Sportlovet 2018

Det är lördag eftermiddag och årets sportlov är snart över. Det känns bra att titta tillbaka på veckan som gått. Mycket har blivit gjort och en del (läs jobb) har jag inte tagit itu med. Till det senare finns det en dag i morgon, tänker jag.

Lovet började med en rivstart, eftersom Torgil och Ludvig var hemma på besök. De första två dagarna av deras besök, onsdagen och torsdagen, träffade jag dem inte alls men sedan blev det en intensiv helg tillsammans, eftersom de reste hem igen på måndagsförmiddagen.

På lördagen var alla hemma hos mig. Jörgen gav sig iväg tidigt på morgonen för att jobba några timmar. Jag bakade, städade och handlade och vid 14-tiden på eftermiddagen var hemmet fullt av folk. Mamma och jag lagade middag tillsammans. Det blev lax. Barnen ritade, spelade spel (digitala sådana), utamande Torgil och Jörgen på bordshockey. Drönaren, som Oskar fick i födelsedagspresent, fick komma ut ur sin låda och flyga runt lite.

På söndagen åkte barnen och jag in till Malmö vid lunch och hem till pappa. Någon timme senare samlades vi alla på restaurang Victor på Lilla Torg för att äta lunch. Kyckling, kyckling, kyckling beställde vi alla utom Jörgen, som gick mot strömmen och åt lamm. När vi senare kom hem till pappa, åt vi semlor. Äntligen! Det har inte blivit någon sådan i år. Eller förresten, jag kanske åt en eller två någon av årets första dagar. Minns inte riktigt.

Resten av lovet, vad har hänt då? Barnen och jag har spelat spel. Vi har hunnit med SkipBo, UNO, Den försvunna diamanten och Crazy chefs. Vi har varit ute och gått de tre senaste dagarna. Inte jättelångt men ungefär en halvtimme varje dag. Idag tog Oskar med sig sparkcykeln, eftersom han tycker att det är jobbigt att gå. Det har varit härligt väder - solsken, blå himmel men ganska kallt.

Jag har stickat en hel del. Jörgens sockar har blivit färdiga och jag har börjat på ett par till Torgil. Listan över projekt som väntar har blivit så lång att jag har gjort en lista för att komma ihåg dem alla. Torgil valde garn till två par strumpor (en försenad födelsedagspresent) och jag har också beställt garn till mössor till barnen - några exempel på vad som väntar.

Jag har läst varje dag. Jag vet inte när det hände senast. Jag har till och med läst på nätterna. Sömnen har det varit si och så med hela lovet. Jag vaknar varje natt vid 1-2-tiden och för det mesta är det svårt att somna om.

Jag har röjt i klädkammaren. Kartongerna med brev har flyttat ner i källarförrådet. I en kartong hittade jag två mindre kartonger med prylar som hör till en hushållsmaskin, som inte längre fungerar. Eftersom den en gång kom från min f d svärmor, har jag frågat exmaken om han vill ha tillbaka den, trots dess icke-funktion. Det innebär att dessa två, mindre kartonger också kommer att försvinna från klädkammaren så småningom, på ett eller annat vis. Två flyttkartonger lyckades jag tömma helt och vika ihop, så lite nytta gjorde jag allt.

I onsdags gav barnen och jag oss ut för att reklammera Oskars Titanic-modell. Den stora biten, som utgör fören, var skev, så fören höll inte ihop. Jag skrev till kundtjänst och påtalade detta och fick då en ny för skickad till mig. Den var också skev, dock inte lika mycket. I onsdags åkte vi alltså till en butik och påtalade problemet. Det var på Nova och i den butiken hade de ingen Titanic-modell hemma men de kunde tala om att det fanns en på Center Syd, så vi tog med oss Titanic och körde dit.

När vi kom till Center Syd var vi hungriga, så vi började med att äta på MAX. När vi satt där, fick jag ett meddelande från Jörgen på Messneger. Han och Elsa cruisade runt på CS. Jag läste det ett par gånger och sedan förstod jag att CS betyder Center Syd. Vilken slump att vi råkade hamna där samtidigt! Vi sammanstrålade en stund senare och gick runt lite tillsammans.

När vi kom hem, tog Oskar itu med att bygga ihop Titanic för andra gången. Jag tog en snabb titt på fören och den såg inte alls skev ut. Det var den inte heller utan passade alldeles perfekt.

I torsdags morse var elektrikern här för att klura ut om och i så fall vad det är för fel på elen i barnens sovrum. Jag vet inte om jag blev något klokare. Han lyckades i alla fall koppla in taklampan, så nu har barnen ljus i sitt rum. Han kliade sig ordentligt i huvudet vid några tillfällen och sade att elen är inte logiskt dragen men den är inte farlig. Det sista var ju skönt att höra. Det visade sig också att brandvarnare, som satt i taket i det sovrummet, dolde ytterligare sladdar för uppsättning av taklampa. Jättebra, tycker jag, eftersom jag tycker att det behövs en lampa till i rummet. Men så underligt att dölja det med en brandvarnare.

Oskar är för rolig. Han sade följande till elektrikern: - Du är smart. Du är den första smarta man jag har träffat.

Igår satt jag i telefon en hel del. Jag pratade med banken för att klura ut varför säkerhetsprogrammet till mitt BankID inte startar, när jag ska betala med kort, när jag handlar på nätet. Jag kan inte påstå att jag fick någon hjälp i det avseendet men under samtalets gång bestämde jag mig för att skaffa mobilt BankID och Swish. Bara sådär! Och nu är det gjort. Återstår att se hur länge det dröjer innan jag får användning för det. Jag pratade även med Länsförsäkringar om barnens försäkringar och deras skydd inför resan till USA, som de ska iväg på i april. Idag ringde jag till Bredbandsbolaget för att försöka få svar på varför mitt trådlösa bredband är så uselt. Trådburet har jag närmare 250 Mbit/s men trådlöst sjunker det till 20-40 Mbit/s. Inte blev jag klokare av det samtalet. Jag kunde inte få någon ny router, eftersom det trådburna har så hög hastighet men jag kunde köpa en ny router för 699 kr (alternativt hyra den för 29 kr/mån). Tack men nej tack, i alla fall inte just nu.

Och så har det ju blivit vår. Det kan inte sägas nog många gånger!