Läsdagbok 1:a kvartalet 2019

Januari

• Kapten Kalsong och invasionen av de osannolikt ondskefulla mattanterna från yttre rymden (och de minst lika grymma zombienördarna i skolmatsalen av Dav Pilkey (orgi. titel: Captain Underpants and the invasion of the incredibly naughty cafeteria ladies from outer space (and the subsequent assaults of the evil lunchroom zombie nerds))
• Dialogues of the dead av Reginald Hill
• Min fantastiska väninna : Bok 1 Barndom och tonår av Ella Ferrante (orig. titel: L'amica geniale)
• The stationary ark av Gerald Durrell
• Kapten Kalsong och professor Pruttenplotts prilliga plan av Dav Pilkey (orig. titel: Captain Underpants and the perilous plot of Professor Poopypants)
• De underkända av Hjorth Rosenfeldt

Februari

• Golden bats & pink pigeons av Gerald Durrell
• Träd : en vandring i den svenska skogen av Gunnar Wetterberg
• Spöket på Stora Mossen av Kim M Kimselius
• Sågverksungen av Vibeke Olsson
• En högre rättvisa av Hjorth Rosenfeldt
• Nätter i Reykjavik av Arnaldur Indridason (orig. titel: Reykjavikurnaetur)
• Den som glömmer av Arnaldur Indridason (orig. titel: Kamp Knox)

Mars

• Gone girl av Gilliam Flynn (orig. titel: Gone girl)
• Han sålde sin frihet av Ottfried Preussler (orig. titel: Krabat)
• Blå gener av Val McDermid (orid. titel: Blue genes)
• Don't even think about it av Sarah Mlynowski

Hundutställning

Oskar älskar hundar. Han vill att vi skaffar hund, vilket är en omöjlighet med tanke på vår livsstil. Att jag inte vill ha en hund, spelar också stor roll, men det säger jag inte så högt till Oskar.

Det är säkert mer än ett halvår sedan, som jag kom att tänka på att det brukar vara hundutställning i slutet av mars varje år. Brukar det vara i slutet av mars? Har det "alltid" varit det? Jag vet inte, men för säkerhets skull satte jag en påminnelse i mobilens kalender. Jag frågade även Oskar, om han ville gå på utställningen, och det ville han. För en månad sedan gjorde påminnelsen sig påmind. Jag kollade på nätet och mycket riktigt var det utställningsdags sista helgen i mars: Sydskånska Kennelklubbens internationella utställning.

Idag åkte Oskar, mormor och jag till Malmömässan. Mormor sade till Oskar att hon hade tagit med sig sin ryggsäck, så att när hon såg en hund hon ville ha, skulle Oskar och jag distrahera ägaren medan mormor stoppade hunden i ryggsäcken. Jag vet inte om Oskar faktiskt förstod att det var ett skämt. Han såg många små hundar, som han sade att han ville ha.

När jag kom in på utställningsområdet, fick jag samma känsla som jag brukar få, när jag går på marknad. Innan känns det som en bra idé men väl där känns det som en synnerligen dålig idé. Det var mycket folk och det var ganska trångt och den typen av miljö gör mig akut sömnig på ungefär en sekund.

Oskar var i alla fall nöjd och det var ju huvudsaken, eftersom det var för hans skull vi åkte dit. Mormor var också nöjd. Hon älskar också hundar men Oskar säger att han älskar hundar mer. Oskar ville se fransk bulldog men de tycktes inte tävla idag. Jag ville se whippet men de tycktes inte heller tävla idag.

Jag undrar om det inte var på Sydskånska Kennelklubbens internationella utställning, som min/vår whippet deltog 1982 eller om det var 1983. Jag har för mig att Tim fortfarande räknades som unghund då, vilket borde innebära att det var 1982. Jag vill minnas att det finns ett eller två riktigt bra svartvita fotografier på Tim från den utställningen. Jag skulle gärna vilja se dem igen.

Automatväxlat

Den här veckan blev lite annorlunda, främst eftersom Jörgen fick för sig att han skulle akutopereras i tisdags. Han tog sig för egen maskin till sjukhuset men när han skulle hem från sjukhuset på kvällen efter operationen, fick han inte köra själv.

Att jag skulle ta tåget ner till Ystad och hämta hem honom och bilen, såg jag som en självklarhet. Under dagen tänkte jag inte så mycket mer på det. Jobbet rullade på och när jag kom till Skurup skulle jag fixa något att äta till E, K och mig själv. Oron - för visst oroar man sig alltid, när någon närstående opereras - tittade upp emellanåt. Jag tänkte också på att jag skulle köra Jörgens bil för första gången, att jag skulle behöva ändra hans perfekta (jag vet faktiskt inte om han är så stingslig, när det gäller detta, som en viss annan jag känner) inställning av säte och back-/sidospeglar.

