torsdag 31 mars 2016

Läsdagbok 1:a kvartalet 2016

Januari

  • Murder bag av Tony Parsons
  • Svarta lådan av Michael Connelly (orig. titel: The Black Box)
  • Dagbok för alla mina fans : Helt ute av Jeff Kinney (orig. titel: Diary of a Wimpy Kid : Old School)
  • Ronja Rövardotter av Astrid Lindgren


Februari

  • Blod Salt Vatten av Denise Mina (orig. titel: Blood Salt Water)
  • Även tystnade har sitt slut : mina sex år av fångenskap i den colombianska djungeln av Ingrid Betancourt (orig. titel: Même le silence a un fin)
  • Children of the revolution av Peter Robinson
  • Red Road av Denise Mina (orig. titel: red Road)


Mars

  • Marconi Park av Åke Edwardson
  • Smaken av Muriel Barbery (orig. titel: Une gourmandise)
  • Mordvapen till salu av Graham Greene (orig. titel: Gun for sale)
  • Manlighetens riter av Rosalind Miles (orig. titel: The rites of man : love, sex and death in the making of the man)

måndag 28 mars 2016

Kunde inte bli en bättre

... avslutning på det här påsklovet. En solig och snudd på varm annandag påsk, trots riktigt friska vårvindar. Lunch med barnen och morfar. En tur till Dalby Söderskog. Vitsippor!

Det här påsklovet har jag vilat, stickat, läst, promenerat och städat (mycket lite). Även jobbet har fått sig lite uppmärksamhet. Det har varit en lagom blandning och jag försöker att inte tänka på allt det som inte har hunnits med. Faktum är att det är första gången på länge jag har kunnat njuta av ett lov utan att redan i början av lovet känna ångest för att börja jobba igen. Dumt, jag vet, speciellt med tanke på att jag tycker att mitt jobb till största delen är roligt.

De senaste dagarna har vårvärmen slagit till ordentligt. Det har blåst ordentligt och hade vindarna varit kyliga, hade det varit olidligt att vara utomhus. Men vindarna var varma och tillsammans med solskenet och den blå himlen blev det till slut ett alldeles perfekt påskväder.

Morfar kom hit lagom till lunch och vi åt lax, kokt ris, gröna ärtor, broccoli och morötter innan vi satte oss i bilen och körde till Dalby. Det var mycket folk i Söderskogen, nästan fullt på parkeringen. Det är ett särskilt ljus i Dalby Söderskog, ett ljus som jag älskar. Det är lika härligt nu på våren, när träden är kala, som på sommaren, när allt är lummig grönska. Jag trodde inte att vitsipporna hade slagit ut redan men det visade sig att de första var på plats. Lycka!

Gustav är i Söderskogen på onsdagarna med fritids och han hade mycket att berätta om bäcken. Oskar, som är lite svårflörtad när det gäller utevistelse, tyckte att spångarna var roliga att gå på. Större delen av gångstigarna är belagda med spångar. De börjar bli gamla och gungar ganska bra. Vi såg att det pågår mycket arbete i skogen med att rusta upp gångstigar och broar.


Som sagt, en fin avslutning på ett fint lov och nu är det bara att kavla upp ärmarna och ta itu med det som återstår av det här skolåret.


tisdag 22 mars 2016

Många firanden blev det

Gustav fyllde nio år och det firades flera gånger. Först hemma hos hans pappa på själva dagen och därefter två gånger hemma hos mig. Det var så att Gustav undslapp sig att det är en fördel med "att ni två bor isär", att han får så många firanden. Kalas med kompisarna undanbad han sig.

Första firandet hos mig ägde rum en måndagskväll veckan efter födelsedagen. Gustav hade önskat lax till middag och jag hade lyckats åstadkomma en enkel tårta (kladdkaka med chokladglasyr och nio ljus).



I söndags var mormor och morfar här. Vi åt kyckling och potatisgratäng - en alldeles sanslöst god kyckling. Jag marinerade kycklingfiléer i yoghurt, saffran, salt och peppar och stekte dem sedan i stekpannan. Enkelt och, som sagt, alldeles otroligt gott.

Gustav fick en armbandsklocka och en kamera och vi hade en fin eftermiddag tillsammans. Oskar visade mormor och morfar att han kan slå kullerbyttor.

tisdag 8 mars 2016

Och så är han nio år!

Gustav fyllde nio år klockan 7:02 i morse. Jag börjar så smått inse att det inte är lönt att försöka förstå hur det gick till, vart tiden har tagit vägen. Det gäller i stället att omfamna och njuta av den tid som är och se fram emot vad som komma skall och vad de ska bli av denne underbara, omtänksamma pojke.

