Tvåbenta katter

Barnen var hos mormor en stund i eftermiddags. Att döma av vad min mamma skrev på Facebook alldeles nyss så hade de en annorlunda stund tillsammans:

det var planerat, att jag skulle få besök av två pojkbarnbarn. i stället dök det upp två tvåbenta katter. dom lapade mjölk från tefat halva eftermiddagen och försökte klättra upp på köksbänken (utan att direkt lyckas). de fyrbenta katterna försvann ur sikte i samma ögonblick de tvåbenta kom in om dörren, visa av erfarenheten

Pysselprojekt

Det är ett par år sedan jag köpte pärlor och pärlplattor till Gustav i en from förhoppning om att han skulle tycka att det är kul att pärla. Hittills är det mest jag som suttit med pärlorna ... men den senaste veckan har det skett en förändring. Båda barnen tycker plötsligt att det är pärlorna är roliga. Gustav var först ut med att pärla en minion. I morse gjorde även Oskar sin version av en minion:

Oskar har varit hemma från förskolan hela veckan och har suttit en hel del med både pärlor och plusplus. Av det senare skapade han Darth Vader.

Sluttampen

Om lite mer än en vecka, den 2 december, är vårt hus helt sålt, tomt och städat. Jag var där idag för att hämta det sista av mina saker samt för att vi skulle köra en massa till återvinningen.

Det som skulle till återvinningen visade sig vara betydligt mindre än vi trodde. Det jag skulle ha med mig till min lägenhet var däremot bra mycket mer än jag tänkt. Men det fick plats i bilen. Till min stora förvåning har jag dessutom redan packat upp det mesta.

Barnen var hos mormor och J och där stannade jag till en stund för att vi skulle äta middag tillsammans. Det blev en mycket god kycklinggryta. Jag kom inte hem tomhänt därifrån. I mammas förråd har min brors gamla stereo stått i drygt tio års tid. Den har nu fått flytta hem till mig och jag ska se om jag kan få ihop den. Vi tror inte att min bror kommer att ta den med sig till USA...

Det har skett en del på teknikfronten de senaste 20 åren, den saken är säker. Stereon är enorm! För att inte tala om högtalarna. Jag vet inte riktigt var jag ska ha den. Den får till att börja med stå på skänken in vardagsrummet. Det blir inte snyggt men så får det bli. CD-växlaren för fem skivor tror jag kan komma till användning, liksom radion. Det dubbla kassettdäcket - not so much!

Jag har också tagit itu med min klädkammare. Nu finns det ljus i den! Tack, J, för spotlights. Jag har gått igenom och sorterat alla de kläder jag sparat efter Gustav för att Oskar ska ha dem. De är packade i lådor och ska ner i källarförrådet i morgon. Jag ska även gå igenom lådorna med skor och se vad som ska vara kvar i klädkammaren och vad som ska ner i källaren.

I klädkammaren finns också några kartonger med brev ... från 20+ års brevväxlande med ett antal brevvänner runt om i världen. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra med alla breven. Spara? Alla eller bara utvalda? Det lär i alla fall bli ett digert jobb att gå igenom de kartongerna.

Ut från klädkammaren och ner i stora plastlådor har allt Playmobil förflyttats. Jag skulle vilja ha det sorterat i olika kategorier men barnen vill ha allt i en enda röra. Vi får väl se framöver om vi kan hitta någon bra lösning på det.

Det är tur att jag gillar att tvätta

Jag passade på att ta hand om veckans tvätt redan igår eftermiddag. Det var inte särskilt mycket, vilket inte är så konstigt, eftersom Oskar och jag har varit hemma hela veckan. Det kändes skönt att inte behöva tänka på tvätt den här helgen. Eller...?

När barnen hade somnat igår, fick Oskar en jobbig hosta. Den kom från ingenstans. Han sov men hostade ordentligt med jämna mellanrum. Jag var inne och tittade till honom med jämna mellanrum, gav honom en extra kudde, så att hans huvud skulle komma upp.

Jag höll på att göra mig i ordning för att gå och lägga mig, när jag hörde ett desperat skrik från sovrummet. Oskars sista hostattack hade resulterat i att han kräktes - på sig själv, sin kudde, underlakanet, Gustavs täcke ... och på Gustav. Det låter som om det kom kopiösa mängder men det var inte så mycket. Det lyckades bara sprida sig väldigt mycket.

