Ven sommaren 2016 #laterblog

Ibland tar livet vändningar, trevliga sådana, som gör att prioriteringarna blir annorlunda. De senaste veckorna har fokus inte legat på bloggen, vilket är förklaringen till detta sena inlägg.

Pappa hade ett önskemål inför att Torgil skulle komma hem den här sommaren: att vi skulle åka till Ven. Och vi skulle åka en dag, då det var fint väder. Torgil kom hem. Dagarna gick. Plötsligt var det bara ett par dagar kvar att spela på. Två dagar innan Torgils resa tillbaka till Alameda gav vi oss av mot Ven.

Hur blev det med vädret? SMHI utlovade uppehåll. När vi stod och väntade på färjan i Landskrona, började de första dropparna att falla. När vi satt på färjan, regnade det ordentligt. Jag tänkte att det skulle bli tre långa, blöta timmar på Ven. Färjan lade till i Bäckviken ... och då sken solen igen. Helt fantastiskt!

Förra sommaren promenerade vi från Bäckviken upp till Uraniborg. I år tog vi bussen tvärs över ön, till Kyrkbacken, för att se hur det var där. Vi var inne i ett litet museum, där barnen tittade på modeller av olika båtar. Utanför, längs ena väggen, fanns en bänk, där pappa och jag satte oss en stund medan Torgil och barnen gick en bit bort för att kasta sten i vattnet. Det var ljuvligt att sitta i där och lyssna på vågorna, som kom in mot stranden, och att se solen glittra i vattnet.

Vi åt lunch och därefter gick vi upp till S:t Ibbs kyrka. Den ligger mycket vackert belägen på en höjd och utsikten är makalös.

Måryd igen

I fredags blev det en andra tur till Måryd för den här sommaren. Jag kan konstatera att till Måryd kan man inte åka tillräckligt ofta.

Tanken var att vi skulle göra som förra gången, ta bussen till Skrylle, gå till Måryd och tillbaka igen, ta bussen hem. Så blev det inte. När vi kom till Måryd, stannade vi kvar där, eftersom mamma kände att vandringen varit lite för tuff, för att ta bussen hem därifrån i stället. Det innebar att vi fick ungefär 45 minuter att bara sitta och ta det lugnt i enebacken ... och det var alldeles underbart. Jag blev alldeles förälskad i Måryd på nytt, på ett nytt sätt.

Vi vuxna tog det lugnt. Barnen sprang och lekte i backarna. Jag satt och pratade med pappa. Torgil tog sig en tupplur. Mamma satt och läste.

Två aktiviteter

Det är ju inte nödvändigt att göra stora utflykter varje dag. Ibland kan man hålla sig på hemmaplan, se sig omkring och ha trevligt tillsammans. Det gjorde vi vid två tillfällen i förra veckan.

På tisdagseftermiddagen tog vi buss nr 20 ut till byggplatsen, där ESS tar form. Det är inte så mycket att titta på ännu. Det är en byggarbetsplats. Men solen sken och vi gick från ESS-hållplatsen till MAX IV-hållplatsen, längs mognande sädesfält.

Någon dag senare tog vi bussen in till Stadsparken för att barnen skulle få leka på den stora lekplatsen som finns där. Vi var inte ensamma om den tanken. Lekplatsen var full av lekande barn. Efter ungefär 45 minuter hade barnen lekt klart och då gick vi till en annan del av parken för att spela baseball. Eller spela och spela... Vi hade en trädgren som slagträ och en tennisboll och det vi sysslade med kan närmast liknas vid batting practice. Men kul var det.

Det är så roligt att se att den här gången leker Gustav, Oskar och Ludvig tillsammans. För två år sedan, när de senast träffades, kom Oskar och Ludvig inte alls överens. Nu leker de jättebra tillsammans, även bara de två. Oskar pratar svenska. Ludvig pratar engelska. De förstår varandra bra ändå, på något sätt. När Gustav också är med, vilket han oftast är, får han ibland tolka mellan Oskar och Ludvig. Jag fortsätter att förvånas hur Gustav, till synes, väldigt enkelt konverserar på engelska.

Smygehuk

För ganska precis ett år sedan åkte barnen, morfar och jag till Smygehuk. Igår gjorde vi turen igen och den här gången var mormor, J, Torgil och Ludvig också med på resan. För ett år sedan var det buss som gällde hela vägen. I år kunde vi åka tåg till Trelleborg och så vidare med buss därifrån.

Dagen bjöd på besynnerligt väder. Det blåste men när gör det inte det. I Lund var vinden kylig. I Smygehuk var den betydligt mildare. Solen gjorde tappra försök att lysa mellan mörka, hotfulla moln. När vi satt och åt lunch, öppnade himlen sig i en störtskur.

Barnen kastade sten i havet tillsammans med sin morbror och kusin. Vi åt lunch. Vi tittade in i butiken Södrast, där jag köpte var sin giraff till barnen.

Två muséer

I fredags åkte jag in till Malmö för att besöka Malmö muséer tillsammans med pappa, Torgil och Ludvig. Vi började på Malmöhus, där vi tittade på Akvariet och på montrarna med olika sorters djur. Akvariet har blivit jättefint och är väl värt ett besök.

