Helg i Simrishamn

I helgen gjorde maken och jag något ovanligt. Vi var iväg på egen hand. Utan barn. I början känns det väldigt konstigt att barnen inte är närvarande. Det blir alldeles otroligt tyst. Och det tar ett bra tag att vänja sig vid det ... och jag är inte säker på att det egentligen går att vänja sig. Barnen hör ju till. De ska ju vara med. Och med är de, i tanken. Det går inte långa stunder utan att mina tankar söker sig till dem. Samtidigt är det välbehövligt att få tillbringa lite tid på tu man hand med maken.

Jag ägnade förmiddagen igår till att skjutsa barnen. Oskar lämnades hos mormor och J i Lund. Gustav fick åka lite längre för att vara hos morfar i Malmö. Sedan styrde maken och jag kosan österut mot Kockska gården i Simrishamn. Det blev ett stopp hos Bo Ohlsson i Tomelilla och barnens julklappar är i huvudsak avklarade, liksom en del av Oskars födelsedagspresenter.

Helgen har bjudit på alldeles förträffligt väder. Blå himmel, strålande solsken och bara några få plusgrader. När vi hade checkat in, skyndade vi iväg till Café Kagan. Vi hann precis handla med oss några godsaker, innan caféet stängde. Sedan satt vi framför brasan på Kockska gården en lång stund och läste, mumsade och bara hade det gott.

Vi hade bokat bord för middag först klockan 20, så vi hann med en lång promenad i skymningen. Det finns så söta hus i Simrishamn. De får mig att tänka på cupcakes. Troligtvis är det färgerna som för mina tankar i den riktningen. Längorna av sammanbyggda hus ser så mysiga ut men vissa av husen verkar vara riktigt små.

Idag på morgonen, efter en god hotellfrukost, bestämde vi oss för att köra hem längs kusten. Vi passerade genom Brantevik och Skillinge innan vi kom till Backåkra. Där stannade vi till vid Dag Hammarskjölds hus, där vi också gick en liten promenad i solen (och den kalla vinden). Den här helgen har bjudit på flera vackra platser, som jag vill besöka igen, när temperaturen är avsevärt mycket högre.

När vi var på väg tillbaka till bilen, ringde min pappa och berättade att Gustav hade blivit sjuk. Istället för kustvägen hem, blev det en snabbare tur längs E65:an till Malmö. Nu är hela familjen återförenad och det tycks som om vi alla är nöjda med helgen. Gustav ligger på soffan och halvsover, lite febrig.