Sommarens höjdpunkt var given redan för några månader sedan, när Torgil berättade att han skulle komma hem. Det finns liksom inget som slår att få träffa honom även om det bara var ett kort besök. Den här gången var Ludvig inte med men väl Torgils flickvän Maureen och hennes döttrar Chloe och Quinn.
I måndags i förra veckan begav sig mamma och pappa till Kastrup för att möta dem, när deras plan landade klockan 18:15. Det var ingen av oss som hade en tanke på att kolla hur det såg ut med ankomsttiden, innan de gav sig iväg. Jag vet inte om det hade spelat någon roll. Det var svårt att hitta information och den jag till slut hittade stämde inte. Deras flyg skulle avgå 15:25 från Gatwick och jag trodde mig kunna utläsa att det hade lyft 16:25 (Londontid) men det visade sig inte stämma.
Strax efter klockan 19 fick jag ett SMS från Torgil. Då hade de fortfarande inte lyft från Gatwick. Mamma och pappa hade då varit på Kastrup i en timme redan. Först strax efter 22:30 kom de allihop hem till pappa, där jag och barnen väntade med pizzor. Jag var imponerad att Gustav och Oskar orkade hålla sig vakna men det gjorde de, ända tills vi var hemma och de kunde krypa ner i sina sängar strax före klockan ett på natten.
På tisdagen var vi tillbaka i Malmö strax före klockan 12, lagom till att Torgil & Co skulle äta frukost. Eftermiddagen tillbringade vi sedan till fots, först i Västra Hamnen och sedan på Stortorget, Lilla torg, Gustav Adolfs torg och gågatan upp mot Triangeln. Malmö bjöd inte direkt på det bästa vädret. Mulet, blåsigt men tack och lov ganska milt. Vi hittade en godisaffär uppe vid GA torg så att Quinn och Chloe kunde köpa smågodis. Sedan fick Maureen sin önskan uppfylld, att fika, vilket vi gjorde på Hollandia.
När vi kom till Hollandia, hävdade Oskar att han ville ha en kopp kaffe. Han berättade livfullt att han brukar dricka kaffe hemma hos sin pappa. Han fick en kopp kaffe, som ha rörde och rörde och rörde i. Han tog en sockerbit och doppade den i kaffet och stoppade sedan den i munnen. Det var allt kaffe han fick i sig. Han sade att kaffet inte smakade som det skulle. (Jag har sedan dess frågat hans pappa om Oskar brukar dricka kaffe hos honom. Det har aldrig hänt.)
Redan på tisdagkvällen var det dags att säga hej då till Maureen, Quinn och Chloe, som skulle resa vidare till Paris på onsdagen.
Vi övriga i familjen träffades hemma hos mig på onsdagseftermiddagen för att äta middag tillsammans. Det var dagen före mammas 75-årsdag, så det blev ett födelsedagsfirande för henne också. Vi lagade en supergod köttfärslimpa och till efterrätt blev det en bärcocoskaka.
På torsdagsmorgonen var det Torgils tur att bege sig till Paris, där han sedan tillbringade några dagar innan han, Maureen och tjejerna tog ett tåg till Barcelona. Där har de varit tills idag, då det har varit dags att åka hem till Alameda igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar