Den här ger mig gråa hår!

Jag håller på att sticka en halsduk. När den är färdig, kommer den att bestå av sex dominorutor.

När den är klar ... det känns i nuläget som om den aldrig kommer att bli färdig! Jag har stickat, repat upp, stickat, repat upp den andra rutan så många gånger att jag snart har tappat räkningen.

Det är så frustrerande, speciellt som det är ett så enkelt mönster. Bara rätstickning och på vartannat varv ska jag minska två maskor i mitten. Jag misstänker att den där minskningen ibland hamnar på udda varv i stället för jämna och då blir det fel.

Så sent som igår kväll repade jag upp den andra rutan, som nästan var färdigstickad. Om jag verkligen tänker efter, så har jag repat upp den tre gånger hittills (och då räknar jag inte med problemen, när jag skulle lägga upp maskor för den andra rutan första gången). Nu SKA jag vara noggrann och få det rätt.

Det är inte klokt att jag klarar av att sticka spetssjalar med omslag och ihoptagningar i parti och minut men inte kan få ihop en enkel rätstickning!

The curse of the Öresundståg...

... har brutits!

Sedan ett år tillbaka har Oskar vägrat att åka med Öresundståg. Endast Pågatåg har gått an. I fredags, när vi skulle in till Malmö, var vi på stationen i god tid. Det kom in ett Öresundståg till perrongen vi stod på. Jag frågade Oskar om han vi skulle åka med det och det ville han. Så var det med det.

Jag funderar på om det var en busstur någon dag tidigare, som var lösningen. Barnen låtsades att bussen var ett Öresundståg. Och i fredags, när vi satt på bussen till stationen, frågade Gustav sin bror om de skulle låtsas att bussen var ett Öresundståg igen. Det ville Oskar.

Sysselsättning i sommarvärmen

Jag ställde mobilens alarm på 5:50 i morse men vaknade en kvart innan det började spela sin melodi, Coldplays Paradise. Strax efter klockan sex gav jag mig iväg på en promenad med stavarna. Det var varmt men det var en behaglig värme. Det blev lite mer än 4 km och eftersvettningen var inte att leka med.

Att åka till IKEA en varm sommardag kan jag rekommendera. Det är svalt i bilen och det är svalt inne på IKEA. Jag hade med mig en shoppinglista men de första fem-sex sakerna jag plockade till mig stod inte på listan. Det var lite oroande. Det springer ju lätt iväg, när man är på IKEA. Jag blev i alla fall nöjd med mina inköp.

Det blev bland annat nya sänglampor. Jag har haft en liten bordslampa på sängbordet. Den har gett okej ljus men jag tror det blir mycket bättre med de nya lamporna, som kan riktas dit ljuset behövs. Dessutom får även Gustav en lampa på sin sida av sängen, så att han kan ligga där och läsa.

Jag kom även hem med en sån där rund rislampa. Inte alls planerat men när jag fick syn på den och såg priset, så slog jag till. Den kan få täcka den bara glödlampan, som har hängt i vardagsrumstaket i 1,5 år. Jag är så van vid den där glödlampan att jag inte tänker på den längre. Nu ser det lite bättre ut tills jag så småningom bestämmer mig för hur jag vill ha det i vardagsrummet och köper en annan lampa.

Jag passade på att titta på köksbord och har eventuellt hittat ett som jag kan tänka mig att köpa. Måste bara mäta och se att det får plats. Jag kommer inte ihåg hur stolarna såg men har en känsla av att de var klädda. Det vill jag inte ha, så det blir att hitta ett annat alternativ. Jag tog en del foton på saker jag tyckte om, till exempel köksbordet och ett soffbord.

Vad mer göra i sommarvärmen? Jo, tvätta och bädda rent i sängen. Två aktiviteter som garanterat engagerar svettkörtlarna men jag ska ju ändå duscha ikväll så... Konstaterade att det inte fanns en enda strumpa i tvätten! Hurraaaa!!!

De senaste dagarna har jag tagit itu med att få ordning i mitt sovrum. När jag flyttade in i november 2013, ställdes jag en del saker i ett hörn i sovrummet och de har blivit stående ... och mer har samlats. Jag har röjt runt här och för det första avlägsnat en massa damm och spindelväv samt papper i mängder. Nu börjar det se riktigt okej ut. Långt ifrån färdigt men det känns överkomligt.