Det var först, när jag satt på tåget, som jag kom att tänka på att Jörgens bil är AUTOMATväxlad. Någon sådan bil hade jag aldrig kört förut. Så här i efterhand måste jag väl erkänna att en automatväxlad bil är ganska smidig att köra. I tisdags kväll tyckte jag dock inte att det var smidigt utan mer förvirrande. Inte använda vänsterfoten, som normalt sett trycker ner kopplingen. Jag hade nästan kramp i vänster ben, när vi kom fram till Skurup, eftersom jag hade suttit och spänt det hela vägen hem. Varje gång jag skulle svänga eller sakta ner, for högerhanden ner till växelspaken och så måste jag påminna mig att jag inte behöver växla. (Det är ungefär som på personaltoaletten på jobbet. Lampan i taket tänds och släcks automatiskt men varje gång jag går ut genom dörren, trycker jag på den verkningslösa strömbrytaren. Vissa vanor är mycket svåra att bryta).

Vi kom i alla fall hem och jag hoppas att Jörgen har fått ordning på sitt säte och sina speglar igen. Trots mina betänklingheter kring automatväxling, måste jag erkänna att Jörgens bil var mycket trevligare att köra än min egen bilj*vel.

Papier mache

Jag tycker inte om att pyssla. Kreativiteten tryter. Det blir inte som jag har tänkt mig. Jag är inte pysslig av mig. Pysselgenen saknas. Ibland måste jag emellertid bortse från det, till exempel när Oskar får en idé som han vill förverkliga. Det hände senast för en dryg vecka sedan.

Han tittade på Youtube och såg hur en papier mache artist named Tommy byggde en figur av tidningspapper, toapapper, "något konstigt lim", kartong, flörtkulor, färg med mera. Oskar ville testa detta och bygga en Godzilla. Jag hyste en svag förhoppning om att Oskar skulle glömma bort det här infallet under veckan som gick. Men icke! Så ikväll har vi börjat konstruera Godzillas huvud.

På inköpslistan inför helgen står det "något konstigt lim" (måste ta reda på vad det faktiskt är för något). Jag behöver även köpa frystejp, eftersom det gick åt stora mängder sådan vid kvällens pysselsejour. Och toapapper. Jag får inte glömma toapappret.

Undrar om det finns tålamod på burk att köpa också...?

Drömsömn

Det fortsätter att gå knackigt att sova natten mellan fredag och lördag. Idag vaknade jag klockan 3:39 och då hade jag drömt MASSOR. Jag kommer inte ihåg något av drömmarna men jag vaknade med känslan av att det hade hänt mycket och att det hade varit många människor inblandade. Kaos. Och inte kände jag mig särskilt utvilad heller.

Som vanligt hade jag svårt att somna om. Det brukar bli lite slummer blandat med vaket tillstånd. Jag måste emellertid ha somnat till strax efter klockan 5 och då satte drömmandet igång med en rivstart.

Jag var ute någonstans och köpte på ren impuls en motorcykel. Den kostade runt 60 000 kr och jag bestämde mig, utan att blinka, för att den skulle jag ha. Tydligen hade jag motorcykelkörkort och kunde köra motorcykel, eftersom jag körde hem från butiken. På vägen hem såg jag plötsligt Jörgen framför mig. Han cyklade och hade två stora ICA-papperskassar och en hel del annat (som jag inte minns nu) med på cykeln. Han cyklade uppför, uppför, uppför en jättelång backe och jag undrade vart hans bil hade tagit vägen.

Det fick jag veta lite senare. Han hade glömt att betala försäkringen på bilen och ville inte köra den hem från affären.

Precis innan jag vaknade, kom jag hem med min motorcykel och insåg att jag inte hade någon plats att parkera den på. Jag tror det var ångesten av den insikten, som fick mig att vakna ... och jag bestämde mig för att inte försöka somna om. Allt drömmande gjorde mig helt utmattad och att dessutom vakna av en mardröm - jo, att köpa en motorcykel är en mardröm - var liksom spiken i kistan.

Födelsedagen som...

... goes on and on and...

När Jörgen fyllde jämnt förra sommaren, gav jag honom i present att vi skulle gå på en konsert (eller teater/musikal etc) och äta middag tillsammans. Det var upp till honom att välja vad han ville att vi skulle hitta på och valet föll på en konsert med Buckaroos på Folk å Rock igår kväll.

Valet av restaurang gick till ungefär som det brukar, när vi ska bestämma var vi ska äta. Jörgen säger att jag ska bestämma och så gör jag det och sedan äter vi någon helt annanstans, som Jörgen har bestämt. Detta skriver jag med glimten i ögat och i en skämtsam ton. Det är något Jörgen och jag skrattar åt. Den här gången gjorde jag, på uppmaning av och i samråd med Jörgen, en lista med tänkbara restauranger ... och sedan bestämde Jörgen att i skulle äta på en restaurang, som inte fanns med på listan.