Bilderna, som inte alls vill låta sig placeras så som jag vill ha dem, har Gustavs pappa tagit i morse. Det ser ut som en härlig start på födelsedagen vid frukostbordet. Jag pratade med Gustav tidigare ikväll och han berättade att det var åtta påsar med bitar och sex ritningar i LEGO-lådan och det hade tagit honom flera timmar att bygga ihop alltihop. Han lät så nöjd så.

På måndag i nästa vecka kommer barnen hit och då firar vi Gustav igen. Och i slutet av nästa vecka blir det firande med morfar, mormor och J.

måndag 7 mars 2016

Förändrade vanor

De dagar jag åker kollektivt till jobbet, tar jag lokalbussen hemifrån in mot stan. Halvvägs till centrum hoppar jag av lokalbussen och byter till länstrafikbuss ... och åker tillbaka åt samma håll jag kom från och vidare till Tomelilla.

På vägen hem passerar länstrafikbussen mitt hem men där finns ingen hållplats, så det är bara att åka in mot stan och byta till lokalbussen.

I början av året, bestämde jag mig för att på hemvägen inte åka in till stan och byta till lokalbussen. Länsbussen har en hållplats knappt 20 minuters promenad hemifrån. De första gångerna måste jag övertala mig själv att faktiskt gå av bussen och gå hem. Nu kan jag inte föreställa mig att INTE göra det.

Nu har tanken väckts att gå den här knappa tjugominuterspromenaden även på morgonen.

lördag 5 mars 2016

Fulspel

Idag gjorde jag ett nytt försök att få Oskar att använda en skjorta. Jag började redan vid frukosten och sade att jag hade ett förslag på vad han skulle ha på sig idag. Och så lade jag till:

- Men jag är helt säker på att du kommer att säga nej.

- Varför tror du det? undrade Oskar.

- Du säger alltid nej, blev mitt svar. Och så är det ofta, men inte alltid, att Oskar säger nej bara-för-att om han ges chansen.

- Det är inte säkert jag säger nej. 

En stund senare plockade jag fram skjortan, för visst är det en skjorta, som har korta ärmar och i den är det isytt långa tröjärmar.

- Är det en skjorta? frågade Oskar.

- Nej, svarade jag och pekade på tröjärmsdelen och korsade fingrarna bakom ryggen.

Jag knäppte bara upp de översta knapparna, så att vi kunde dra den över huvudet på honom, precis som man gör med en vanlig tröja. När vi en stund senare skulle ta på oss ytterkläderna för att åka ner på stan, sade Oskar:

- Mamma, du hade fel. Jag sa inte nej. Jag tycker om den.

Det finns säkert saker att anföra mot hur jag fick Oskar att ta på sig den här skjortan. Även jag tycker att jag körde ett fult spel och kanske går det inte att försvara ... men Oskar har en skjorta på sig och han tycker om den, så det känns ändå bra.

måndag 29 februari 2016

Två trauman

Måndag. Första dagen i en ny arbetsvecka. Första dagen efter en veckas lov. Dagens bästa stund var när jag hämtade barnen på förskola/fritids. På vägen hem visade Oskar mig att tofsen på hans mössa hade ramlat av. Det var lite traumatiskt för honom. Han älskar denna Bamse-mössa.

Jag köpte mössan, när han började på förskolan i september 2011, för att han skulle ha den på sig under sovstunderna ute. Den har med åren blivit en favorit och han har använt den varje vinter. Numera sitter den åt ordentligt runt huvudet på honom men han vill inte alls höra talas om en ny mössa. Han var mycket nöjd, när jag sydde fast tofsen efter vi hade ätit middag.

Det andra traumat var lite mer dramatiskt och kom helt ur det blå. Vi var på väg till affären för att handla det jag glömde handla igår. På vägen börjar Oskar prata om sängar och blev plötsligt ledsen för att vi inte har hans gamla säng (=spjälsäng kvar). Tårarna rann på honom, när han berättade hur han saknade den och hur alla hans gosedjur hade kunnat få vara i den nu, om den hade funnits kvar.

Varför han kom att tänka på detta vet jag inte. Det är säkert tre år sedan vi gjorde oss av med spjälsängen och Oskar sov inte överdrivet mycket i den. Men han sade sig ha minnen av den, att han inte kunde ta sig ur den på egen hand utan fick hjälp av mig eller sin pappa. Där någonstans bytte samtalet skepnad och han glömde sorgen över sängen och fortsatte att prata om hur bra det är att ha en mamma och en pappa, som hjälper honom när det behövs.

