... barnen!
Den här kvällen skulle inte bli så här. Jag skulle åka hem från jobbet vid halv fyra, hämta Oskar hos kompisen M och Gustav hos kompisen N. Vi skulle äta middag tillsammans och kura ihop oss i soffan och läsa böcker innan det blev dags att sova.
Jag kom cirka 300 meter på hemvägen och då tvärdog bilen. Det blev 35 minuters kall väntan i bilen på att bärgaren skulle komma. Sedan hade jag lite tur och hann med bussen hem i sista minuten, så jag slapp stå och vänta och bli ännu kallare.
Bilen befinner sig nu i Ystad. På måndag ska jag ringa verkstan och så kommer domen. Jag ställer in mig på det värsta och ser framför mig att sportlovet ägnas åt att köpa en ny bil.
Gustav är bjuden på kalas i morgon. Planen var att Oskar och jag skulle lämna Gustav på kalaset i Dalby och sedan åka ut till Skrylle och gå en promenad och därefter skulle vi handla på Hemköp innan det var dags att hämta Gustav igen. Nu blir det ingen promenad i Skrylle och troligtvis inget kalas för Gustav heller.
I ställer ska jag ägna morgondagen åt att hitta en hyrbil så att jag kan ta mig till jobbet i nästa vecka. Hade jag bara haft mig själv att tänka på, hade jag kunna ta bussen. Men barnen ska lämnas och hämtas på förskola och skola i Dalby och då är allmänna kommunikationer inte att tänka på. Tyvärr!
När jag kom hem för 1,5 timme sedan trodde jag aldrig att jag skulle kunna bli varm igen. Jag var kall in i märgen. Efter lite mat, känns det betydligt bättre, och jag ska sätta mig och titta på På Spåret med en stickning för händerna. Kanske blir det en okej fredagskväll ändå.
kanske inte precis gillar, men jag gillar din attityd: möta problemen, se det som kan vara positivt, ändra nödvändigheter och planera för en realistisk fortsättning.
SvaraRaderaEn stor kram till dig med en förhoppning om att helgen blir betydligt bättre än det trista avslutet på veckan
SvaraRaderaÅh, så tråkigt! Hoppas idag har varit bättre än igår.
SvaraRadera