Det här med inredning är inte min starka sida. Jag tycker att det är ganska tråkigt och jag har ingen blick för det. Det är svårt att fatta beslut - för tänk om jag ångrar mig, när jag har målat om, köpt nya möbler och så vidare. Man kan säga som så här, jag skyndar långsamt, väldigt långsamt. Nu börjar det dock komma idéer och jag ska ta ett av de många kollegieblock jag hittade i sovrummet och börja skriva ner, rum för rum, vad det är jag vill göra.

Lycka!

Jag har fått tag på Wonders of the Solar System och Wonders of the Universe på DVD! På rea dessutom!!

Nu återstår att inköpa Wonders of Life och Human Universe. Och sedan ska jag ha tag på böckerna som hör till var och en av serierna.

Vatten, vatten, vatten

Sommaren har tagit över. Dag efter dag med blå himmel och strålande sol. Temperaturen ökar. Ett besök i Hyllie vattenpark är passande en dag som denna. Vi var emellertid tämligen ensamma om denna idé men det var bara bra. Barnen fick ha vattenparken för sig själva under mer än en timme.

Hyllie vattenpark ligger vid foten av Hyllie vattentorn. Där finns flera olika sätt att leka med vatten. Barnen hittade snabbt sin favorit och där stannade de. Det var ett slags slussystem, där de kunde låta vattnet fyllas på i vissa delar för att sedan släppa ut en massa vatten på en gång.

Jag fick ett starkt intryck att barnen tyckte att det var mycket skönt och svalkande att leka i vattnet. Det var inte lika skönt, av deras ansiktsuttryck att döma, att gå igenom vattenfallet i porten in till parken.

Fantasi och kreativitet

Hela eftermiddagen igår lekte barnen tillsammans med Oskars järnväg. Det började med enbart BRIO och till det lades LEGO och LEGO Duplo samt kaplastavar. Fantasin är ett underbart redskap i leken.

På väg hem från Emporia, sade Oskar att han ville ha en järnvägsövergång till sin järnväg men han saknade bommar. Jag föreslog att han kanske kunde använda kaplastavar och det gjorde han. Sedan fortsatte kreativiteten att flöda.

En stund senare ville han ha en tunnel till järnvägen, så då byggde han sig en tunnel.

Så småningom kom en tsunami och orsakade stor förödelse. Där någonstans avstannade leken och jag frågade Oskar om de skulle leka vidare. Om inte, så ville jag att de skulle plocka undan efter sig. De ville ha järnvägen kvar och hjälptes åt att bygga upp den igen. Jag hörde att de pratade om en triangel men förstod inte vad det handlade om. När jag kom ut i vardagsrummet förstod jag. De hade byggt stationen Triangeln av kaplastavar!

Utflykt till Emporia

Jag gillar inte Emporia. Det är för stort. Det är som en labyrint med förrädiska rulltrappor. Jag tycker att det är svårt att hitta rätt plan för att ta sig ut därifrån. Men det finns en riktigt positiv sak med Emporia och det är takparken.

I förra veckan frågade jag min mamma, om hon har besökt takparken. Det hade hon inte, så hon och J följde med barnen och mig dit idag.

Oskar bestämde att vi skulle åka Pågatåg. Han vägrar fortfarande att sätta sin fot på ett Öresundståg. Han tycker mycket om tåg. Varje besök på en tågstation gör honom lycklig och han pratar om Tågatåg (jo, han kallar Pågatåg för Tågatåg), Öresundståg och Silverpilen. Öresundståg är vanligtvis grå men idag såg vi ett rosa.

När vi kom till Hyllie, blåste det rejält. Men det var bara skönt, eftersom det även var rejält varmt. Ännu en dag med strålande solsken och klarblå himmel.

Vi tog den blå hissen upp till takparken och njöt av utsikten och de gröna taken. Det finns stora ytor att röra sig på. Jag kunde inte se någon servering däruppe och det tycker jag är konstigt. Men jag kanske missade den.

Vi tog den gröna hissen tillbaka ner till entréplanet. Om jag håller mig borta från rulltrapporna, kanske jag har löst orienteringsproblemen. Innan vi åkte hem, fick barnen var sin glass.

Jag kom inte tomhänt från Emporia. Jag hade planerat att titta in på Akademibokhandeln, när vi kom tillbaka hem till Lund, för att köpa en bok. Men vi passerade en Akademibokhandel på Emporia, på väg till den blå hissen, och jag hittade boken jag ville ha där. Jag har lånat den här boken från biblioteket och läst nästan hela - och skrivit av halva boken, eftersom det står så mycket bra i den. Det är, med andra ord, en bok jag måste ha!