Medan Oskar och jag var och handlade, stannade Gustav hemma och gjorde på egen hand veckans läsläxa. Instuderingsfrågorna var besvarade med hela meningar, som inleddes med stor bokstav och avslutades med punkt, allt enligt lärarens instruktioner. Han ville att jag skulle läsa igenom svaren så att där inte var några stavfel. (Ett sådant hittade jag och han kunde själv rätta till det.) Han börjar blir stor och tar större ansvar, vilket passar en blivande nioåring.

lördag 27 februari 2016

Stickat i januari och februari 2016

Så här långt i år har det främst funnits vantar på stickorna.

Först ut var ett par Chevalier mittens. Jag är ju lite smått galen i dessa vantar och likaså i garnet, DROPs Lima. När jag såg att det garnet finns i mörkbrunt, ja då var jag bara tvungen att sticka ett par till mig själv. Jag har sedan tidigare ett par ljust rosa.

Mönster finns gratis på ravelry.com.
Till de här vantarna går det åt två nystan av Lima-garnet och jag har använt stickor 3,5 mm.
När jag ändå köpte det bruna garnet, passade jag på att köpa två nystan i grått också och dem blev det ett par mosstickade vantar, som heter Pearl. Den första vanten höll på att göra mig krullhårig, eftersom jag inte fick mosstickningen att funka runt tummen. Tankenvurpan jag gjorde resulterade i att den första vanten stickade jag fram till tummen tre gånger, innan jag sorterade tankarna och gjorde rätt.

Mönster finns på garnstudio.se (131-34)
Två nystan behövs samt stickor i storlek 3 mm och 3,5 mm.

Till sist blev det ett par pulsvärmare i en ny garnbekantskap, DROPs Baby Alpaca Silk.

Mönster till Ellie's gloves finns på garnstudio.se (141-3).
Ett nystan behövs och de är stickade på stickor 3 mm.

Nu stickar jag tröjor till barnen. Jag använder ett mönster till en Pippi-tröja men gör tröjorna enfärgade. Därefter blir det var sin mössa till mamma och mig. Och sedan ska jag sticka strumpor till pappa. En halsduk till en vän ska det också bli, så fort jag har hittat ett lämpligt garn. Och så vill jag sticka sjalar...

Detaljer

På sistone har jag märkt att Oskar har ett öga för detaljer, som tycker är mycket tilltalande, eftersom jag är likadan.

Förra helgen, när Gustav var febrig och tillbringade mycket tid i soffan, skulle jag natta Oskar. Jag bad honom ta sin kudde och han sträckte sig efter en kudde i sängen och konstaterade att det inte var hans. Gustav och hans kuddar är i stort sett identiska, eftersom de har likadana örngott. Men det går att se skillnad och den skillnaden har Oskar upptäckt. Den här kvällen fanns hans kudde i soffan, där Gustav låg och sov på den, och Oskar tog Gustavs kudde i stället ... men inte utan att påpeka att den faktiskt inte var hans.

Vid andra tillfällen är det här med detaljer viktigare, till exempel när man ska borsta tänderna. Vi har länge kört med grön tandborste till Gustav, blå till Oskar och rosa till mig. Detta ändrades för snart ett år sedan, när vi fick en eltandborste av mormor. Då bestämde Oskar att han skulle ha grön ring på sitt tandborstshuvud (heter det så?). Gustav valde rosa och kvar stod jag med en gul ring till mig. Hur svårt som helst att få det rätt, har jag tyckt, och Oskar har fått rätta mig vid några tillfällen.

Komplikationerna vid tandborstningen fortsätter. För några veckor köpte jag en ny sorts tandborsthuvuden, som inte har lösa ringar. Oskar såg sin chans och valde en ny färg på sin tandborste: röd. Gustav fick den gröna och jag har numera en blå tandborste. Den här gången har jag lite lättare att hålla reda på färgerna, eftersom Gustav har sin favoritfärg och Oskar har samma färg på tandborsten som det är på den tröja jag stickar till honom. Tandborsten som blir över är således min.

fredag 26 februari 2016

Vår

Den 15 februari är ett magiskt datum. Det är den första dag på året då våren kan börja. Det är också då jag börjar följa SMHIs årstidskarta. Idag när jag tittade på årstidskartan, såg det ut så här:


Inte världens bästa skärmdump men den visar att igår, den 25 februari, var det vår i delar av Skåne. Så vitt jag kan se på kartan är det grönfärgat där Lund ligger. Vår är det när dygnsmedeltemperaturen varit över 0 grader i sju dygn i sträck. Det innebär att i år kom våren den 18 februari.

Helt underbart och det borde firas! Just nu nöjer jag mig med att jubla inombords.