Jag flyger inte ofta. Senast det hände var i augusti 2002, när maken och jag reste till Tunisien för en veckas sol och bad.
Om lite mer än tre veckor är det dags att sätta sig på ett flygplan igen. Tanken är att Gustav, jag och maken ska flyga hem från Stockholm. Vi får ju hoppas att det blir så, att Grimsvötn har lugnat ner sig och att askan har landat.
Förra årets alla inställda flyg i samband med Eyjafjallajökuls utbrott, då askmolnet spred sig över stora delar av Europa, var ju smått otroligt och är fortfarande färskt i minnet. Men det är ju så det är. När naturen sätter den sidan till, då har människan inte mycket att sätta emot. Det känns lite osannolikt att det ska hända igen, ett år senare. Och att det ska hända just när jag, för en gångs skull, ska ut och flyga. Men det kanske inte är så konstigt att det händer igen. Islands vulkaner kanske är inne i en period med ökad aktivitet. Det kanske blir så att vi måste vänja oss vid askmoln som stör flygtrafiken några år framöver.
Nej, nu ska jag inte måla fan på väggen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar