Stick-å-meter 2014: november

Stickade gram: 175 g
Stickade meter: 560 m

Stickade gram 2014: 1590 g
Stickade meter 2014: 5195 m

Helt galet!

Ibland när jag sitter på bussen på väg hem från jobbet, kan jag inte låta bli att tänka att det är galet hur vi människor åker kors och tvärs. Där sitter jag tillsammans med andra i en avlång plåtbehållare på väg hem från mitt arbete. Hela samhället är fullt av bilar, bussar och tåg som transporterar folk till en annan plats än där de är just nu. Jag kan bara förundras, och förfäras, över att vi så ofta tycks vara på fel plats. Det kostar tid och resurser. Jag får lust att bosätta mig i en stuga i skogen och bli självförsörjande och aldrig behöva transportera mig någonstans igen.

Något som skrämmer mig...

... är att se ett inslag på Aktuellt om att vinterkräksjukan är på ingång. Jag HATAR vinterkräksjukan! Vidrigare sjukdom har jag inte varit med om - och det kanske jag ska vara glad för. Fast det är svårt att inse det, när vinterkräksjukan har en i sitt grepp.

Jag tycker att vi, jag och min familj, har haft vår beskärda del av vinterkräksjuka, minst en gång om året, ofta fler, sedan 2008. Under det senaste året har båda barnen blivit noga med att tvätta händerna och jag hoppas att det ska hjälpa till att hålla oss friska.

Färdigstickat

Det var ett tag sedan jag visade något färdigstickat i bloggen. Det har blivit några färdiga projekt under hösten.

Först ut är ett par hopplöst svårfotograferade yogasockar. Jag stickade dem till min pappa, som födelsedagspresent. De var inte färdiga till hans födelsedag. Då fick han garnet i present. De blev lagom klara till Fars dag i stället.

De är stickade i DROPs Merino Extra Fine, som är ett alldeles underbart garn, med stickor 3,5 mm. Två nystan à 50 g behövs. Mönstret finns hos DROPS Design (117-27).

Nästa projekt är fortfarande lite hemligt, eftersom det är en födelsedagspresent till någon som inte fyller år riktigt än. Det är en halsduk i ett ljuvligt garn, som heter Fleece Artist, som är en blandning mellan ull och silke. Färgen heter Pewter och den är så vacker.

Mönstret till denna Cerus scarf går att hitta på Ravelry (design av Hillary Smith Callis). Det är ett gratismönster.

I min version blev halsduken ca 160 cm lång och 15 cm bred. Den väger 156 g.

Så kommer jag till min femte Haruni-sjal. Den här gången i grått och den är till min goda, kära vän Sara. Sjalen är ingen hemlis. Sara vet om att jag gör den och har bett om uppdateringar, så jag kan skriva om sjalen och visa upp den även om den inte är överlämnad till Sara än.

Harunin är stickad i DROPS Fabel med stickor 4 mm och den väger 157 g. Jag stickar mina Haruni-sjalar större än ursprungsmönstret. I den här har jag upprepat varv 17-32 i Chart A sex gånger.

Mönstret till Harunin finns även det på Ravelry och det är ett gratismönster. Emily Ross står för designen.

Och så till det sista jag stickade klart. Det är en Fellowship The Shawl! och också detta kan hittas på Ravelry. Det är dock inget gratismönster. Amy Noelle Walker ligger bakom designen.

Jag stickade en Fellowship-sjal härom året men tyckte att den blev för liten, så jag gav bort den. Den här gången stickade jag den i ett garn som heter Rowan Pure Wool, i en härligt grön färg, med stickor 5,5 mm. Den färdiga sjalen väger 175 g.

När jag blev färdig med den här versionen av Fellowship the Shawl!, var jag först besviken. Men besvikelsen försvann, när jag hade spänt upp den och riktigt genomnöjd blev jag, när den var färdigblockad och jag kunde svepa den om mig. Den är helt perfekt! Och tur är väl det, eftersom jag helst inte vill sticka fler. Det är en ganska tråkig sjal att sticka.

Intensiv söndag

Den här söndagen kan sammanfattas med orden skruva, skruva, skruva. Det brukar bli så när man har varit på IKEA. Bära, lyfta och flytta är också ord som beskriver dagen.

Jag gav mig ut genom dörren strax efter klockan nio i morse. Först skulle bilen tömmas på bilbarnstolar och baksätet skulle fällas ner. Sedan följde sanningens minut. Skulle ett 132 cm långt, platt paket få plats? Tumstocken visade att det skulle få plats - med knappt två centimeters marginal.

Jag hämtade pappa och tillsammans åkte vi till IKEA. På inköpslistan stod en HEMNES byrå med sex lådor. Det är en födelsedagspresent och julklapp till mig från pappa. Det blev lite annat också, bland annat två födelsedagspresenter till Oskar. Vi passade på att äta lunch på IKEA, innan vi åkte hem. Gott och prisvärt!

Den där byrån, den är tung! Den kom i två kollin. Det ena vägde 33 kg och det andra 18 kg. Det var med ganska stora bekymmer pappa och jag fick upp dem för trappan, när vi kom hem till mig. Det var otympliga paket och det var svårt att få något bra grepp om dem. Det ena "välte" vi uppför trappan. Det andra lyckades vi på något sätt att bära.

Sedan följde tre timmar av skruvande - och lite hamrande. Ett platt paket från IKEA är som vuxenLEGO. En fruktansvärd massa bitar och numrerade påsar med småprylar (=skruvar o dyl). Vi lyckades få ihop byrån och den står nästan på plats i mitt sovrum. Innan jag kan flytta den till sin rätta plats, måste jag tömma den byrå som står på just den platsen och sedan flytta in den byrån i barnens rum. Men det får bli en annan dag. Idag tänker jag inte göra mer än att ha en lugn och skön söndagskväll tillsammans med min Dreambird-stickning.

Det ska bli så skönt att flytta mina kläder till den nya byrån och få ordentligt med plats till dem. Det ska bli ännu skönare att få in ytterligare en byrå i barnens rum. Det har varit lite kris att få plats med deras kläder i en enda byrå. Nu kan de få var sin och jag behöver inte pressa ner tröjor och byxor i lådorna.

Serbiskt ordspråk

Be humble for you are made of earth, be noble for you are made of stars.

Ordspråket här ovan hittade jag på Facebook i morse. Jag vet inte om det verkligen är serbiskt eller vem som kom på det. Det spelar mindre roll. Det är ett alldeles fantastiskt bra ordspråk!

När jag undervisar i astronomi eller atom- och kärnfysik och vi kommer in på fusion, brukar jag säga till mina elever att vi alla och allt omkring oss är gjorda av stjärnstoff. Vid Big Bang bildades endast väte och helium. De flesta andra grundämnen är bildade genom fusionsprocesser under olika stadier av stjärnors liv.

Mina elever tycks inte inse det stora och magnifika i att vi är stjärnstoff. Själv känner jag mig både humble och noble inför den tanken.

Flow

Just nu är jag inne i ett flow som jag aldrig har varit med om förut. Det är en härlig känsla men samtidigt skrämmande. Det känns för bra för att vara sant.

För första gången i mitt liv tycker jag att det är riktigt roligt att jobba. Jag har nästan alltid trivts bra på mina arbetsplatser - med kollegor och arbetsledning. Det som har tillkommit nu är att jag även tycker att arbetsuppgifterna är roliga. Jag känner att jag vet vad jag sysslar med. Jag, som är så otroligt självkritisk, kan känna att jag gör ett bra jobb. Det var svårt att skriva. Jag ville peta in ett "nog" före "gör ett bra jobb" men tvingade mig själv att låta bli.

