Redan igår på dagen kändes det annorlunda. Det bitande kylan, som har funnits i luften så länge, var inte längre där. Igår kväll, när maken och jag hämtade barnen hos morfar vid halvniotiden, var det fortfarande milt i luften.
I morse vaknade jag strax efter klockan fem, ungefär samtidigt som maken gav sig ut på sin morgonpromenad (ett envist ömt knä hindrar honom från att löpträna för tillfället). Han var tillbaka hemma strax efter klockan sex, helt lyrisk över hur underbart det var ute.
Jag bytte snabbt om och gav mig ut på en promenad, jag också. Och det var härligt! (Det blev 4 km på 40 minuter.) Mulet och tre plusgrader men det räckte med en kortärmad tröja och en fleecejacka. Det var en kakafoni av fågelkvitter och råkkraxande i luften. Den sista biten av min tur hörde jag sånglärkan!
Så, ja, nu kan jag säga att våren är här!
Dagens frukost är avklarad. Det blev ett hårdkokt ägg, en skiva bröd och en burk makrill för min del. Barnen och maken åt havregrynsgröt. Maken och Gustav är nu på väg till Staffanstorp. Maken har bokat in sig på ett spinningpass och Gustav ville följa med. Han är nyfiken på vad pappa gör, när han tränar.
Oskar ligger nedbäddad på soffan och tittar på en smurffilm. Jag tänker ta fram en stickning och göra honom sällskap. Dagen ligger framför oss. Klockan har inte ens hunnit bli halv nio den här lördagsmorgonen.
Ja nu känns det verkligen som om våren är här och vintern har släppt sitt grepp *härligt*
SvaraRadera