- Vad ska vi göra på söndag? undrade Jörgen tidigare i veckan.
- Jag ska tvätta klockan tre, blev mitt svar och det satte effektivt stopp för planer på någon utflykt. Jörgen föreslog i stället att vi skulle kicka igång vår träning efter vinteruppehållet. Vinter och vinter, förresten. Enligt SMHIs årstidskarta är det fortfarande höst. Helt ljuvligt!
Tillbaka till träningen. Efter en lätt frukost gav vi oss iväg. Rundan vi skulle gå kan göras olika lång, 5 km och 7 km. Efter en knapp kilometer frågade Jörgen hur långt jag hade tänkt gå. Det stod snabbt klart att Jörgen ville gå den längre rundan och i ett högre tempo än jag orkade hålla, så han fick dra iväg.
Det blev första gången jag var ute och gick utan att ha musik i öronen ... och det gick faktiskt bra. Jag försökte fokusera på att sträcka ut steglängden och att hela tiden hålla tempot så högt som möjligt.
När jag närmade mig min Run to the hills-plats, ett backkrön där vägen börjar gå ner mot Dalbyvägen, kände jag att jag inte skulle kunna låta bli att springa nerför backen. Det är som en reflex. Måste bara springa. Det var förvånansvärt lätt och jag orkade springa längre än vad jag någonsin gjorde i somras.
Totalt blev det knappt 5 km med en kilometertid på 9:04 minuter, vilket bara är 3 sekunder sämre än sista gången jag var ute och gick för ganska precis fyra månader sedan.
Sammanfattningsvis kan jag säga att dagens runda var sjukt jobbig men att jag är ruskigt nöjd!
Jag är också ruskigt nöjd (med dig)!
SvaraRaderaOch jag med dig!
Radera