Årets första vårmånad...

...börjar i morgon och då tyckte jag att det var dags att städa bort julen...

Under januari månad lät jag avsiktligt julen få vara kvar. Adventsljusstakarna och ljusen i granen lyser upp i vintermörkret, så det var bara mysigt. När februari kom, kände jag att nu var det dags, men då avlöste sjukdomarna varandra och orken tröt. Jag kom i alla fall så långt att jag plockade ner alla dekorationer ur julgranen och lade dem på matbordet i vardagsrummet.

Idag har jag - äntligen! - varit nere i källarförrådet, som ligger några hus bort, och hämtat alla kartonger. Julgranen är nedmonterad och allt pynt är nedpackat i sina lådor. Återstår bara att bära bort allt till förrådet igen men det gör jag i morgon.

Det är en befrielse att vara av med julgranen från vardagsrummet. Den har hängt över mig som ett stort, mörkt, dåligt samvete i en månad nu.

Annars har vi en lugn och skön lördag. Oskar vaknade med feber i morse. Inte mycket, knappt 38 grader, men han är påverkad. Han är trött och aptiten tryter även om han försöker hålla humöret uppe. Han var med mig till källarförrådet och då skuttade han fram. När vi kom in igen, kröp han upp i soffan och tittar nu på Despicable Me 2, insvept i en filt.

Apropå det här med våren... Enligt den meteorologiska definitionen har vi vår sedan den 15 februari! Det förtjänar ett Hipp Hipp Hurra Hurra HURRAAAA!!! Fåglarna kvittrar. Det blir fler och fler vårblommor i rabatterna. Det ljusnar, när barnen och jag går hemifrån klockan kvart i sju på morgnarna och det är ljust, när vi kommer hem på eftermiddagen.

Jag fullkomligt älskar den här tiden på året!

Ljuset! LJUSET!!!

Varje år förundras jag över dagsljuset i februari. Jag önskar att jag kan känna samma förundran och lycka över den ökade dagslängden och solens allt högre färd över himlen varje vår i resten av mitt liv.

Vilken energikick det gav att köra hem från Österlen i eftermiddags med solen strålande över åkrarna. Nu väntar jag på att vårbruket ska komma igång. Och på den allra första lövsprickningen. Men det dröjer väl lite till...

Ju närmare jag kom Lund på hemvägen, desto molnigare blev det. Lite synd, kan jag tycka, eftersom barnen och jag hade tänkt gå ut och titta på stjärnbilderna Orion, Karlavagnen och Cassiopeia.

Barnen och jag har pustat ut efter arbetsveckan och middagen har vi också hunnit med. Oskar tittar på Despicable Me 2 och Gustav tittar på julkalendern från 1981, Stjärnhuset. Det är en julkalender jag minns och som jag rankar som en av de bästa. Grekisk mytologi och natthimlens stjärnbilder, en utmärkt kombination. Jag är glad att Gustav gillar den.

Oskar ville ha popcorn till filmen. Majspopcorn. Det är skillnad på popcorn och majspopcorn. Popcorn gör man i mikron. Majspopcorn gör man på spisen i en kastrull med olja och majskorn.

Årets sjukaste månad

Jag satt och funderade nyss och kom fram till att februari nog är den månad på året jag gillar minst. Det känns som om februari är liktydigt med sjukdom.

2015: I förra veckan var Gustav sjuk. En besvärlig förkylning med hög feber. Ett tag trodde jag att det var influensa men det var det inte. Den här veckan, sportlovsveckan, är det jag som är rejält förkyld. Rösten är kraxig, halsen gör ont, täppt näsa och jag fryser hela tiden. (För tre veckor sedan var det Oskar som var sjuk - förkylning och magsjuka - men då var det januari, så det räknas inte här.)

2014: Gustav fick influensa på sportlovet och jag hade influensa veckan därpå.

2013: Jag hade influensa veckan efter sportlovet.

2012: Då var det lunginflammation veckan före sportlovet.

2011: Hmmm, jag kan faktiskt inte påminna mig att någon i familjen var sjuk...

2010: Gustav kom hem med vinterkräksjuka och smittade mig och sin pappa. Oskar, som var alldeles nyfödd, klarade sig mirakulöst. Å andra sidan opererades Oskar för ljumskbråk i februari (och i mars), vilket får mig att minnas att jag genomgick en operation i februari 2011, så nog sjutton hände det något det året också.

2009: Vinterkräksjuka de luxe. Hela familjen drabbades två gånger under årets andra månad.

2008: Här kan jag faktiskt inte komma på något. Vinterkräksjuka var fortfarande ett okänd sjukdom för mig men jag lärde känna den i mars, när Gustav blev vinterkräksjuk och hamnade på sjukhus.

