För två veckor sedan, på ett ungefär, sade Oskar att det var väldigt längesen vi åkte tåg. Jag lovade honom att så fort Skånetrafikens sommarkort börjar gälla, så kan vi åka varje dag, om han vill det. Och i söndags var det dags.
Vi hade kunnat åka ner till stationen och ta första, bästa tåg men jag hade läst någonstans att det skulle vara något jippo i Ystad marina på söndagseftermiddagen med korvgrillning och annat, så det fick bli vårt mål. Oskar packade med sitt eget tåg för att ha något att göra under resan.
I Ystad var det soligt och blåsigt. Jippot i marinan visade sig vara invigningen av Anna Lindhs plats och alla ballonger med rosor på gjorde att jag inte riktigt kände mig hemma. Barnen var också måttligt intresserade. Det där med korvgrillning brydde de sig inte om. De ville ha glass i stället. Så glass blev det och sedan tog vi tåget hem igen. Och, i ärlighetens namn, det var ju faktiskt tågåkandet som var det viktiga den här dagen.
I måndags hade jag en del ärenden att göra på stan. Jag behövde några saker från Apoteket och så måste mitt garnförråd fyllas på lite inför kommande stickprojekt. Eftersom det var fint väder, föreslog jag barnen ett besök i stadsparken också. Där finns en stor, härlig lekplats.
Hoppa, springa, balansera, studsa, klättra, snurra ... utlopp för energi fick de. Oskar träffade en kompis från förskolan att ha kul med en stund.
När det var dags att åka hem, bestämde Gustav att vi inte skulle ta den vanliga bussen utan en annan som skulle innebär att vi måste byta buss. Att det kan vara så roligt att åka buss.
Igår regnade det men det blev en tur till stan ändå. På biblioteket hittade vi böcker alla tre. Gustav kom hem med en bok som mer eller mindre har sträckläst från pärm till pärm.
Vår trädkoja med 13 våningar heter den och är den första i en serie böcker.
Ett annat mål med resan var Åhléns. I måndags hittade barnen båtar där, båtar som de ville ha men som jag inte ville betala för. Gustav föreslog att de kunde ta av sina veckopeng. Sagt och gjort, deras pengar fick följa med ner på stan och de betalade för sina båtar och var mycket nöjda.
När vi kom hem, hjälpte jag dem att göra en enkel kassabok i ett kalkylblad. Jag misstänker att de inte kommer att använda kontanter i någon större utsträckning. Jag har redan fått erbjudanden från banken om att skaffa ett betalkort till Gustav. Av egen erfarenhet vet jag hur liten koll man kan ha över hur mycket pengar som går åt, när man bara drar ett kort och aldrig
ser pengarna. Av den anledningen kommer jag att avstyra kort så länge jag kan och jag ska göra ett försök att få barnen att föra kassabok, så att de ser vad pengarna går till.
Resten av dagen tillbringade jag på soffan med en ruskig smärta i ryggen. Den började som en öm punkt i ländryggen, när vi var på stan. Framåt eftermiddagen var jag i stort sett orörlig. Att ligga på soffan och läsa var ungefär vad jag mäktade med.
