Läsdagbok 1:a kvartalet 2014

Januari

• Madicken av Astrid Lindgren
• Madicken och Junibackens Pims av Astrid Lindgren

Februari

• Mio, min Mio av Astrid Lindgren
• Fleshmarket Close av Ian Rankin

Mars

• Isvittring av Solveig Vidarsdotter
• Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren

Det här är både lite sorgligt och roligt på samma gång. Sorgligt att jag inte alls läser så mycket som jag intalar mig att jag önskar. Två böcker har jag hunnit med på tre månader ... och den ena (den av Ian Rankin) läste jag bara 3/4 av. Men jag hade läst den förut, på svenska, och den tog ju aldrig slut så...

Det roliga är att jag har läst flera barnböcker för Gustav. Vi har kommit in i en härlig rutin med läsning varje kväll innan det är dags att somna. Det senaste halvåret har det blivit mycket Astrid Lindgren. Nu har vi börjat på den första Harry Potter-boken och dess storhet verkar gå Gustav förbi.

En annan rolig sak med det senaste kvartalets läsning är att jag har läst en deckare skriven av en svensk författarinna och faktiskt tyckt om den. Det händer inte ofta. Isvittring kan jag verkligen rekommendera! Det är, om jag uppfattat det hela rätt, Solveig Vidarsdotters debutroman och jag hoppas att det inte blir hennes sista.

Stick-å-meter 2014: mars

Under mars månad har jag stickat ett par strumpor och garnåtgången under månaden blev så här:

Stickade gram: 112 g
Stickade meter: 460 m

Stickade gram 2014: 282 g.
Stickade meter 2014: 1143 m.

Ingen mer tvätt på fredagar

Jag har gått över till att tvätta varannan vecka i stället för varje vecka. Det mer eller mindre halverar tiden jag tillbringar i tvättstugan. Jag fyller maskinerna bättre. Jag behöver inte tvätta de helger barnen är här.

För två veckor sedan prövade jag hur det var att köra veckotvätten direkt när jag kom hem från jobbet på fredagskvällen. Det var jobbigt, riktigt jobbigt men när det var färdigt var känslan underbar och lika underbart var det att slippa tänka på tvätt på lördagen och söndagen.

Idag är det fredag igen och jag gick direkt till tvättstugan, när jag kom hem från jobbet. Just nu sitter jag och väntar på att den sista tvätten ska bli torr i torkskåpet och den överväldigande känslan är att jag inte kommer att boka tvättid på fredagskvällar framöver. Jag är för trött! I normala fall gillar jag att tvätta men nu är det bara sjukt, sjukt jobbigt och jag vill bara lägga mig och sova.

Börjar Oskar bli stor?

När Oskar och jag kom till Gustavs skola i eftermiddags för att hämta Gustav på fritids, ville Oskar inte följa med in. Han ville stanna själv ute på skolgården. Han brukar inte vilja bli lämnad ensam. Jo, hemma vill han gärna vara själv men det har jag ännu så länge sagt nej till. I bilen vill han absolut inte bli lämnad.

Nåväl, efter en snabb överläggning med mig själv, kom jag fram till att han skulle få det förtroendet. Jag satte mig på huk framför honom och drog upp gränserna för honom. Jag trodde faktiskt inte att han skulle stanna kvar ute utan att han skulle komma skuttande efter mig. Men det gjorde han inte.

Hämtningen av Gustav gick i raketfart. När vi kom ut igen, var Oskar mäkta nöjd att han hade klarat sig på egen hand. Han hade ritat figurer i sanden och han hade konstaterat att han är för liten för att kunna klättra upp i klätterställningen med rutschkanan.

I efterhand känner jag mig inte helt bekväm med tanken att lämna Oskar ute på gården så det blir nog en engångsföreteelse. Jag är inte säker på att Oskar delar min uppfattning i den frågan.

Bedövande, sövande trötthet

Är det våren som gör mig så trött? Det känns inte som en normal trötthet. Tankarna går i slow motion. Ögonlocken känns tunga. Två gånger förra veckan kändes det som om jag var på väg att somna - kanske faktiskt somnade i bråkdelen av en sekund - när jag körde hem från jobbet.

I morse låg dimman tjock, riktigt tjock, och det krävdes koncentration bakom ratten. Jag vet inte om det är därför jag är helt galet trött idag. Det känns inte helt lockande att sätta sig i bilen och köra 5+ mil hem om en dryg timme. Det är inte bara inte lockande utan jag är, ärligt talat, lite rädd för det. Jag får se till att sänka temperaturen i bilen så att jag nästan sitter och fryser. Det blir också ett stopp i Sjöbo för intag av frisk luft på parkeringen utanför Coop.

Årets jakt på vitsippor

Förra året begav jag mig till Dalby söderskog den 7 april för att leta efter vitsippor. Inte förrän den 21 april fann jag det jag letade efter. Den senaste veckan har jag läst statusuppdateringar om både blåsippor och vitsippor på Facebook, så jag blev inte särskilt förvånad, när jag såg vita små blommor bland markvegetationen, när jag, barnen och morfar kom till söderskogen tidigare idag. Det var inte många sippor och de verkade lite blyga men de är här och det nästan en månad tidigare jämfört med förra året.