2007: Då mådde jag förträffligt bra ... men jag låg inlagd på sjukhus i två veckor med en pågående vattenavgång.

2006: Så här långt bort i tiden minns jag inte!

Fortfarande en liten kille

Oskar var på 5-årsbesök på BVC idag. Det allra sista BVC-besöket. Hans ordinarie BVC-sköterska är sjukskriven, så vi fick träffa en ny och det gick bra.

Oskar hoppade på ett ben och på två ben och räknade till fem. När det var dags att kontrollera ryggraden, ville han inte vara med. Han visste att det var en spruta inblandad i det här besöket och kanske trodde han att det var dags för den. Men till sist gick han med på att böja sig framåt, så att BVC-sköterskan kunde se att ryggraden är rak och fin.

Den där sprutan - vaccination mot polio, stelkramp, difteri och kikhosta - den tyckte han inte alls om. Den gjorde ont, berättade han för mig efteråt, och det skvallrade även tårarna om. Jag berättade om sprutan redan för ett par veckor sedan och då ville han inte alls göra det här BVC-besöket. Väl på plats satt han stilla och protesterade inte alls.

Jag tycker att vägningen och mätningen är den mest intressanta delen av besöket. Oskar har sprängt 1-metersvallen och mätte idag 101,5 cm, vilket är 3,5 cm mer än vid 4-årsbesöket. Vågen stannade på 14,6 kg vilket är 200 g mindre än förra gången. Fortfarande en liten kille, alltså!

Sportlovskreativitet

Härom dagen sökte jag på internet efter vad det finns för sportlovsaktiviteter i Lund. Vattenhallen lät lockande men jag har en känsla av att där är smockfullt den här veckan. Så föll mina ögon på en aktivitet på Skissernas museum: Rymden - Skulptera och gör avtryck i moonsand. Det lät onekligen spännande och det tyckte barnen också. Vi ringde mormor och frågade om hon ville följa med.

Barnen höll sig lite avvaktande först men sedan tog de på sig var sin skjorta och tog plats vid ett bord. De började med att måla solar, månar och planeter. Sedan tog nyfikenheten på den där moonsanden överhanden och de började skulptera ett månlandskap. De botaniserade bland en uppsjö av varierande material för att göra ett fotbollsmål, en flagga, två fyrar, ett par lampor och ett gäng gubbar. Gustav lärde mig hur man använder en limpistol.

Skissernas museum har barnverksamhet varannan söndag och jag tror att barnen skulle tycka att det 

vore mycket roligt att gå dit någon gång ibland. Jag kan tänka mig att skaffa ett årskort för att kunna titta in lite då och då, en kortare eller en längre stund. Väggarna är fullproppade av målningar och skisser. Det finns massor av skulpturer. Barnen skulle nog gärna leka framför den roliga spegeln igen.

Söndag på museum

I söndags var det mulet och blåsigt. Otroligt blåsigt! En perfekt dag att gå på museum. Barnen och jag tog tåget till Malmö, där vi sammanstrålade med morfar. Vi hade planerat att börja på Malmöhus och äta lunch där, på Restaurang Wega, och sedan gå över gatan till Tekniska muséet.

Det går inte att känna igen sig i muséet i det gamla slottet Malmöhus. Det har gått igenom flera ansiktslyftningar sedan jag var liten. De flesta utställningarna av uppstoppade djur är borta. Eller rättare sagt, de är omgjorda. Jag känner igen många av objekten men de finns i nya miljöer. Förändringarna är till det avsevärt mycket bättre.

En del montrar är däremot identiska som jag minns dem. Som den här med geparden som jagar den lilla antilopen. Den ser lika hemsk ut idag som för 35 år sedan. Jag undrar hur djuren hålls svävande i luften. Jag skärskådade montern men kunde inte se hur det är gjort. Pappa har teorin att några av höga grässtråna är kamouflerade järnrör. Skickligt gjort i så fall.

Tekniska muséet tycker barnen om. De var där ett par gånger förra sommaren tillsammans med Ludvig, så det är välkänt territorium. Varje gång vi går dit hamnar de ofelbart vid den lilla, lilla lekhörnan med BRIO-tåg. I söndags lekte de bara i fem-tio minuter, så det var okej. Jag har hittills lyckats hålla dem borta från båtlekrummet i källaren - och turen höll i sig den här gången också även om vi passerade bara meter från det.