Ta hand om Oskar, börja ta hand om sängkläderna, försiktigt väcka Gustav ... som förståeligt blev helt förskräckt över vad som hade hänt. Han fick tvättat av sig och en ny pyjamas letades fram och sedan gick han och lade sig i sin egen säng, där han sov hela natten.

Och nu tvättar jag igen!

Halv åtta hemma hos mig...

... serverades inte middagen idag men den var på gång. Fredag kväll lär i Sverige vara synonymt med att äta tacos. Det brukar vi inte göra men idag var det just det som hamnade på middagsbordet. Det var inte mycket känsla av Mexiko över vår tacomiddag men det fanns åtminstone tacoskal och köttfärs.

Det är inte lätt att få ihop en middag som både jag och barnen äter. Rättelse: det är helt omöjligt! Av det som stod på bordet idag var det bara tacoskalen och köttfärsen som alla åtminstone smakade av. Oskar åt nog hela två kvadratcentimeter tacoskal. Gustav åt ett helt. Inget av barnen åt några större mängder av köttfärsen.

Oskar åt sig mätt på röd paprika och morötter. Gustav åt sig mätt på morötter, gurka och broccoli. Jag åt mig mätt på tacoskal, köttfärs, broccoli, röd paprika och dressing.

Igår lagade jag en potatisgratäng med falukorv i. Den var jättegod! Barnen tittade på den och konstaterade att de inte ville ha. Gustav gillar normalt sett potatis men tydligen inte som potatisgratäng. Han åt en skiva falukorv, som han nogsamt skar bort kanten på. Oskar åt ingenting. Men det borde jag ha kunnat räkna ut. Han äter ju inte potatis i någon form.

Pasta äter han däremot. Det gillar Gustav också. Inget av barnen är överdrivet förtjust i köttfärssås även om de ibland överraskar mig och äter det. Köttbullar kan Oskar tänka sig att äta en. Gustav säger tvärnej. Förut åt båda barnen pannkakor men numera tycker Oskar inte om det. Men ... slår det mig nu, när jag nämner pannkakor ... båda barnen äter fläskpannkaka. Oskar vill visserligen att den ska vara snudd på kall men han äter det!

Se där, det finns något som vi alla tre äter!

- Du måste öva, mamma!

När barnen säger att de inte kan något, säger jag att man måste öva för att lära sig nya saker. Det mottas inte alltid med entusiasm. Ibland får man äta upp sina egna ord. Det fick jag göra alldeles nyss.

Oskar och jag åt en enkel lunch tillsammans och efter lunchen plockade jag undan i köket. Jag kom att tänka på en sång om en krokodil, som Oskar sjöng för ett drygt år sedan. Han har lärt sig den på förskolan och jag bad honom att sjunga den för mig medan jag ställde in disk i diskmaskinen. Men det ville han inte.

- Du kan sjunga den, mamma.

- Men jag kan den inte.

- Du måste öva, mamma. Du måste öva!

Apropå att röja i köket och äta upp sina egna ord... Jag pratar mycket med barnen om att de måste plocka undan efter sig. Städa. Härom kvällen tittade Oskar sig omkring i köket och sedan tittade han allvarligt på mig:

- Mamma, köket är stökigt. Du måste städa!

Och han hade naturligtvis alldeles rätt. Det stod ganska mycket saker på köksbänken. Jag följde hans uppmaning och städade undan.

Läsandet gör framsteg

Gustav gör stora framsteg med sitt läsande. Nu tar han fram böcker för att läsa själv. Och han gör det för att läsa, inte "läsa". I förrgår kväll läste han högt för sig själv ur en bok som handlar om att fylla år. Igår läste han en bok som heter Hitta på (av samma författare som skrivit Knacka på) och delar av en bok som heter Jag är inte söt. Och så läste han om binnikemaskar.

Om binnikemaskar och andra parasiter, både ekto- och endoparasiter, läser vi i en bok som heter Vad är det som kliar? Det är en mycket bra, rolig och informativ bok. Det är mycket text men även mycket bilder. Parasiter och deras anpassning till livsmiljön och överlevnadsstrategier inte bara spännande utan ibland smått otroliga.

They got us!