Alldeles intill Emporia står Hyllie vattentorn. Jag har fortfarande svårt att fatta att vattentornet inte längre ligger ute på landet, som det gjorde när jag var liten. Malmö har nu vuxit och omfamnat tornet.

På väg hem till mormor i förmiddags.

En tsunami

I tisdags tog barnen, jag och mormor en snabb tur in till stan. Oskar pratade om vad han skulle göra när han kom hem. Han skulle bygga en lååååång järnväg. Den skulle gå ända från vardagsrummet till köket. Och så skulle det komma en tsunami.

- Mamma, har vi en blå filt? undrade Oskar

- Vi har en isbjörnsfilten, som går i blått.

- Den ska bli min tsunami, sade Oskar.

När vi kom hem satte han igång med sin konstruktion. Den löper mycket riktig över hela vardagsrumsgolvet, genom hallen och slutar i dörröppningen till köket. Där, på väg in i köket, svepte tsunamin in och ett helt tågset slukades av den.

Jag har redan hunnit slå lilltån i järnvägen en gång och jag har snubblat på den två gånger. När tsunamin hade orsakat katastrof, var det trixigt att ta sig in i köket. Under filten/tsunamin räls, lok och vagnar utom synhåll och det var inte lätt att veta var jag skulle sätta fötterna.

Två sjalar

Under årets första halvår har jag stickat två sjalar. Egentligen är det fyra men den första har jag redan skrivit om och den andra är så nyfärdig att jag inte har varken spänt upp den eller fotograferat den än.

Det var redan i december förra året, som jag gav mig i kast med att sticka en Dreambird. Den är stickad i garnet DROPs Baby Merino och stickor 3,5 mm. Jag gjorde 20 fjädrar. Jag köpte fyra nystan av basfärgen och om jag minns rätt så blev det ungefär ett halv nystan över. Av de andra färgerna gick det åt ett halvt nystan vardera.

Sedan länge har jag varit mycket förtjust i ett Zauberball-garn. Färgerna i det påminner mig om blommande äppelträd och jag har under en tid sett framför mig att det skulle vara ett utmärkt garn att sticka en Pyttipanna av. Det gick åt ett knappt nystan till min sjal. Jag stickade 41 uddar. Vilken storlek på stickor jag använde har jag inte antecknat. Jag antar dock att jag använde samma storlek, nämligen 5 mm, som det står att läsa om i Garnomera-bloggen.

Lekplats i repris

Idag för ett år sedan, gick vi till den stora lekplatsen på Linero för första gången. När vi vaknade i morse och dagen inte hade några direkta planer, föreslog jag barnen att vi skulle gå dit igen.

Det har varit en alldeles fantastisk sommardag. Solen har strålat från en blå himmel, emellanåt har det inte synts minsta lilla moln. Värmen har kommit och de ska bli varmare dagarna framöver. Var sin flaska med vatten packades därför inför vår lilla utflykt.

Det är nästan konstigt att tänka sig att där Östra Linero idag ligger var det för tjugo år sedan åkermark, Det byggs fortfarande nya hus och Oskar tycker att det är så spännande att se alla lyftkranar. Idag var det dock en skylift som han fann mest fascinerande.

Det fullkomligt kryllade av barn på lekplatsen. Jag gissar att det var ett fritidshem, som hade kommit dit. De hade med sig en grill för att fixa lunch till alla barnen. Det var en riktigt smart grej. De hade tagit ett underrede till en gammal barnvagn och på det hade de fäst grillen, en sådan där som ser ut som en halv tunna. Riktigt smart.

Gustav och Oskar lekte i närmare en timme. En del av den stora träkonstruktionen är formad som en båt och jag behöver väl knappast säga att det snabbt blev deras Titanic. Jag försökte förgäves hitta en skuggig plats för att sitta och läsa. Det lyckades alltså inte och nu ikväll är jag ilsket röd där halsen övergår i höger axel.

När det var dags att gå hem, tog vi vägen om mormor. Vi passerade en annan lekplats, där det fanns ett klätternät, Varken Gustav eller Oskar tycker om det här med att klättra. Gustav berättade att han inte tycker om höjder. Han klättrade så högt han kände sig bekväm med och stannade. Jag frågade om han kunde tänka sig att klättra "ett steg" till. Jag tänkte att det är bra att utmana sig själv. Och det gjorde Gustav men sedan hade han fått nog.


Hos mormor åt Oskar ost och Gustav åt kalkon och därefter gick vi hem och fixade lunch.