Det märktes att det senaste halvårets stormar har gått hårt åt träden i Dalby söderskog. Väldigt många av dem är döda almar och de har fallit omkull. Mängden död ved på marken har ökat markant. De senaste dagarnas regnande hade gjort en del stigar rejält leriga. Oskar halkade omkull, när vi kommit in i Dalby hage och hans ljusgröna långbyxor fick en stor lerfläck på vardera knät.

När man är ute med barnen, blir det ingen konditionsträning precis men det är nog så skönt att bara vara ute i den friska luften och få njuta av lite solsken och vacker natur.

Go-problem

När Gustav och jag spelade Go härom veckan, kom vi till den här punkten. De svarta stenarna har omringat en grupp med vita stenar men det finns två tomma "platser" bland de vita stenarna. Det går inte att lägga en svart sten på någon av dessa två platser, eftersom den skulle vara helt omringad av vita stenar och alltså vara fångad. Innebär då detta att de vita stenarna kan anses vara omringade av svarta stenar och därmed infångade och nästa steg att är att ta bort dem från spelbrädet?

Det är lite irriterande att inte ha ett svar på den frågan. Det är också lite irriterande att inte veta om jag är helt ute och cyklar i mitt resonemang.

Rivstart på dagen

Söndag morgon. Söndag lär vara vilodagen. Not so much hemma hos mig. Oskar vaknade vid halv sju och propsade på att vi skulle gå upp. Sedan dess har jag plockat och plockat och plockat. Det, om något, är ett Sisyfosarbete. Nu har jag kommit så långt att jag skulle vilja ta fram dammsugaren men det är för tidigt. Grannarna skulle inte bli glada om jag satte igång min vrålande snabeldrake klockan kvart i åtta på morgonen.

Igår tittade Oskar och jag på delar av The Two Towers och The Return of the King. Först och främst var det striden vid Helm's Deep som Oskar ville se. Därefter tittade vi in i Shelob's Lair och avslutade det hela med striden på Pelennor Fields. Den figur som mest fångade Oskars intresse var Legolas. Pilarna och pilbågen pratade Oskar mycket om och i slutet av eftermiddagen fick jag honom att säga både pil och pilbåge. B-ljudet sitter riktigt bra nu även om jag måste påminna Oskar om att använda det och gårdagen visade att p-ljudet är nästa träningsljud.

Nygammal middag

När jag var i tonåren, brukade min mamma laga en maträtt, som gick under benämningen "korvlåda". Jag vill minnas att jag inte åt särskilt mycket av den. Det var ju ägg i den. Och stark korv. Jag måste dock ha förlikat mig med den, eftersom receptet finns i den anteckningsbok, i vilken jag skrev ner bra-att-ha-recept dikterade av min mamma alldeles innan jag flyttade hemifrån.

I veckan som gick kände jag plötsligt ett sug efter korvlåda och köpte hem det som behövdes. Det blev dagens middag och den blev alldeles vansinnigt god! Det var svårt att sluta äta av den. Barnen var inte alls lika begeistrade. Gustav åt lite, lite av korvlådan. Oskar tittade på den och skakade sedan på huvudet.

Vad är då korvlåda? Jo, man kokar potatis och ägg och låter dem kallna innan man skivar dem. I en smord form lägger man ett lager skivat potatis, saltar lite och klickar ut lite smör. Därefter följer ett lager skivat ägg. Nästa lager består av skivad korv, till exempel chorizo och kabanoss. Klicka ut crème fraiche och sedan ett lager skivad potatis. Avsluta med att salta, klicka ut lite mer smör och strö över ströbröd. In i ugnen, 200 grader, i 35-40 minuter.

Lövsprickning

Knoppar sväller och spricker. Den här hasseln gick jag förbi på väg hem från bussen. Mobilens kamera är inte den bästa men det skymtar några gröna, små blad i bilden.

Idag kom den...

... min lärarlegitimation!

Jag har tålmodigt väntat på den sedan jag skickade in min ansökan i februari 2012. Strax före jul fick jag ett brev från Skolverket och uppmanades att från en lista välja vilka ämnen jag ville bli behörig i. Det var inte riktigt så enkelt att jag kunde välja och sedan få min vilja igenom rakt av. Skolverket gjorde en bedömning av mina önskemål och har nu beslutat att jag är behörig att undervisa i:

• biologi - naturbruk
• naturbruk
• natur- och landskapsvård
• naturguidning
• skog, mark och vatten
• skogsproduktion

Söndag kväll

Nu är söndagskvällen här och en ny arbetsvecka knackar på dörren. Det har varit en bra helg, en mycket bra helg till och med. Förkylningen har inte blivit så mycket bättre. När jag skriver det här är jag mer täppt än någonsin och nässpray tycks inte längre ha någon effekt.

