Nu förstår jag

Jag tycks ha fått Gustavs förkylning. Ont i halsen och huvudet känns helkonstigt. Jag börjar förstå vad Gustav menade härom kvällen, när han sade att hans hjärna mådde bra igen. Jag längtar tills min hjärna känns som vanligt.

Hjärnan mår bra

Gustav har varit hemma från förskolan idag. När det var dags att klä påsig i morse, sade han att han hade ont i magen. Jag ställde mig skeptisk till det. Att han är förkyld råder det ingen tvekan om men ont i magen... Nej, det trodde jag inte på.

När jag gav honom en kram i samband med påklädningen, kände jag att han var lite varm. En snabb koll med örontermometern visade 37,5 grader. Han fick vara hemma. Han har varit hängig under dagen. Mest legat på soffan och tittat på En cellsam historia.

Ikväll, efter middagen och lagom till läggdags, piggnade han till. Han konstaterade:

- Mamma, nu mår min hjärna bra igen.

Det har kommit fler reflektioner kring kroppen under kvällen.

- Hjärnan finns i huvudet, här uppe, berättar Gustav och knackar sig på huvudet.

- Om jag springer, slår hjärtat. När jag står stilla, stannar hjärtat.

Det rullar på

I morse ställde jag mig på vågen. Som vanligt. Måndag morgon är ställa-sig-på-vågen-morgon. Idag var det lite extra roligt, eftersom jag nådde mitt första delmål på vägen mot ett smalare jag. Sedan coca cola-stoppet den 6 juli har jag gått ner 6 kg.

I början gick det ganska trögt och enligt min planering skulle jag ha nått mitt delmål redan för en vecka sedan. Men de senaste veckorna har det blivit 1 kg mindre av mig varje vecka. Jag vet inte hur länge det är rimligt att gå ner 1 kg/vecka men 2 kg/månad ska i alla fall vara uppnåeligt. Mitt nya delmål blir att gå ner ytterligare 5 kg till den 1 november.

Idag brottas jag med ett rejält godissug. Det kommer sig av att jag åt kladdkaka och marängsvissglass i lördags, när vi firade makens födelsedag. Jag tillåter mig själv att äta någon godsak, när det firas födelsedag men in i det längsta tvekade jag i lördags. Till slut bestämde jag mig för att jag skulle unna mig. Till min stora förvåning var det inte så gott som jag hade förväntat mig. Det var dessutom för sött! Så här i efterhand kan jag säga att jag lika gärna (kanske till och med hellre) hade kunnat låta bli att äta den där biten kladdkaka och glass.

Ännu så länge är jag inte så modig att jag "outar" min vikt men det kanske kommer så småningom.

Namn- och språkkaos

Den senaste veckan har vi haft fullt hus. Vi har varit sju personer i stället för fyra. Mormor och morfar har kommit på besök och det har varit väldigt fullt runt middagsbordet. En eftermiddag var det en handfull grannbarn här också. Som sagt, fullt hus ... och väldigt roligt.

Det har pratats svenska, engelska och kinesiska i en salig blandning. Ibland har jag känt mig förvirrad och inte vetat vilket språk jag ska tala. Det har ibland blivit svenska med min svägerska, som inte alls talar svenska. Och så lite engelska med Gustav och Oskar, som inte alls talar engelska. Och min brorson, Ludvig, har jag talat både svenska och engelska med men det är ju okej, eftersom han förstår och talar båda språken.

Men den största förvirringen har uppstått runt namnen. Jag säger nästan undantagslöst Gustav till och om min bror, som heter Torgil. Oskar kallar jag för Ludvig. Vid några tillfällen blir namnet på den jag vill tilltala inte rätt förrän vid tredje eller fjärde försöket. Vad är det som är så svårt?

Gustav och Ludvig

Pojken med guldblöjan...?

När jag bytte blöja på Oskar tidigare ikväll, hittade jag ett mynt i hans blöja. Tänk om det kunde upprepa sig vid varje blöjbyte. Rik hade jag väl inte blivit, eftersom myntets valör var endast one dime. Men var det inte så att pojken med guldbyxorna med tiden kunde fiska upp allt större valörer ur sin byxficka?

Hur myntet hamnat i Oskars blöja? Det hade inte kommit den s k naturliga vägen. Under eftermiddagen lektes det med mynt tillsammans med morfar och jag misstänker att det lilla myntet har ramlat ner innanför Oskars body och sedan letat sig ner i blöjan.

Vägen till rikedom går, när allt kommer omkring, inte via Oskars blöja.

Delta 118

Det första jag gjorde, när jag vaknade i morse, var att kolla Deltas flight 118. Min bror och hans familj sitter på det planet på väg hem till Sverige för första gången på tre år.

Delta 118 lyfte från JFK i New York klockan 10.10 pm (lokal tid) och det var två minuter före beräknad avgångstid. Beräknad ankomsttid till Kastrup Köpenhamn är 12.25 idag (lokal tid) men just nu ser det ut som om att de kommer att landa en kvart tidigare.

