Den här lille mannen...

... har precis somnat i min säng. Vi läste en bok som heter Jag vill ha lampan tänd och sedan lade sig Oskar på sidan och sov inom ett par minuter. Medan vi gjorde i ordning honom för natten, frågade jag om det inte är dags att han börjar sova i sin egen säng. Det tycker han inte att det är:

- Jag vill sova i din säng.

Han får gärna sova i min säng men det är faktiskt dags att han börjar använda sin egen säng, som har stått tom nästan varje natt i snart två års tid. Han är inte helt främmande för tanken att få somna i min säng och att jag sedan bär honom till hans egen säng. Men då måste Gustav sova i sin säng. Barnen delar rum. När jag sade att han kan ju komma in till mig, om han vaknar på natten, då blev han ännu lite mer med på noterna.

Så jag ska se till att göra en förändring på sovarrangemangen framöver.

När Oskar låg där bredvid mig i sängen för en stund sedan, konstaterade jag att han börjar se lång ut. Jag är inte så lite nyfiken på att få veta hur lång han är, när det är dags för 4-årskontroll på BVC i nästa veckan. Han lär inte ha sprängt enmetersgränsen. Även om jag tycker att han ser lång ut, vet jag att han är kort för sin ålder. Men nu börjar det bli riktigt svårt att tro att han bara var 40 cm, när han föddes, ungefär i storlek med sin favoritnalle.