Lekplats - en definitionsfråga

Varje vecka är barnen på Gustavs förskola ute och promenerar vid ett par tillfällen. Ett av målen har varit en stor lekplats "åt det hållet" ... följt av en handrörelse mot nordöst. Jag har även hört platsen Galgabacken nämnas vid ett flertal tillfällen. Och jag har absolut fått för mig att den stora lekplatsen och Galgabacken är samma plats.

När vi vaknade i morse, var det en underbart solig morgon. Strax efter klockan nio hade vi alla ätit frukost, fått kläder på oss och vi var redo för ett litet äventyr. Gustav skulle få visa oss vägen till Galgabacken. Jag smorde till och med in oss med solkräm, så att vi inte skulle bränna oss i vårsolen. Men det var onödigt, eftersom solen gick i moln i samma ögonblick som vi satte foten utanför ytterdörren. (En liten parentes: I tisdags var det också soligt på morgonen och jag smorde in Gustavs ansikte och nacke med solkräm inför förmiddagens utevistelse på förskolan med resultatet att det regnade hela dagen.)

Gustav hade stenkoll på läget och visade oss raka vägen till Galgabacken. När vi kom fram möttes vi av detta:

Att vi var på Galgabacken rådde det inget tvivel om. Men någon stor lekplats kunde vi inte se. Maken och jag var lite förbryllade. Men det kanske är en definitionsfråga? Galgabacken är en stor plats, där barn kan leka ... med andra ord en stor lekplats. Jag får helt andra bilder i mitt huvud, när jag hör ordet "lekplats". Jag tänker på gungor, sandlådor, klätterställningar och rutschkanor.

Kanske är det så att jag trots allt har missuppfattat något och att "den stora lekplatsen" och Galgabacken är två helt skilda företeelser.

När vi kom till Galgabacken, hängde regnet i luften och det hade börjat blåsa. Vi tog en liten omväg för att komma hem. Maken fortsatte in till centrum för att handla. Gustav hittade ett par vattenpölar att kasta sten i. Trots allt var vi alla nöjda med vårt lilla förmiddagsäventyr.