Corona och covid-19 så här långt

Det var den 24 januari jag nämnde det nya coronaviruset första gången i min dagbok.

I Kina sprider sig coronaviruset. I morse rapporterades att 900 insjuknat och 26 har avlidit, en markant ökning sedan igår.

Igår var 3046 personer i Sverige konstaterat smittade och 92 har avlidit.

Hela världen har blivit galen. Länder har stängt sina gränser, skolot och universitet. Det är utegångsförbud och folk får inte träffas alls. I Italien, Spanien, Storbritannien och USA dör hundratals, ibland så många som tusen, människor varje dygn. 

Sverige har ännu så länge inte vidtagit så hårda åtgärder. Gymnasieskolor och universitet har stängt men det pratas om att låta sistaårseleverna på gymnasiet få komma tillbaka till skolan. Från och med idag förbjuds sammankomster på fler än 50 personer. Resor avrådes, definitivt utrikes men även intikes. Äldre och andra i riskgrupp ska isolera sig.

Regeringen pumpar ut det ena krispaketetförslaget efter det andra. Karensdagen slopas. Sjukintyg vid sjukskrivning slopas. Försäkringskassan tar över ansvaret för sjuklön även de första 14 dagarna. Permitteringsregler. Slopade arbetsgivaravgifter. Och så vidare...

Igår och idag har jag handlat åt mamma och pappa, så att de inte behöver gå ut och handla.

På många sätt har jag hittills känt mig opåverkad av allt som händer. Att läsa om situationen i andra länder är surrealistiskt. På jobbet har antaley sjuka lärare och elever varit högt. Vi förbereder för distansundervisning för att vara redo, om/när det beslutet fattas. I fredags lärde jag mig att Saluhallen i Lund stänger redan klockan 18, vilket innebar att Jörgen och jag inte hann äta på Alfredos som vanligt. Vi köpte tortellini där och tog med den hem. Det var nästan öde på Saluhallen, både i butikerna och restaurangerna. Bussarna släpper inte på passagerare genom dörrarna längst fram.

På Facebook läste jag:

Till alla vaccinationsmotståndare:

- Vad tycker ni om demoversionen av en värld utan vaccinationer.

Det undrar jag också...

Ett vad jag riskerar...

... att förlora.

Igår när Jörgen och jag var ute, sa han att han slår vad om att rapsen kommer att blomma den 8 april.

Jag tycker det verkar väl tidigt, så jag dristade mig att anta Jörgens vad.

På kvällen passerade vi ett rapsfält, som ser ut så här:

Jag får lägga mitt hopp till nästa veckas lägre temperaturer, att de saktar ner vårens galopp in i försommaren.

Finns det något vackrare...

... än våren? Vårblommor och spirande grönska. Allt detta ljuvliga går rakt in i själen.

I fredags var Oskar och jag ute, när jag kom hem från jobbet. Oskar var hemma från skolan hela veckan, just in Corona case, eftersom han var förkyld. I torsdags och fredags ville han verkligen få komma ut och andas frisk luft. I fredags gick vi till lekplatsen, som ligger alldeles i närheten. På en gräsmatta intill växer det krokus och påskliljor. Jag gick dit för att fotografera dem och Oskar sa:

- Mamma, du tycker verkligen om blommor!

Ja, så är det, utan tvekan.

Bokrea

Jag hittade några böcker på bokrean, både i en riktig bokhandel och på nätet. Jag hade önskat köpa Animal farm av Orwell också men hittade den inte.

Jag har redan första delen av Ferrentes serie och jag har läst den. Jag kommer dock att läsa om den innan jag tar itu med resten.

30-sekundersböckerna ... det finns även en om astronomi och om evolutionen. De var inte med på rean så jag får, vid tillfälle, köpa dem till ordinarie pris.

Jag har köpt en hel del böcker sedan i julas. Nu ska jag bara se till att de blir lästa också...

Gustav har fyllt...

...tonåring. Jag vet inte hur det gick till, vart de här åren har tagit vägen, men nu är han 13 år.

Oskar och jag väckte Gustav med presenter vid halvåttatiden i morse. Igår kväll, precis innan han gick och la sig, sa Gustav att han inte ville att vi skulle sjunga för honom.

- Jag tycker inte om att vara i centrum.

Vi hade alla presenterna med oss: en historisk atlas, en kokbok, en Hedwig-mugg, en gamingmouse, en powerbank, en uppsättning blyertspennor av varierande hårdhet, en pennvässare, ett suddgummi och en deodorant. Efter frukost köpte jag även två spel åt honom på Steam.

Gustavs bästa kompis, N, har varit här en stor del av dagen. De sitter fortfarande vid datorn. Vi har ätit middag tillsammans och till efterrätt blev det kladdkaka med vaniljglass och chokladsås.

Nej, Skånetrafiken...

... jag är inte nöjd med er j*vla app. Det faktum att jag använder den är inte liktydigt med att jag är nöjd med den även om Skånetrafikens försäljningschef tycks sätta likhetstecken mellan användande och nöjdhet.

Jag använder appen, eftersom det mer eller mindre är ett MÅSTE! Vad var det för fel på det gamla systemet med Jojo-kort, som jag kunde ladda med en summa pengar och sedan åka på och ladda på nytt, när pengarna var slut?

Skånetrafiken erbjuder fortfarande möjligheten att använda kort men det kan bara finnas en destination åt gången, förvisso i massupplaga, på kortet. Noll flexibilitet! Jag kan själv köpa resor och lägga på kortet. Jättesmidigt - not!!!

Jag är väl inte helt missnöjd med att resa på appen för egen del men när det kommer till att få den att funka för barnen, då krävs ett tålamod jag inte besitter.

Jag vill att Gustav ska kunna köpa biljetter och att kostnaden hamnar på min faktura. Det ska fungera. Det har Skånetrafiken försäkrat mig många gånger om.

Tidigare den här veckan gjorde jag ett första försök. I Gustavs app lade jag in mitt personnummer i betalinställningarna ... och uppmanades därefter att lägga in kortuppgifter. Jag försökte ignorera detta med det gick appen inte med på. Jag åkte ner till kundtjänst på Lund C och fick veta att jag måste registrera kortuppgifter också men att det därefter skulle gå att betala med faktura.

Idag gjorde jag ett nytt försök. Jag lade in mitt personnummer, registrerade kortuppgifter, bekräftade med BankID och appen meddelade att det var "Klart!". Jag vet inte varför men troligtvis fanns det ett visst tvivel inom mig (jag undrar varför...?) så jag prövade att köpa en biljett. När jag kom till betalning, ville appen att jag skulle registrera kortuppgifter. Det fanns möjlighet att välja faktura också men bakom den knappen doldes en uppmaning att knappa in ett personnummer.

Skam den som ger sig! Jag gjorde om hela proceduren med betalningsinställningar i appen på Gustavs telefon och försökte köpa en ny biljett med samma resultat som förut.

Då tog jag kontakt med Skånetrafiken på Messenger. Där får jag svaret att jag endast ska ange personnummer, om resor ska betalas via faktura. Appen och kundtjänst på Lund C verkar inte ha fått denna i formation. När jag pekar på detta faktum, får jag inte fler svar på Messenger.

Så nej, jag är inte nöjd! Jag är däremot nära blodstörtning, mitt hår är krulligt och det ryker ur öronen.

Det måste ha varit en...

... örn jag såg igår, när jag körde hem från jobbet.

Jag var preis utanför Veberöd, när jag fick syn på en alldeles enorm fågel. Först var den bara en svart silhuett trots att den var nära. Den flög över vägen alldeles framför mig. Den var så nära att jag kunde se huvudet tydligt, ögonen och näbben.

Jag hävdar att det var en kungsörn!

Bibeln enligt Oskar

I november 2018 läste jag Barnens bibel för Oskar. Han blev inspirerad att skriva en egen version av de bibliska berättelserna. Så här blev det:

Tydlig otydlighet

... eller otydlig tydlighet. Otydligt är det i alla fall.

