I morse vaknade jag med migränkänningar. En TREO och det kändes som om det lättade men icke. En TREO till några timmar senare och det kändes som om det lättade men icke. Resten av dagen har mest handlat om att överleva. Maken har varit borta på diverse uppdrag. Barnen har varit underbara och sysselsatt sig själva och mer eller mindre lämnat mig ifred med mitt onda huvud. Det har varit varmt inomhus. Solen gassar på våra stora fönster och det har blåst för mycket (vilken överraskning!) för att markiserna skulle kunna vara ute. Så det har, sammanfattningsvis, inte varit en toppendag.
Framåt eftermiddagen kom Gustavs kompis Simon. Jag tänkte att det var dags att rycka upp sig och åtminstone försöka få något gjort. Jag började dammsuga i vardagsrummet. Oskar signalerade att han gärna ville vara med och hjälpa till. Och det fick han.
Jag dammsög lite och sedan tog han över. Sedan dammsög jag lite till och så tog Oskar över. Medan jag tog ut mattor för att skaka dem så dammsög Oskar golvet. Medan jag tvättade golvet i vardagsrummet, så dammsög Oskar i hallen. Medan jag tömde diskmaskinen, dammsög Oskar i köket.
Vi hade ett riktigt bra samarbete, Oskar och jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar