Kvällens mantra

Det kommer att kännas så skönt när det är färdigt!

Jag har bokat tvättstugan ikväll. När jag skrev upp tiden kl 17-21 på bokningslistan, visste jag att jag skulle ångra mig, när jag kom hem från jobbet idag. Det gjorde jag konstigt nog inte men jag skulle mycket hellre lägga mig på soffan och slumra en stund än springa upp till tvättstugan flera gånger under kvällen. Det är då jag tar till det där mantrat. Jag vet ju hur otroligt underbart det kommer att vara att ha helgen fri och inte behöva tänka på tvätten.

Tvätthögarna var större än vanligt idag. Jag har inte tvättat på två veckor. Barnen har varit här. Det har varit varmt ute och det betyder att barnen har lekt ute utan överdragsbyxor. Det syns direkt på långbyxorna, som har bytts varje dag i stället för varannan eller var tredje och då växer mängden tvätt snabbt.

I helgen ska jag kurera den förkylning som har attackerat mig med full kraft från ingenstans. Bara ta det lugnt och vila står på agendan. Jag har varit trött på eftermiddagarna den här veckan och det har känts mycket tydligt, när jag suttit i bilen på väg hem från jobbet. Det tar 40-45 minuter att köra hem och till det kommer stopp på förskola och fritids. Vid ett par tillfällen den här veckan har det känts som om jag skulle somna i bilen och nu i eftermiddags hände det nästan. Jag märkte hur en blinkning blev bråkdelen av en sekund längre än normalt.

Så vila, vila, vila är nog inte helt fel. Och så hoppas jag att det blir någorlunda fint väder så att jag kan gå ut och gå.

Påskagänget levererar...

... vårtecken!

När kom till Dalby i eftermiddags för att hämta Oskar, möttes jag av tranors trumpetande. Jag hörde ljudet från dem i samma ögonblick som jag öppnade bildörren. Rakt ovanför mig, med den blå himlen som bakgrund, cirkulerade 60-70 tranor. Vilken lycka att få se dem!

Det var inte det enda vårtecknet. På väg tillbaka till bilen, fick jag syn på en massa gula prickar ute på den mark där Myresjöhus ska bygga hus "någon gång". Äntligen tussilago! Här i Lund har jag inte hittat några än men i Dalby vet jag flera säkra tussilagoställen. Jag försökte ta ett foto med mobilkameran med det blev skruttdåligt.

I bilen på väg hem levererade Oskar ett tydligt blå - alldeles av sig själv.

Idag sa Oskar...

... bil. Inte dil utan bil. Alldeles själv, utan att jag propsade på det. Och jag gjorde som logopeden sagt att jag ska göra. Jag jublade. Oskar blev lite generad.

Go

Gustav fick ett Go-spel av mig i födelsedagspresent och idag satte vi oss för att lära oss grunderna tillsammans. Vi började med hur man gör för att fånga motspelarens stenar.

Gustav tycker egentligen att stenarna ska ligga i rutorna men så går det inte till. En sten ska placeras på skärningspunkten mellan två linjer.

Så blev det dags att spela på riktigt för första gången. Jag ska inte påstå att jag vet vad jag gör. Det kommer att ta tid att lära sig hur jag ska tänka strategiskt.

Gustav spelade med svarta stenar och fick därmed börja.





Spelet slutade med att Gustav lade en svart sten och konstaterade att den bara hade en frihet kvar. Det innebar att jag med en av mina vita stenar kunde se till att Gustavs svarta sten var helt omringad och därmed var spelet över. På den nivån vi befinner oss nu spelar vi bara tills någon fångar en av de andres stenar.

Bröder

Klockan 20:00...

... denna fredagskväll såg det ut så här hemma hos mig:

Sista kvällen som sexåring tillbringade Gustav med att bygga ihop sin skogspolisstation, som han har önskat sig och pratat om sedan i julas. Han har varit med sin pappa på jobbresa till Karlskrona under dagen och fick LEGOt under resan. Det var knappt att han hade tid att äta middag. Det är en fröjd att se honom ta sig an byggprojektet. Han följer noga instruktionerna och arbetar metodiskt.

Vid halvåtta började Oskar signalera att han var trött så han fick byta om till pyjamas och borsta tänderna. Vi lade oss i sängen och läste saga men när den var slut, var han inte helt redo att somna. Att Gustav byggde LEGO var ju så spännande.

Men när klockan var åtta och Let's Dance började på TV4, då hämtade Oskar sin nalle och lade sig tillrätta i soffan. Det tog ungefär två minuter och sedan sov han.

Jag då? Jo, jag hittade lusten att sticka igen. Den har varit som bortblåst i nästan två veckor.

4

Oskar och jag satt och tittade på Facebook tillsammans. Oskar fick syn på en seriestrip, som bestod av fyra rutor och han räknade dem:

- Ett ... tå ... te ... ya.

Jag upprepade med tydlig betoning på varenda stavelse.

- Ett ... två ... tre ... fyyyrrrra.

Och då säger Oskar:

- Fyyyrrrra.

Det var ett tydligt f-ljud och ett riktigt skorrande skånskt r-ljud. Det var baske mig dagens höjdpunkt. Jag börjar känna logopedens tillförsikt att Oskar kommer att lära sig att prata rent. Jag kände det redan vid besöket härom veckan men kvällens fyyyrrrra gjorde mig än säkrare.

Den här lille mannen...

... har precis somnat i min säng. Vi läste en bok som heter Jag vill ha lampan tänd och sedan lade sig Oskar på sidan och sov inom ett par minuter. Medan vi gjorde i ordning honom för natten, frågade jag om det inte är dags att han börjar sova i sin egen säng. Det tycker han inte att det är:

- Jag vill sova i din säng.

Han får gärna sova i min säng men det är faktiskt dags att han börjar använda sin egen säng, som har stått tom nästan varje natt i snart två års tid. Han är inte helt främmande för tanken att få somna i min säng och att jag sedan bär honom till hans egen säng. Men då måste Gustav sova i sin säng. Barnen delar rum. När jag sade att han kan ju komma in till mig, om han vaknar på natten, då blev han ännu lite mer med på noterna.

Så jag ska se till att göra en förändring på sovarrangemangen framöver.

När Oskar låg där bredvid mig i sängen för en stund sedan, konstaterade jag att han börjar se lång ut. Jag är inte så lite nyfiken på att få veta hur lång han är, när det är dags för 4-årskontroll på BVC i nästa veckan. Han lär inte ha sprängt enmetersgränsen. Även om jag tycker att han ser lång ut, vet jag att han är kort för sin ålder. Men nu börjar det bli riktigt svårt att tro att han bara var 40 cm, när han föddes, ungefär i storlek med sin favoritnalle.

Snart 7 år

På lördag fyller Gustav 7 år. Jag passade på att slå in hans födelsedagspresenter ikväll, eftersom barnen är hos sin pappa den här veckan. Lite grus i maskineriet kom det, när jag upptäckte att jag bara hade julklappspapper hemma. Jag vill inte slå in födelsedagspresenter i julpapper!

Återvinning räddade mig. Gustav får bland annat ett Go-spel i födelsedagspresent och det levererades i en stor låda med brunt papper som utfyllnad. Det bruna pappret fick bli omslagspapper. Paketen är inte de vackraste men förhoppningsvis kommer min 7-åring att bry sig mer om vad som döljer sig innanför pappret.

Det är lite otäckt att tänka på att Gustav blir 7 år. Han är inget litet barn längre. Han är ett omtänksamt, tänkande barn som pratar nästan non-stop om det mesta och som under det senaste året plötsligt har börjat rita. Den ena mer fantastiska teckningen efter den andra hamnar på mitt vardagsrumsgolv.

Jag ser fram emot året som ska ta oss mot hans 8-årsdag!

Stick-å-meter 2014: februari

Jag blev inspirerad av Linda att hålla mig med en stick-å-meter under 2014. Januari har jag ingen statistik för men under februari månad blev det så här:

Stickade gram: 170 g
Stickade meter: 683 m