Efter en sen lunch på restaurang Vega, gick vi över gatan till Tekniska muséet. Där var sig allt likt. Det blir ganska tråkigt, när man inte hittar något nytt att titta på. Men vad värre är, det var lika varmt och lika dålig luft i lokalerna som det brukar vara. Den här gången fick jag smått panik. Jag kommer inte att besöka Tekniska muséet igen förrän de har gjort något åt detta.

-5 kg i juli

Tänk vad en liten livsstilsförändring kan göra skillnad. Jag tänkte om angående vad jag äter och tog bort det onödiga. Här sitter jag fyra-fem veckor senare 5 kg lättare.

Jag har varit ute och gått en hel del också men det tror jag, ärligt talat, spelar mindre roll för viktminskningen. Det har dock andra fördelar för välbefinnandet.

Det har inte varit så lätt alla gånger men när jag ser resultatet på vågen så har det utan tvekan varit värt det.

Åka buss och tåg

Vi är familjen Konstig. Vi åker buss och tåg utan att ha något mer mål än att just åka buss och tåg. Man får se sig omkring. Det finns tid att prata med varandra. Man kan sova lite, vilket är skönt för de som fortfarande lider av jetlag. Ludvig har på en vecka gjort två tidsomställningar, först Taiwan-Kalifornien och sedan Kalifornien-Sverige.

Dagens tur tog oss med tåg till Hässleholm, där vi bytte tåg för att komma till Klippan. Från Klippan tog vi bussen till Ängelholm, där vi åt en sen lunch på en indisk restaurang. Därefter styrde vi kosan hemåt medelst buss till Helsingborg och den sista biten hem blev det tåg igen.

Stegräknaren visade bara drygt 4000 steg men jag var ändå trött, när jag kom hem. Det var skönt att byta om och sedan landa i soffan.

Leksaksmuséet i Eslöv

Ja, vad ska man säga om det här muséet? Vilken fantastisk plats! Vilket makalöst livsverk! Det är en privatsamling, ett gemensamt projekt som spänner över tre generationer. Far och son har samlat på tåg medan barnbarnen har bidragit med LEGO- och Barbiesamlingar.

I tre stora rum finns tågbanorna och LEGO samlat. Modelltågen tuffar omkring på sina banor. Detaljrikedomen är enorm och man upptäcker hela tiden nya saker.

Det blir nästan lite för mycket att ta in. Det var roligt att gå runt och titta tillsammans med Gustav, eftersom han har öga för detaljer. Han kunde peka ut saker, som han hade sett och som jag helt hade missat.

Att hitta något att äta i Eslöv visade sig inte vara så lätt. De flesta matställen verkade endast ha en kort lunchservering för att sedan stänga några timmar innan de öppnade igen.

Östra Kyrkogården i Malmö

Minneslunden

I tisdags tog vi bussen ut till Östra Kyrkogården i Malmö. Det är en jättestor kyrkogård, den största i Malmö, med begravningsplatser för katoliker, ortodoxa, judar och muslimer. Minneslunden är en av Sveriges största.

Den judiska begravningsplatsen

Dagen bjöd på solsken och lagom temperaturer, alldeles utmärkt för att promenera runt på denna stora kyrkogård. Målet för utflykten var Blomsterkiosken, som stod klar 1969 (arkitekt: Sigurd Lewerentz). Den lär locka arkitekturintresserade besökare. Själv tyckte jag att den var något av ett antiklimax.

Blomsterkiosken

På vägen hem, stannade vi till vid Möllevångstorget för att äta middag och det gjordes på en kinarestaurang.

Ritual vid kusiners återförening

Igår var det dags för Gustav, Oskar och Ludvig att träffas igen för första gången på två år. De gjorde det på sitt alldeles egna vis. Ludvig stängde in sig i farfars sovrum. Gustav och Oskar gick in i farfars arbetsrum, där Oskar lade sig på mage på golvet och Gustav satt och tittade in i väggen. Det var inte utan att jag hann fundera både en och två gånger hur det skulle gå.

Naturligtvis gick det bra. Ludvig kom ut ur sovrummet och kikade på sina kusiner och sprang sedan tillbaka. Oskar hittade en skål med nötter, som han började äta. Efter en stund slutade Ludvig att återvända till sovrummet. Oskar ville rita och hämtade papper och penna. Snart satt alla tre barnen och ritade, fortfarande med visst avstånd mellan sig.

Vi bestämde oss för att gå till Pildammsparken och köpa glass och när vi väl kom ut dröjde det inte länge förrän kusinerna började närma sig varandra. Vi sökte skugga i Pildammsteatern. När glassarna var uppätna började barnen leka med varandra. Teaterscenen var ett fängelse och någon var prisoner och någon prison guard.

För två år sedan kom Oskar och Ludvig inte så bra överens. Det tycktes som bortblåst nu. Alla tre sprang omkring och hade jätteroligt tillsammans. Gustav började prata engelska med Ludvig. Youtube är en ruskigt bra engelsklärare! Det är ofattbart hur mycket han har lärt dig och mer lär det bli framöver.

Så nu är barnen igång och de har två veckor på sig att samla på sig en mängd nya gemensamma minnen.