Vardagsmotion

Eller kanske vatten över huvudet?

Det är lördag. Det betyder att mobilen inte börja spela sin trudelutt klockan halv sex. Vi kunde sova tills vi vaknade av oss själva, det vill säga till halv sju. Jag hade ambitionen att gå upp senast klockan sju men fortfarande klockan åtta låg jag kvar i sängen. Men sedan blev det fart på mig.

Frukost. Plocka med (förra veckans) tvätt. Packa upp det jag ännu inte hade packat upp efter förra veckan hos Jörgen. Ta hand om återvinningsmaterial och gå ut med det. Plocka fram lådorna med barnens vinterkläder för att se vad som finns och vad som passar. Starta diskmaskinen. Halv elva gick vi ut för att ta bussen in till stan.

Första stoppet nere i stan blev en second hand-affär. Jag tänkte se om det fanns vinterjackor för barn. Det fanns det inte. Däremot fanns det en kjol, som jag fastnade för så till den milda grad att jag köpte den ... utan att prova den. (Den passar, visade det sig, när vi kom hem.)

Andra stoppet gjorde vi på Stadium. Jag köpte ett par Timberland-kängor till Gustav att ha i vinter. Han ombads även prova vinterjackor, så att jag vet vilken storlek han ska ha, om jag bestämmer mig för att beställa via nätet. Efter lite letande hittade jag även strumpor för barnen att ha på gympan. Och så hittade jag, äntligen, en ny fleecejacka till mig själv. Den är våldsamt rosa!

Dagens ärenden var därmed avklarade och vi begav oss till busshållplatsen. Det var tretton minuter tills vår buss skulle komma. Då föreslog Oskar att vi skulle gå hem! Jag var inte säker på att han menade allvar men det gjorde han. Gustav var också med på det, så vi började gå.

Det visade sig vara 3,6 km att gå och det tog oss 39 minuter. Den sista kvarten var Oskar trött. Han ville stanna. Han ville sitta. Han höll på att dö av törst. Det var inte så konstigt att han var trött. Det tempot jag höll gjorde att han fick springa stora delar av vägen för att hänga med. Och han tog sig hem. Utan att stanna. Utan att sitta ner. Utan att dö av törst. Storebror bar hans jacka och höll honom i handen den sista biten hem.