En tsunami

I tisdags tog barnen, jag och mormor en snabb tur in till stan. Oskar pratade om vad han skulle göra när han kom hem. Han skulle bygga en lååååång järnväg. Den skulle gå ända från vardagsrummet till köket. Och så skulle det komma en tsunami.

- Mamma, har vi en blå filt? undrade Oskar

- Vi har en isbjörnsfilten, som går i blått.

- Den ska bli min tsunami, sade Oskar.

När vi kom hem satte han igång med sin konstruktion. Den löper mycket riktig över hela vardagsrumsgolvet, genom hallen och slutar i dörröppningen till köket. Där, på väg in i köket, svepte tsunamin in och ett helt tågset slukades av den.

Jag har redan hunnit slå lilltån i järnvägen en gång och jag har snubblat på den två gånger. När tsunamin hade orsakat katastrof, var det trixigt att ta sig in i köket. Under filten/tsunamin räls, lok och vagnar utom synhåll och det var inte lätt att veta var jag skulle sätta fötterna.