Vattenfundering inför tältning

När forskarna letar efter förutsättningar för liv på andra planeter, letar de bland annat efter vatten. Hur viktigt vatten är, inte bara för överlevnaden utan även för välbefinnandet, blir påtagligt i situationer, när tillgången på vatten är begränsad. Efter stormen Gudrun i januari 2005 var vi utan el, och därmed även vatten, i fem dygn. Att vara utan el var inte roligt men definitivt överkomligt. Att vara utan vatten var riktigt besvärligt. Det blev påtagligt hur ofta vatten behövs i vardagen och vilken planering som krävs, när vattnet inte kommer ur kranen som det brukar.

I tisdags var det dags för Jörgen att kvittera ut sin födelsedagspresent från förra året - att tälta en natt tillsammans med mig. Den del av packningen vi diskuterade mest var hur mycket vatten och annan dryck vi skulle ha med oss ut. Sommarvärmen hade slagit till igen, så vi visste att det skulle gå åt vätska, men vi ville inte bära med oss onödigt mycket. Vi kom till ett beslut men omvärderade det sedan och ökade på volymen vatten. Det resulterade i att vi hade med oss 3,5 liter vatten och 1,2 liter tranbärssaft. Jo, två flaskor öl fick också följa med.

Det var lite av en chock att känna hur mycket ryggsäcken faktiskt vägde, när jag bar ut den till bilen. Att bära den på ryggen var desto lättare i så motto att den inte kändes tung ... men mina ben och höfter kände av den extra vikten, de kände av den rejält. Solen och värmen var dessutom skoningslösa. Svetten flödade.

Jörgen parkerade bilen inte långt från Häckeberga slott och tog sedan täten på en cirka fyra kilometers vandring till Kullatorpet. Där stannade vi och vilade en stund, innan vi gick de sista 5-10 minuterna till den plats, där vi bestämt att vi skulle slå upp tältet. Det tog vi itu med nästan genast vi var på plats, vilket vi i efterhand funderar på var ett misstag. Tältet stod i solen och det blev varmt inne i det även om det fick stå öppet i båda ändar.

När tältet var på plats, tog vi (i ärlighetens namn mest Jörgen) itu med middagen. Jörgen stekte entrecote och halluomi samt kokte ris. Halvvägs genom matlagningen frågade vi oss varför vi inte hade gått tillbaka till Kullatorpet för att laga middagen. Att sitta på marken tycker våra kroppar inte om. Vid Kullatorpet fanns det bänkar och bord. Nåväl, nu satt vi där vi satt. Middagen blev färdig och vi avnjöt den och var sin öl i kvällssolen, sittandes under en bok.

Efter middagen gick vi ner till Kullatorpet och satt och njöt av skugga och aningen svalare temperatur. Tillbaka vid tältet, strax före klockan 21, kände vi att de var drägligt att krypa in i tältet. Tanken var att vi skulle ligga och vila en stund, vänta in mörkret för att gå ut och titta på stjärnhimlen. Så blev det dock inte. Jag somnade i stället.

Att sova i tält var helt okej. Jag hade gärna tvättat av mig det värsta klibbet innan jag la mig men det ville vi inte använda vatten till. Jag vaknade till och från under natten och hade svårt att avgöra om jag frös eller om jag var obekväm av att känna mig klibbig efter det ymninga svettandet under dagen. Lite hårt var underlaget trots det uppblåsbara liggunderlaget. På det hela taget sov jag emellertid gott. Strax före klockan fem på morgonen var det ett fågelläte som väckte mig. Det var förvånansvärt tyst ute, både på kvällen och på morgonen. Jörgen berättade att vid fyratiden hade det varit ganska mycket fågelkvitter men det hade tystnat när jag vaknade. Jag somnade om och sov fram till klockan sju.

Vi gick en promenad på morgonen och därefter packade vi ihop tältet samt packade ryggsäckarna. Visa av erfarenhet gick vi till Kullatorpet för att göra frukost. Det blev smörgåsar med stekt ägg, lite korv och till det varm choklad. Jörgen valde en annan väg tillbaka till bilen och det blev en varm vandring. Vi såg en snok. Den var svart med tydliga gula fläckar vid huvudet. Den var uppskattningsvis runt metern lång och slingrade snabbt iväg, när vi kom gående. Det var, så småningom, mycket skönt att få sätta sig i bilen och känna svalkan från ACn.

Kan jag tänka mig att tälta igen? Ja, absolut kan jag det. Jag skulle dock hellre göra det med bil, typ bilsemester men i stället för hotellrum så tältar man. Då behöver man inte bära så mycket, vilket är positivt. Ännu bättre är att man kan proviantera, fylla på med mat och vatten efterhand. Man kan till och med ta med något att sitta på, vilket kroppen och framförallt ryggen skulle uppskatta.