Jag gjorde en beställning från IKEA igår. Barnen ska få nya sängar och jag vill ha dem levererade på sportlovet. Jag har inget konto på IKEA men det går att göra beställningar ändå. Jag valde att betala via faktura från Klarna. Det var i alla fall in avsikt. Därför blev jag inte så lite konfunderad, när jag via epost fick ett kvitto från IKEA.

På kvittot stod det Vi har mottagit din betalning, tack! Nedanför stod det betalningsinformation och där angavs ett VISA-kortsnummer (endast de fyra sista siffrorna).

Jag tyckte att det var konstigt att mina kortuppgifter skulle finnas sparade, när jag inte ens har gjort något konto på IKEA. Dessutom brukar jag inte spara kortuppgifter på internet utan fyller alltid i dem, när de behövs. Jag hämtade min plånbok för att se vad det står på mitt VISA-kort.

Det visade sig att det inte är mitt VISA-kort det hänvisas till på kvittot. Idag ringde jag till IKEAs kundservice. Det var inte helt lätt att komma rätt. Jag ombads att beskriva vad mitt ärende gällde för att kopplas rätt. Jag är nog urusel på att göra en sådan beskrivning, eftersom de alternativ som telefonsvararen presenterade för mig inte alls passade. Ganska snart började jag ge nonsenssvar på frågorna och då kopplades jag snabbt vidare till en riktig människa att prata  med.

En mycket glad tjej förklarade med kvittrande röst att de där kortuppgifterna på kvittot behövde jag inte alls bry mig om. De visar att det är Klarna, som har hand om betalningen.

Varför skriver IKEA inte på kvittot att jag har valt att betala via Klarna? Varför gör IKEA inte tydligare vad meddelandet under Betalningsinformation faktiskt betyder? Jag ställde inte dessa frågor till den glada människan i kundservice. Jag tänker i stället att IKEA kan fortsätta få samtal om detta och därmed fortsätta att lägga tid på att förklara för andra som inte förstår.

Fast det kanske bara är jag som inte fattar...

Flyttar möbler igen

På min att-göra-lista står det att jag ska göra vid barnens rum. Främst är det våningssängen som ska bort och ersättas med var sin enkelsäng till barnen. För att detta ska vara möjligt måste möbler flyttas runt.

Jag har inte helt bestämt hur de nya sängarna ska stå. Det finns två alternativ att välja mellan. Jag trodde att jag hade bestämt mig, så för någon vecka sedan hjälpte Jörgen mig att vrida våningssängen 90 grader för att en bokhylla skulle flyttas. Eventuellt får bokhyllan flyttas igen, när sängarna ska på plats.

Barnens skrivbord med den stationära datorn behöver definitvt flyttas för att göra plats. Först hade jag tänkt att den skulle vara kvar i rummet men jag har tänkt vidare och bestämt att den ska ut från deras rum.

Det blir mer plats i rummet och rummet blir av med ett störningsmoment. Oskar går fortfarande ofta och lägger sig före Gustav, som då brukar sitta och spela spel på datorn eller titta på Youtube. Det skulle kunna störa Oskar, när han ska somna.

Jag har länge varit av den åsikten att en dator, som barnen använder, inte ska stå avskilt i hemmet. Med insyn tänker jag att risken för att de ska hamna i situationer, som de inte har kontroll över, minskar. Det räcker fullgott att de har sina mobiler, som de kan använda mer undanskymt.

Den nya platsen för barnens dator är ute i hallen. Det blev förvånansvärt bra att flytta skrivbordet dit. Det står inte alls i vägen för ingången till köket, som jag befarade att det skulle göra. En stor fördel med att ha datorn där är dessutom att den kan kopplas med kabel till routern. Resultatet är att barnen får tillgång till ett internet som är nästan tio gånger snabbare än det de hade på datorns gamla plats.

Tanken är att jag framöver ska köpa en stringhylla och sätta upp över skrivbordet. Jörgen visade mig att det finns stringhyllor som kan kombineras med en skrivbordsskiva. Det vill jag ha där i hallen!