Vilken buss som helst!

Fredag kväll. Som vanligt är det otroligt skönt att komma hem. En av mina elever frågade i eftermiddags vad jag ska göra ikväll. Mitt spontana svar blev:

- Jag ska åka hem och sätta mig i soffan och dö en smula.

Ute stormar det. Stormen Alexander är på ingång. Skånetrafiken meddelade redan igår att tågen på ett flertal sträckor i Skåne skulle ställas in från och med idag på eftermiddagen. Jag har under dagen haft noga koll på Skånetrafikens hemsida för att se hur det skulle bli med länsbussarna, eftersom jag åkte buss till jobbet idag. För säkerhets skull hade jag även med mig tandborste och ombyteskläder, om det skulle visa sig att jag inte skulle kunna ta mig hem.

Men hem kom jag. Det blåser avsevärt mer i Lund än vad det gjorde i Tomelilla. I Tomelilla regnade det däremot något otroligt mycket. Ännu så länge känns Alexander ganska tam.

Bussen från Tomelilla var ordentligt försenad. Precis när den kom in till Jupitergatan, gick den lokalbuss jag skulle åka vidare med. De knappa tio minuter jag måste vänta på nästa buss kändes oääääändligt långa. Jag var hungrig och jag var trött. Det kändes nästan oöverstigligt att stå upp.

Där och då kändes det lockande att hoppa på vilken buss som helst och åka en bit, bara för att få sitta ner. Hade jag vetat med säkerhet att jag kunde åka buss en bit, byta buss - utan att behöva vänta - för att vända hemåt, ja då hade jag till och med kunnat tänka mig att ta en omväg ända till Malmö. Några sådana garantier om perfekta bussbyten finns ju inte. Det är väl snarare så att man garanterat måste stå och vänta. Jag slog denna tanke ur hågen, grävde lite djupare efter - och fann - mer tålamod att vänta.

Nu är jag hemma. Inte hungrig längre, eftersom jag har ätit middag. Trött? Ja, men jag tror inte att jag ska dö en smula.Vila lite och sedan är det dags att ta upp stickningen och titta på På spåret.