Hittills har båda barnen vägrat att gå in i den gamla ubåten. Jag frågade Oskar om han ville gå in i ubåten. Det ville han inte. Med sig hade Oskar en leksaksgroda, så jag fick för mig att fråga om grodan ville gå in i ubåten. Oskar berättade att grodan ville det. Och när vi var därinne, hörde jag Gustav och morfar bakom oss. Det blev inget långvarigt besök. Barnen gick snabbt igenom och var nöjda. Själv höll jag på att fastna i de små runda hålen, som finns mellan ubåtens olika rum. Jag vet inte hur jag ska fälla ihop kroppen för att enklast ta mig igenom.

Amerikansk cookie

I lördags bakade jag och barnen en stor amerikansk cookie. En veritabel kaloribomb fullpackad med choklad och dumlekola utöver smör, socker, farinsocker och havregryn.

Gustav hjälpte till att mäta och väga upp ingredienserna. Oskar var med och rörde ihop smeten.

Det var enkelt att göra kakan, eftersom smeten bara skulle ner i en rund form. Det måste emellertid vara möjligt att göra småkakor i stället. När man gör en stor kaka, är det lätt att snabbt äta alldeles för mycket av den.

Om den var god? JA!

Fixa idéer

Oskar har en del fixa idéer. Tre stycken kan jag räkna upp utan att ens tänka efter:

1. Oskar tycker inte om att sitta i bilen, om det inte sitter någon på förarplatsen. Varje gång, och jag menar verkligen varje gång, vi ska åka bil, säger Oskar:

- Mamma, springer du in i bilen? Gustav ska vara tyst och du springer in i bilen, mamma.

Så har det varit i flera månader. Gustav sätter sig på sin plats. Jag spänner fast Oskar i hans bakåtvända stol. Allt sker under tystnad, annars blir Oskar arg. Sedan skyndar jag mig att sätta mig bakom ratten ... och så får vi prata igen.

2. Den fasta telefonen här hemma, ska vara där jag är. Oskar har koll på det. Han kommer med den och lägger den i köket om jag är där, i vardagsrummet om det är där jag är...

3. När vi ska åka tåg, insisterar Oskar på att vi ska åka Pågatåg, inte Öresundståg. Det är en ny fix idé och till den finns det en förklaring. I somras hände det vid ett tillfälle att vi skulle åka med ett Öresundståg från Hyllie till Lund. Oskar gick på tåget först ... och dörrarna stängdes! Kvar på perrongen stod morfar och jag. Dörrarna öppnades genast men Oskar minns detta med fasa och det kan jag förstå.

Jag tror att vi åkte Öresundståg under sommaren efter att detta hände men nu är det några månader sedan vår senaste tågresa. Idag har vi åkt tåg till Malmö. Det var när vi började prata om den här tågturen för några dagar sedan, som Oskar sade att han inte ville åka Öresundståg. Det är ju tur att vi kan välja och valet idag blev Pågatåg.

Kramdagen

Det första Oskar sade, när han vaknade klockan 5:30 i morse, var:

- Idag är det kramdagen!

Jag tycker att vi kramas rätt så mycket alla dagar. Det håller Oskar med om. Jag vet inte just om vi har kramats extra mycket idag men vi har i alla fall varit uppmärksamma på kramarna, eftersom de flesta kramarna har föregåtts av:

- Vi måste kramas. Det är kramdagen!

När vi satt vid middagsbordet, undrade Oskar vad det är för dag i morgon. Vi kom fram till att det är puss- och kramdagen.

Rösta med Hjärtat

Gustav och jag har tittat på Melodifestivalen. Det är andra deltävlingen ikväll och den första jag ser för i år. Förra veckan valde jag att i stället titta på dokumentärer om Mount Everest på YouTube.

Jag hade laddat ner Melodifestival-appen, så att vi skulle kunna rösta. Jag förstod ganska snart att Gustav var bekant med appen sedan förra veckan och han hade sin egen röstningsfilosofi: hjärtat skulle fyllas maximalt många gånger för alla bidragen.

De flesta bidragen var inte mycket att hurra för. Gustav slumrade till men jag tror att han vaknade till så att han kunde rösta på vart och ett av de sju bidragen. Jag kände igen mig från när ja var liten och satt med bandspelaren framför TVn för att spela in bidragen från Eurovision Song Contest. Jag somnade ibland och vaknade till när ett bidrag var över och spelade in applåderna i stället...

Mina favoriter ikväll var:

• Forever starts today - Linus Svenning
• Möt mig i Gamla Stan - Magnus Carlsson
• Don't stop believing - Mariette

Magnus Carlsson och Mariette gick direkt till final och Svenning gick till andra chansen.

Bäst ikväll var emellertid programledarnas, Sanna Nielsen och Robin Paulsson, sång om Åkarp.