Det är fredag kväll och visst är jag trött efter veckans jobb men samtidigt finns det mycket energi i kroppen. Hmmm, mycket energi var nog för mycket sagt men jag känner mig i alla fall inte som en urvriden trasa. Jag ska ägna kvällen åt att bestämma färgsättningen på mitt nästa stickprojekt, som blir en Dreambird-sjal (googla det!). Jag ska även leta mönster och garn till något lite enklare stickprojekt - strumpor eller vantar.

De milda hösttemperaturerna känns...

... inte alls särskilda milda, när man står och väntar på bussen. Då är det direkt kallt! Det blir vinterkappa på i morgon.

Solsken? Dagsljus? Var är ni?

Hösten brukar kunna bjuda på dagar med blå himmel, klar luft, solsken och sprakande färger. Den kan också vara grå, mulen och regnig. Jag vill minnas att det brukar vara en ganska bra blandning av soliga och mulna dagar.

Hösten 2014 måste gå till historien som en av de mörkaste. Jag har glömt hur solsken ser ut. Jag kan svårligen kalla det vi ser mitt på dagen för dagsljus. Det är ett enda långt dunkel som varvas med nattens beckmörker.

I DN gick det härom dagen att läsa att Växjö har haft 1 soltimme, Stockholm 2 soltimmar och Borlänge 3 soltimmar hittills den här månaden.

Det kanske är dags att ta sig en tur till Apoteket och införskaffa D-vitamin...

Funderar på det här med...

... barnmorskor och aborter. Jag tycker inte att det är helt lätt. Och så blir jag förvånad när "hela etablissemanget" tycker att det är självklart att man som barnmorska ska utföra aborter, att man inte ska få slippa det.

Det var i förra veckan jag hörde ett reportage om en svensk barnmorska, som inte fick jobb som barnmorska på ett sjukhus i Sverige, eftersom hon inte vill utföra aborter. När jag lyssnade på reportaget, insåg jag att jag aldrig ens funderat över vem det är som utför aborter, vilken utbildning de har. Jag kände också att jag blev förvånad över att de har barnmorskeutbildning. (Nu kanske det inte är barnmorskorna som utför själva aborten med de deltar i alla fall i processen.)

Instinktivt känns det som två totala motsatser - ett barns födelse och en abort - och det är det också. Vid närmare eftertanke så fattar jag ju att det är samma  delar av kvinnokroppen som är inblandade - och då blir det mer begripligt att barnmorskan kan vara inblandad vid båda händelserna.

Å ena sidan, kan jag känna att om en barnmorska inte vill utföra aborter, så borde hon kunna slippa. Men då måste hon söka sig till en arbetsplats, där aborter inte utförs. Ett sjukhus med gyn- och förlossningsavdelning är kanske inte rätt plats, om man förväntas att arbeta på alla typer av avdelningar, som behöver barnmorskans kunskaper. Men det kanske finns andra arbetsplatser.

Å andra sidan, förstår jag invändningarna att man inte kan välja och vraka bland uppgifterna i en tjänsts arbetsbeskrivning. Det gäller inte bara barnmorskor utan alla anställda. Jag läste en krönika av Hanne Kjöler i DN, där Kjöler tar som exempel en mjöldammsöverkänslig bagare som skulle kunna förvänta sig att arbetsuppgifterna anpassas så att hen endast behöver göra marsipanfigurer. Det blir orimligt. Vidare är det så att om man anpassar på ett sätt enligt en anställds önskningar/trosuppfattning, så sätter det bollen i rullning och fler undantag kan komma upp till diskussion.

När jag skriver det här, blir det klart för mig att det som är problematiskt för mig är inte huruvida man ska kunna plocka bort uppgifter på arbetsbeskrivningen på grund av att det strider mot ens tro/samvete. På den punkten är jag på etablissemangets sida. Det är insikten att barnmorskor är en del av abortprocessen som jag måste vänja mig vid.

Avslutningsvis vill jag klargöra att jag är för rätten till fri abort, så att det inte uppstår några oklarheter på den punkten.