Drömmar, mål, bucket lists... Jag är dålig på sådant, att sätta upp mål, att drömma stora och små drömmar. Men så ibland lyckas jag förverkliga något som visat sig vara en dröm.
Jag har alltid tyckt om hattar. Hattar och gamla, viktorianska kläder (tänk första säsongen av Downton Abbey eller klädmodet i 80-talsserien Nord & Syd). På 1990-talet köpte jag ett par hattar men träffade inte rätt i stilen, så de blev liggande oanvända.
En anledning till att jag inte använder hatt är att jag inte har kläder som passar med hatt. Men det går att ändra på och det måste jag nog göra, eftersom jag blev med hatt igår. Det finns en hattaffär inne i centrum. Mamma och jag har pratat om att gå dit och igår blev det av. Mamma hade varit där för någon vecka sedan och hittat en hatt, som hon blivit intresserad av.
Det slutade med att jag köpte hatt och mamma avvaktade lite till. Det blev en hatt i svart och grått i 20-talsstil. Jag tog ett foto av mig med hatten på huvudet och skickade det till pappa. Han undrade om jag hade saknat hatt länge och jag berättade att jag alltid gillat hattar och att köpa den här hatten var som att en dröm gått i uppfyllelse. Då svarade pappa:
- Ja, dum är man om man inte förverkligar sina drömmar, när man kan göra det.
Och det har han så rätt i! Men för att kunna göra det, måste man först veta vilka drömmarna är.
Den hatt jag tittar på är egentligen en mössa, röd och tyvärr försedd med en liten platt pälstofs. Det är räv, inte kanin, men jag vet inte om företrädare för Djurens vänner ser skillnad. Är alltså lite feg.
SvaraRadera