tisdag 11 juni 2013

Koma

Ikväll är jag o-b-e-s-k-r-i-v-l-i-g-t trött! Tidigare idag satte jag slutbetygen för mina elever och det är en anspänning. Det konstiga är att det inte är själva bedömningsprocessen och att bestämma vilket betyg det ska vara som är det jobbiga. Det är i stället just den stund, när jag sitter vid datorn och matar in betygen och sedan kryssar i rutan som indikerar att jag är färdig. Då har jag kommit to the point of no return. Blir något fel där så kan jag inte rätta till det själv utan måste ha hjälp av administratören.

Efter att ha kollat, dubbelkollat och trippelkollat så bestämde jag mig för att kryssa i den där rutan och spara.  En stund senare var betygskatalogerna utskrivna och jag kunde signera dem.

Sedan gick luften ur mig. Det var nätt och jämt att jag lyckades hålla mig vaken i bussen på vägen hem.

2 kommentarer:

  1. Ja, pust, det är lika jobbigt varje år. Jag får alltid kramp i magen innan - för tänk om något går fel!

    SvaraRadera
  2. samvetsgrann som alltid, eller kanske samvetsmedveten

    SvaraRadera