Smygehuk

Smygehuk är Sveriges sydligaste udde. Det var en blöt plats igår. Inte på grund av regn men det blåste rejält och vågorna slog in mot den lilla piren. Utan solsken hade det inte blivit en behaglig utflykt just på grund av vinden. Det var inte för varmt att ha fleecejacka på sig hela dagen.

Som vanligt var det Skånetrafikens Sommarkort som användes under utflykten. Det har nästan blivit en sport att låta bilen stå oanvänd under sommarmånaderna. Barnen och jag tog buss 3 till Jupitergatan och därifrån regionbuss 171 till Södervärn, där morfar mötte upp. Vi var långt från ensamma att åka med buss 146 till Trelleborg.

I Trelleborg hade vi 30 minuter på oss tills bussen (nr 190) till Smygehuk skulle avgå. Vi gick igenom stadsparken, där vi tittade på lösgående höns och roliga skulpturer, vidare ut på ett torg invid vattentornet. På torget fanns en stor fontän. Morfar ville visa oss ytterligare en skulptur, så vi gick vidare. Den skulpturen tror jag att många tycker skulle kunna symbolisera årets sommar, dock inte jag själv.

I Smygehuk hade vi två timmar till vårt förfogande, innan vi skulle åka vidare med nästa buss 190 till Ystad. Vi gick till platsen för den sydligaste punkten men avstod från att låta oss duschas av vågorna. Det gick att finna platser i lä, så vi kunde äta den medhavda matsäcken utan att blåsa bort. Vi tittade in i Magasinet, där morfar hittade ett fönster, som han gärna hade annekterat på grund av den fina utsikten. Där köpte vi också den obligatoriska glassen. Till Oskars stora förtjusning tog vi även en sväng till småbåtshamnen.

Väntar på bussen till Ystad

Så åkte vi vidare till Ystad, där energidepåerna fylldes på med varm korv, innan vi satte oss på tåget tillbaka hem. Barnen hade jättekul på hemvägen. Gustav hade morfars mobil och Oskar min och de satt och skrev meddelanden till varandra på WhatsApp.

Jag blir trött av utflykter, speciellt när det är blåsigt (eller kallt). Det var skönt att komma hem och veta att middagen var mer eller mindre färdig. I kylskåpet stod en bytta med den köttfärssås jag gjorde igår morse. Bara att koka pasta och värma köttfärssåsen i mikron. Barnen badade och så åt vi glass, en liten bit kladdkaka och var sin chocolate-chip cookie till efterrätt.

Vid 20-tiden konstaterade jag att TV-utbudet var bedrövligare än någonsin, så jag föreslog barnen att vi skulle titta på Harry Potter och fången från Azkaban. Jag håller på att läsa den för dem och tänkte att vi kunde titta så långt, som vi har kommit i boken. När vi väl hade börjat titta, såg vi filmen till slutet. Oskar fullkomligt älskade den. Gustav hade många funderingar kring resandet tillbaka i tiden.

När jag skriver detta, sitter han och Gustav och tittar på filmen en gång till.