När Torgil med familj kommer fram, har de ett dygns resande bakom sig. De lämnade hemmet i Alameda klockan 4 på morgonen (det var klockan 13, svensk tid, igår. En flygtur till New York och sedan många timmars väntan på vidareflygning till Köpenhamn. Därefter tåg till Lund där vi ska hämta dem. Och krama om dem! Länge!

Timmerstockar

Vissa kvällar vill Oskar verkligen gå och lägga sig. När vi frågar om han vill sova, går han till trappan och ställer sig och väntar vid grinden. När grinden öppnats, klättrar han uppför trappan och går in i sitt rum. När han lyfts ner i spjälsängen, lägger han sig på sidan (ibland med armen runt sin mjukishund) ... och sedan börjar han snarka.

- Zzzzzz ... Zzzzzz ...Zzzzzz...

På låtsas. Han är fortfarande vaken. Men han vet att när man sover ska det låta. Var har han lärt sig det?

Inatt vaknade han klockan 3. Jag bytte blöja på honom, eftersom den var f-u-l-l. Han ville inte tillbaka till sin säng så jag tog med honom in till vår säng. Jag hann knappt lägga ner honom, så började han:

- Zzzzz ... Zzzzz ... Zzzzz...

Det var rejäla timmerstockar och jag drog en suck av lättnad, eftersom jag trodde att han var på väg att somna om. Men det gjorde han inte. Efter en kvart tog jag med mig honom ner till soffan, där både han och jag somnade en stund senare och fick oss en timmes sömn.

Jag kan inte påstå att jag känner mig särskilt vaken idag.

Mardrömmar

När jag hade läst färdigt godnattsagan för Gustav tidigare ikväll, pratade vi om drömmar och mardrömmar. Jag vet inte om Gustav vet vad drömmar är eller om han kommer ihåg vad han drömmer om nätterna. Jag försökte mig i alla fall på en förklaring. Mardrömmar var enklare att förklara. Gustav förstod genast vad jag menade, när jag berättade att man ibland kan vakna mitt i natten och vara rädd. Men Gustav hade en lösning på det problemet. Om man vaknar på natten och är rädd, då kan man gå in till mamma och pappa och sova där och då blir allt bra igen.

Ny kosthållning

Dagens middag

Idag gjorde vi gemensamt slag i saken och lade om kosthållningen här hemma. Jag har ju kört min nolltolerans på sötsaker under några veckor redan. Maken har prövat en mer radikal metod i sju dagar men nu fortsätter vi tillsammans.

Vi började dagen med havregrynsgröt med rivet äpple. Och så ett kokt ägg. Jag som inte dricker mjölk drack vatten.

Till middag blev det en herrans massa grönsaker. Maken äter inte potatis men det gör jag. Jag hade bestämt att jag skulle ha tre potatisar. Men det såg alldeles för mycket ut, när de låg på tallriken, så jag tog bort en. När jag hade ätit färdigt, låg det en potatis kvar på tallriken. Alla grönsakerna var däremot uppätna. Det kanske inte låter så märkvärdigt att jag äter grönsaker men de som känner mig vet att det inte faller sig särskilt naturligt för mig att göra det.

Under dagen har det känts som om mina långbyxor hängt och fladdrat. Vid lunchtid upptäckte jag att jag kunde dra åt bältet ett extra hål. Det är andra gången under de här veckorna jag har gjort en dylik justering. Det känns bra.

Dyr i huvudet

- Mamma, om man snurrar runt, runt, runt blir man dyr i huvudet.

Gustav (4,5 år).

Förresten

Nya köksgardiner

Det finns inte längre några sjösjukegardiner i mitt köksfönster. Idag ser det i stället ut så här. Nu är jag nöjd! Om du har glömt hur det såg ut förut så kan du friska upp minnet här.

Och för att spä på tillfredsställelsen jag känner, när jag ser mitt köksfönster, så blommar vår orkidé om. Vi fick den i inflyttningspresent i höstas.

O vad en liten gumma kan gno...

... sjöng Monica Zetterlund. Den sången hade hon gärna fått sjunga för mig idag. Den hade passat så bra, eftersom jag har ägnat dagen åt städning.

Barnens rum behövde en översyn och när jag ändå höll på kunde jag göra det ordentligt. Jag tömde båda rummen på så mycket som möjligt så att jag kom åt att torka av lister, dammsuga samt våttorka golven. Sedan skulle allt på plats igen. Nöjd blev jag i alla fall med resultatet.

Gustavs rum

Gustavs rum

I Oskars rum har det stått fyra ouppackade flyttkartonger sedan vi flyttade in i november förra året. De står inte kvar! De är inte heller uppackade. Någon måtta på effektiviteten får det vara. De har fått ett nytt hem i förrådet under trappan.

Oskars rum

Oskars rum

Det återstår fortfarande en del arbete med barnens rum. Det är ganska kalt på väggarna. Gardiner, kanske ... om jag vågar mig på det. I Oskars rum behövs det förvaringsmöjligheter. Men det får nog fortsätta se ut som det gör nu tills det är dags att byta hans spjälsäng mot en annan säng. Men tavlor på väggarna måste han få.

Städa är väl inte det roligaste jag kan tänka mig att göra men nöjd är jag och det blev ett gott resultat av mitt arbete.