Middagen intogs på Mando Steakhouse i Malmö. Som jag förstår det är det en restaurang med anor i Malmö men det var första gången där för min del. Det går inte att beställa bord, om man inte är ett större sällskap, så det är lite på vinst och förlust som man går dit. Även om det var ganska fullt, när vi kom dit vid 18-tiden, fick vi ett bord direkt. Dekoren i restaurangen är intressant. Koppar från golv till tak och i taket. Även balustraden vid trappan var gjord av koppar.

Maten var god. Inte sensationellt god utan normalt god. Jag åt vitlöksbröd till förrätt följt av ryggbiff med pommes, bearnaise och mimosasallad. Jörgen valde sniglar till förrätt och därefter entrecôte med Idahopotatis, bearnaise och en bönsallad. En detalj störde mig. Min mat serverades på en tallrik, vars dekor var lite sliten, och det var en helt vanlig vardagstallrik, av samma sort som en av mina vänner har som vardagsporslin hemma. Det tog bort den där speciella känslan jag vill få, när jag äter ute.

När vi kom till Folk å Rock knappt två timmar senare, var det redan mycket folk där men det skulle komma nästan lika mycket till, innan Buckaroos började spela klockan 21. Jag tror att det är nära sanningen att säga att vi inte direkt höjde medelåldern på stället. Jag vet inte riktigt hur jag ska beskriva musiken. Rock, definitivt rock, med rikliga inslag av blues.

Det var längesen jag var på konsert senast. Inte för att jag har varit på konsert många gånger i mitt liv. Jag såg Blur på Mejeriet i mitten av 90-talet. Ett par år tidigare hade jag sett Blithe och Union Carbide Production i Umeå och 1993 såg jag Rebecka Thörnquist på Katalin i Uppsala. Det hade varit roligt att se Mötley Crüe, när de var ute på sin avskedsturné men så blev det inte. Jag gissar att Jörgen har varit på närmare 100 konserter per 1 konsert jag varit på...

Jörgens födelsedagsfirande är inte slut med detta. Vi har fortfarande en utflykt med övernattning i tält att se fram emot.

Sportlovet 2019

Ja, det är nästan över. Vad har timat under veckan? Våren har kommit. Mitt blodtryck har skämtat med mig aprillo. Mammografi, Den blå planet, Malmö kosnthall samt mormor och morfar. Vi har hunnit med en hel del och ändå är min att göra-lista längre än någonsin.

Det är lördag eftermiddag. Oskar är och leker med en kompis. Gustav sitter vid datorn. Jag har varit ute och gått en promenad i det alldeles bedårande vädret. Jag passade även på att gå hem om mamma för att lämna lite saker och på hemvägen handlade jag.

Både igår och idag har jag tagit itu med alla surdegar, som finns lite här och var i lägenheten. Jag har gjort mig av med en hel del saker, sånt som jag har lyft i och ur flyttlådor genom åren och som däremellan stått och samlat damm. Jag tog till och med hand om laptopkyrkogården som växt sig tre laptops hög i hallen. Vid det laget tyckte tillvaron att jag gick ett steg för långt och straffade mig genom att inte släppa in mig i containern med elektronikskrot, så jag fick vackert bära hem mitt elektroniska skrot igen.

I onsdags körde barnen och jag till Malmö för att hälsa på morfar. Jag tyckte att jag hade kommit på en bra idé. Vi skulle gå till Konsthallen och slå två flugor i en smäll - motion och kultur. Det blev lite av ett antiklimax, eftersom Konsthallen var alldeles tom. Det var förvisso öppet men väggar och golv var alldeles konstlösa. Malmö Konsthall är en ... ja, jag vet inte vad jag ska använda för ord ... jag tycker om lokalen med sina nästan ändlösa trägolv, de vita väggarna och de stora fönstren. Det får bli ett besök igen, när det finns något att titta på.




Nästa dag sammanstrålade vi med Jörgen, K och E för att åka till Den blå planet i Köpenhamn. Den blå planet är Nordeuropas största akvarium. Det kändes dock avsevärt mindre än Oceanário de Lisboa. Det finns både söt- och saltvattensfisk ... och havsuttrar! I det största akvariet såg vi hajar (bland annat hammarhaj), rockor, en massa olika fiskar samt en sköldpadda. Det finns ett akvarium, där man kan röra vid till exempel sjöstjärnor och krabbor.
På vägen hem stannade vi för att äta på O'Learys på Kastrup. Jag fick min längtan efter att äta där stillad, inte bara för stunden utan för en ganska lång tid framöver. Maten smakade nästan ingenting. En riktig besvikelse!

