Drygt 650 sidor i myrskrift. På sätt och vis händer det inte mycket. Ändå är Ensam i Berlin av Hans Fallada en mycket bra och läsvärd bok.
Handlingen utspelar sig i Berlin under 1940-talets första år, alltså mitt under andra världskriget. Bokens huvudpersoner är Otto och Anna Quangel. När deras son dödas i kriget, bestämmer sig Otto Quangel för att göra motstånd. Det gör han genom att skriva brevkort med regimkritiska texter och placerar ut dem runt om i staden. Vi får följa hur kommissarie Escherich hos Gestapo jagar "tomtenissen" som lägger ut dessa brevkort vecka efter vecka.
Andra personer dyker upp här och var under berättelsens gång och spelar sina viktiga roller för handlingen: brevbärerskan Eva Kluge och hennes olycksalige make Enno, de otrevliga Persickes, fru Rosenthal, kammarrättsrådet Fromm, Traudel Baumann och Emil Backhausen.
Bokens kvinnor är mycket handlingskraftiga medan flera av männen är undfallande och lata, dock inte Otto Quangel.
Det som kommer att vara mitt starkaste minne av boken är beskrivningarna av det angiverisamhälle Nazi-Tyskland var samt hur Gestapos förhörsledare vände och vred allt som deras offer sade emot dem med stor skicklighet och brutalitet för att bevisa det som de redan hade bestämt sig för var sanningen.
Det är en lågmäld berättelse men trots det mycket stark och jag som läsare var "fast" redan efter ett par sidor.
Kan bara hålla med. Bra recension, förresten!
SvaraRadera