsmetoder för exempelvis sjukdomar i nervsystemet och diabetes.


Källor:
Karolinska institutet - Pressmeddelande om Nobelpris i medicin 2013
DN - Därför får de Nobelpriset
DN - Nobelpris för upptäckter om celltrafik
SvD - Forskare: "En fundamental upptäckt"

Nobelpriset i litteratur 2012

som med hallunicatorisk realism förenar saga, historia och samtid

Så lyder motiveringen bakom årets litteraturpris, som tillfaller den kinesiske författaren Mo Yan.

Jag erkänner utan krusiduller att jag tänkte något i stil med ett tveksamt "jahaaaa", när Peter Englund avslöjade namnet på pristagaren. Jag har inte hört talas om honom och därmed inte heller läst något av hans verk. En av hans böcker heter Vitlöksballaderna och det kan jag tycka är en lite spännande titel. Kanske är det den som får flytta in i min bokhylla framöver.

Nobelpriset i kemi 2012

för studier av G-proteinkopplade receptorer.

Pristagarna heter Robert J Lefkowitz och Brian K Kobilka. Alla celler har mottagare som gör att de kan känna av och anpassa sig till omgivningen. Det är en grupp av sådan receptorer som årets nobelpristagare har studerat.

Hos Kungliga Vetenskapsakademien finns det mer att läsa.