Veckans höjdpunkt är ändå att våren officiellt är här. Sedan den 15 februari har vi haft sju dygn med dygnsmedeltemperatur över noll grader, vilket innebär att i år kom våren så tidigt den bara kan.

Så har lärkan kommit

Jag försöker påminna mig om det har blivit någon skogstur sedan nyårsafton. Eftersom jag inte kan komma ihåg någon sådan. så har det nog inte det. I lördags var det däremot dags. Jörgen sade redan tidigt i veckan, ja kanske till och med redan i förra veckan, att vi skulle ut i skogen. Abstinensen började sätta in.

När lördagen kom, var Jörgens rörlighet inte på topp. Ett möte med ett tungt kylskåp på fredagen, hade gett honom en rejält ömmande rygg. Jag tror inte att vi helt hade bestämt vart vi skulle, när vi satte oss i bilen, men vi hamnade i alla fall i Snogeholm. Vädret kunde knappast vara bättre. Blå himmel och strålande solsken. Vinterjackan fick stanna hemma.

Vårtecken blev det några stycken. En myrstack med febril aktivitet. Blommande hassel. På vägen hem, i närheten av Rydsgård, flög en sånglärka upp från gräsmarken längs med vägen. Glador, korp och en hackspett både såg och hörde vi också.

Ut-i-skogen 2019 är därmed invigt och jag ser fram emot många fina stunder.

Nu är hösten slut

Det är den 14 februari och delar av Skåne har fortfarande meteorologisk höst. Dagens datum markerar också ett definitivt slut på hösten.

Det finns inte ord nog att beskriva att vi så här långt har lyckats snuva vintern på att slå klorna i oss här längst söderut i landet. Visst har vi haft snö och minusgrader (usch och tvi!) men det har varit sparsamt. Visst är det också så att vintern fortfarande har en chans att utöka sitt territorium.

Men... och det är ett stort men, jag tror att våren är på väg. Det är mildväder, flera plusgrader. SMHIs tiodagarsprognos visar att dagstemperaturen ska vara 6-8 grader. En Facebook-vän rapporterade sånglärkan ankomst för några dagar sedan.

Den 15 februari är det datum det tidigast kan bli meteorologisk vår. För det krävs att dygnsmedeltemperaturen under de sju kommande dygnen är över noll grader. Om inte SMHI har synnerligen fel i sin prognos, kommer det kravet att uppfyllas. Hur det säkert blir med det vet vi den 22 februari och om prognosen håller, kommer vårens ankomst 2019 att skrivas den 15 februari.

Fram tills dess får vi emellertid vara årstidslösa. Hösten är slut, vintern kom aldrig och våren är inte ännu bekräftad.

Skärmfritt - en succé

Jag har haft en tanke i bakhuvudet. Den har legat och mognat de senaste veckorna. Idag var det dags att gå från tanke till handling. När jag hämtade barnen på fritids, berättade jag för dem att från och med idag ska vi ha skärmfritt mellan kl 17 och kl 19. Den innebär ingen TV, ingen mobil, ingen dator.

Beslutet mottogs ganska väl, måste jag säga. Inga stora protester. Kanske en liten oro att det skulle bli tråkigt. Gustav kom själv på att han kunde använda tiden till att läsa på sina engelskaglosor till på fredag.

Så här efter den första dagen känns det riktigt bra. Det var inte lätt att ta sig igenom de där två timmarna. För min egen del pockade mobilen på uppmärksamhet i tanken lite då och då men låg undanlagd i sovrummet. Det märktes att vi alla hade koll på klockan med jämna mellanrum för att kolla hur lång tid det var kvar. Jag gissar att det beteendet kommer att avta i takt med att vi vänjer oss vid detta.

Jag kan undra varför jag inte har infört skärmfri tid tidigare. Det har varit en mycket trevlig kväll. När vi kom hem, lade sig Gustav på sin säng och läste en astronomibok medan Oskar hjälpte mig med middagen och dukade. Vid middagen satt vi och pratade. Ingen hade myror i brallorna för att skynda tillbaka till en väntande dator. Efter maten gjorde Oskar klart veckans läsläxa (inlämning i morgon) medan Gustav tränade på sina glosor. Oskar och jag spelade Mastermind. Plötsligt satt vi alla vid köksbordet med var sin bok. Gustav läste sina 30 minuter, som är daglig läsläxa, medan Oskar och jag nöjesläste.

När klockan slog 19, skyndade vi alla till var sin skärm. Gustav sitter vid datorn. Oskar tittar på Youtube på TVn. Jörgen timade att ringa, för att kolla att mitt byte av mobiloperatör har fungerat (det har det!), precis till kl 19. Och nu sitter jag här vid datorn och skriver.

Ska vi fortsätta med skärmfritt på vardagskvällar. Ja, absolut. Jag ska dessutom fundera på hur helgerna ska inlemmas i den nya vanan.