I början av höstterminen var jag noggrann med att kamma barnen med NitFree-luskammen i förebyggande syfte. Det sägs att utbrott av huvudlöss är vanliga när barnen träffas igen efter sommaruppehållet. Barnen har lyckligtvis inte haft huvudlöss och den här hösten var första gången jag faktiskt använde kammen med någon slags regelbundenhet.

För 1,5 månad sedan kliade sig Oskar mycket i bakhuvudet. Jag kammade och kammade men hittade ingenting.

I samband med att jag flyttade, glömdes NitFree-kammen bort. I lördags kväll såg jag att Gustav rev sig i bakhuvudet några gånger ... och den här gången hittade jag tre-fyra löss, när jag kammade. Inget på Oskar. På söndagsmorgonen, innan vi skulle åka till Apoteket för att köpa lusmedel, kammade jag igen och resultatet blev två löss hos Gustav och en lus i Oskars hår.

Jag har gjort tappra försök att kamma även mitt eget hår. Det är inte helt enkelt, kan jag meddela. Hittade inget.

Barnen är nu behandlade och vid kamningen igår kväll och nu på morgonen har inte uppbringat några fler små "kusar". Jag hoppas att det fortsätter så.

Mangel...

... jag har en mangel! Nja, inte jag, kanske, men det finns en mangel i min tvättstuga. Det är nästan löjligt hur lycklig jag blev, när jag såg det. Jag har manglat lakan och örngott och kan knappt vänta tills det är dags att bädda med dem.

Det är ju inte bara det att manglade lakan är otroligt sköna att sova på. De tar också avsevärt mindre plats när de ligger ihopvikta i skåpet.

Mangeln var pricken över i:et i en redan positiv tvättstugeupplevelse. Det tog ett tag innan jag hittade tvättstugan. Den finns överst i trapphuset - ingen märkning på dörren. Bokningslista och tvättstugenyckel finns i ett plåtskåp utanför tvättstugan - luckan är märkt med en skylt som föreställer en brandsläckare.

Det finns inga fasta tvättpass i bokningslistan utan man bestämmer själv hur många timmar man behöver för att bli färdig. Man får bara boka ett pass åt gången. Vi är bara sex hushåll som ska samsas om den här tvättstugan så jag kan inte föreställa mig att det ska vara svårt att få en tvättid.

I tvättstugan finns två tvättmaskiner, ett torkskåp, en torktumlare ... och så den där härligt, underbara mangeln! Alla maskiner är snabba, så man blir snabbt färdig. Det kommer alltså att fungera att slänga in en eller två maskiner tvätt en kväll efter jobbet och hinna få allt klart på mindre än två timmar.

Jag sitter här och ler fånigt bara jag tänker på den där mangeln...

- Hur kan du fylla år sist när du är född först?

Gustav och jag pratade om vad vi ska köpa till hans kompis, N, som har kalas nästa helg. Gustav konstaterade att N är född i november precis som jag. Och att det är tre veckor till min födelsedag. Där måste jag rätta honom, eftersom det bara är tre dagar till jag fyller år.

Gustav funderade vidare och pratade lite högt för sig själv. Han kom fram till att jag fyller år på tisdag och att det är lördag idag och att jag fyller år den 12:e. Sedan sade han:

- Hur kan du fylla år sist när du är född först?

Jag vet inte riktigt hur han menar och det fanns inte tillfälle att reda ut det. Kanske handlar det om att jag är äldst i familjen (=född först) men jag är den av oss som fyller år sist på året.

Skaparglädje

Gustav fortsätter sitt bildskapande. Härom kvällen letade jag fram lådan med PlusPlus, eftersom Oskar ville att jag skulle bygga en båt. Gustav byggde också en båt - Titanic - och ett isberg. Hav och mörk natthimmel målades på ett papper och vita PlusPlus-bitar blev stjärnor på himlen.

Kontakt

Nu har jag kontakt med omvärlden igen.

Igår fick jag min router från Bredbandsbolaget och började proceduren att koppla in telefon och bredband. Det var inte helt enkelt men nu fungerar det! Eller, förresten, enkelt var det men det kom små hinder i vägen och det var enormt tillfredsställande att jag lyckades ta mig över dem på egen hand nu ikväll.

TVn fick jag igång redan i lördags och nu har jag återigen en massa kanaler - lite mer än 10 - och jag konstaterar att det är väldigt lite jag är intresserad av att titta på.