Den senaste veckan har det gått att läsa om supermånen, som även skulle vara en blodmåne under natten till idag. Jag läste och konstaterade att detta fenomen nog fick klara sig utan mig. Jag hade inte för avsikt att gå upp mitt i natten för att titta på en månförmörkelse och sedan dra igång arbetsveckan men minus på sömnkontot.
Men så vaknade jag klockan 4:45 i morse och tänkte att, när jag ändå var vaken kunde jag ju ta en titt på månen. Igår kväll kunde jag se fullmånen genom köksfönstret. Jag vet inte om det var inbillning att den såg ut att reflektera mycket mer ljus än vanligt. Det var ju en supermoon, vilket betyder att månen befann sig så nära oss den kan komma i sin bana runt jorden. Nåväl, månen hade under natten förflyttat sig längs sin bana över himlen och jag antog att den skulle vara synlig från balkongen - och det var den.
Blodmåne låter spektakulärt, mycket mer spektakulärt än vad det var att se den. Jag förstår inte varför den kallas för blodmåne. Färgen var mer rost-orange. Barnen var inte heller särskilt imponerande, när jag väckte dem en halvtimme senare, så att de också kunde se blodmånen innan månen kom fram igen från jordskuggan.
Blodmåne kallas det när månen hamnat i jordens skugga. Det är en total månförmörkelse. Att månen ser röd ut beror på att ljus med längre våglängder kan ta sig genom jordens atmosfär och nå månen, där de reflekteras, även om månen ligger i skugga.
Månförmörkelse är det ett par gånger om året. Att det är en total månförmörkelse och supermoon samtidigt händer inte så ofta. Senaste det hände var 1982 och nästa gång det händer är 2033.
Om blodmånen inte imponerade på barnen, så var de desto mer fascinerade, när de såg månen röra sig ut ur jordens skugga.
Kul att de faktiskt såg evenemanget! Jag var desto mera angelägen, var faktiskt ute och tittade, för hur är det om arton år för min del?
SvaraRadera