Kör och Eurovision

Vissa dagar är bara bättre än andra. Gårdagen var en sådan dag.

Jag var på körkonsert och hade tagit pappa med mig. Det tillhör inte vanligheterna, att gå på körkonsert alltså. En skolkamrat från gymnasiet, I, lade ut ett event på Facebook för några veckor sedan. Hennes gamla ungdomskör skulle ge en jubileumskonsert. Jag tyckte att det lät som en kul grej att gå på. Och jag är så glad att jag också gjorde det. Vilken kör! Så bra! Så, så jättebra!

Det otroliga är att de inte är en kör i dess egentliga mening. Ingen av dem har sjungit tillsammans på 30 år. De har inte heller varit medlemmar samtidigt i kören. För två år sedan återsamlades de för en konsert och sedan igen igår. Det är alldeles galet att de kan låta så bra tillsammans utan att ha sjungit ihop regelbundet i nutid!

Jag kan inte påminna mig att I och jag umgicks på gymnasiet. Vi gick i parallellklasser och hade idrott ihop. Mer än så korsades inte våra vägar. Jo, en gång. I ringde mig i samband med att första året på gymnasiet var till ända. Hon bjöd in mig till en fest, en överraskningsavskedsfest för en av mina klasskamrater, J.

Under hela första året i gymnasiet var jag förälskad i J. Jag var alldeles för blyg för att göra något åt det. Men i slutet av vårterminen hände något. Kanske blev mina hintar till slut så tydliga att J förstod. Det blev ingen lång kärlekshistoria, eftersom han flyttade till Stockholm strax efter sommaravslutningen, därav avskedsfesten, men det är ett minne som jag håller mycket kärt.

Nåväl, tillbaka till gårdagskvällen. Dags för Eurovision Song Contest ... 27 bidrag, en evighetshistoria. Jag valde bort SVT till fördel för BBC med Graham Norton som kommentator. Framåt kvällen chattade jag även med JDO via WhatsApp och det gjorde hela tillställningen betydligt mer uthärdlig.

Sverige representerades av Måns Zelmerlöw, som sjöng Heroes. Jag har tyckt om den låten mycket sedan jag hörde den första gången i februari. Sverige, Ryssland och Italien var favoriter till segern. Jag tyckte om Rysslands låt men inte Italiens. Israel och Cypern var också bra. Omröstningen var andlöst spännande. Ryssland ledde länge men så plötsligt gick Sverige om och ifrån.

I normala fall brukar jag inte bry mig så mycket om hur det går för Sverige. Visst är det roligt om det går bra. I år upptäckte jag under omröstningen att jag verkligen ville att Måns skulle ta hem segern så det var ju roligt att det blev så till slut.