Det första stoppet var ett fototillfälle. Alla sällskap fick ställa upp sig på landgången och fotograferas. Kanske var det så det gick till för en del, som gav sig iväg med Titanic 1912? I normala fall tycker jag att dylika jippon är enbart jobbiga och de går bara ut på att tjäna pengar på besökarna. Den här gången kändes det dock helt okej. Vi ställde upp oss för fotografering och ja, jag köpte fotot, när det var dags att gå hem.
Därefter utrustades vi med våra audioguider och sedan var det bara att följa den "snitslade" banan genom utställningen, som består av stora fotografier samt montrar med olika föremål. De flesta föremålen har inte varit ombord på Titanic utan kommer från systerfartyget Olympic.
Många levnadsöden skildrades. Vid ett par tillfällen tyckte Oskar att det var lite väl sorgligt, trots att han är så insatt i hela skeendet. Jag tror att vi fick se klockan, som jag tidigare har berättat om här och det var ju lite speciellt.
På det hela taget en mycket välorganiserad utställning med mycket information, bland annat om de personer som filmen Titanic av James Cameron löst bygger på. I det sista rummet finns tavlor med namnen på alla som omkom, när fartyget förliste. Det tar cirka 75 minuter att gå igenom utställningen och jag måste säga att jag är imponerad av att barnen orkade med det.
Det jag var mest rädd för var att pojkarnas bilder av Titanic var färgade av filmen och att de inte skulle kunna ta till sig den mera verklighetsförankrade utställningen. Det gick tydligen bra för dem.
SvaraRadera