Men nu till det bra... Igår var jag hemma hos Sara hela dagen. Vi har känt varandra i snart 30 år, sedan vi började gymnasiet. Nu hade det gått lite mer än 1,5 år sedan vi träffades sist - lite av en skandal med tanke på att vi bor endast ett par mil från varandra. Det härliga är att vi fortsätter där vi slutade varje gång vi träffas. Det hade lika gärna kunnat vara bara en vecka sedan och inte 1,5 år. Det blev i alla fall en toppendag hemma hos Sara och hennes familj och den avslutades med en mumsig middag från grillen. Massor av positiv energi tankades.

I morse tog jag itu med min klädkammare. Jag lyckades tömma ett par flyttkartonger och det var ju bra. Nackdelen är att det ser ut som om klädkammaren har exploderat ut i hallen, eftersom jag har lyft ut kartonger (bland annat kartongen med julgransprydnader) som ska ner i källarförrådet. Jag har mitt förråd några hus bort och naturligtvis regnade det i förmiddags och då är det inte rätt läge att bära kartonger utomhus, tycker jag. Det får bli ett projekt för en kväll i veckan som kommer.

I eftermiddags var jag hemma hos barnens pappa och åt middag tillsammans med honom och barnen. Det var första gången jag var i hans lägenhet och den är jättefin. Så ljus och härlig. Barnen var nöjda att jag äntligen kom och tittade på hur det ser ut hemma hos pappa.

Knapp styrfart

Sista turen upp till tvättstugan gick på ren vilja och i knapp styrfart. Jag inbillade mig att tvätten bråkade med mig, förökade sig. Hur mycket jag än vek, så tog den aldrig slut. Jag är sjukt galet trött! Men nu står det tre IKEA-kassar med ren, ihopvikt tvätt i hallen. De får stå där tills i morgon bitti. Jag orkar inte mer ikväll.

Mitt i all den här tröttheten finns det konstigt nog en känsla av energi. De senaste två veckorna på jobbet har varit så bra! Jag har kommit hem på fredagen, som är min tuffaste dag i veckan, och det har funnits ett svirr av positiv energi i kroppen. Fredagstrött, ja, men ändå fylld av energi. Det är en helt ny och ovan känsla.

Kvällens mantra

Det kommer att kännas så skönt när det är färdigt!

Jag har bokat tvättstugan ikväll. När jag skrev upp tiden kl 17-21 på bokningslistan, visste jag att jag skulle ångra mig, när jag kom hem från jobbet idag. Det gjorde jag konstigt nog inte men jag skulle mycket hellre lägga mig på soffan och slumra en stund än springa upp till tvättstugan flera gånger under kvällen. Det är då jag tar till det där mantrat. Jag vet ju hur otroligt underbart det kommer att vara att ha helgen fri och inte behöva tänka på tvätten.

Tvätthögarna var större än vanligt idag. Jag har inte tvättat på två veckor. Barnen har varit här. Det har varit varmt ute och det betyder att barnen har lekt ute utan överdragsbyxor. Det syns direkt på långbyxorna, som har bytts varje dag i stället för varannan eller var tredje och då växer mängden tvätt snabbt.

I helgen ska jag kurera den förkylning som har attackerat mig med full kraft från ingenstans. Bara ta det lugnt och vila står på agendan. Jag har varit trött på eftermiddagarna den här veckan och det har känts mycket tydligt, när jag suttit i bilen på väg hem från jobbet. Det tar 40-45 minuter att köra hem och till det kommer stopp på förskola och fritids. Vid ett par tillfällen den här veckan har det känts som om jag skulle somna i bilen och nu i eftermiddags hände det nästan. Jag märkte hur en blinkning blev bråkdelen av en sekund längre än normalt.

Så vila, vila, vila är nog inte helt fel. Och så hoppas jag att det blir någorlunda fint väder så att jag kan gå ut och gå.

Påskagänget levererar...

... vårtecken!

När kom till Dalby i eftermiddags för att hämta Oskar, möttes jag av tranors trumpetande. Jag hörde ljudet från dem i samma ögonblick som jag öppnade bildörren. Rakt ovanför mig, med den blå himlen som bakgrund, cirkulerade 60-70 tranor. Vilken lycka att få se dem!

Det var inte det enda vårtecknet. På väg tillbaka till bilen, fick jag syn på en massa gula prickar ute på den mark där Myresjöhus ska bygga hus "någon gång". Äntligen tussilago! Här i Lund har jag inte hittat några än men i Dalby vet jag flera säkra tussilagoställen. Jag försökte ta ett foto med mobilkameran med det blev skruttdåligt.

I bilen på väg hem levererade Oskar ett tydligt blå - alldeles av sig själv.

Idag sa Oskar...

... bil. Inte dil utan bil. Alldeles själv, utan att jag propsade på det. Och jag gjorde som logopeden sagt att jag ska göra. Jag jublade. Oskar blev lite generad.

Go

Gustav fick ett Go-spel av mig i födelsedagspresent och idag satte vi oss för att lära oss grunderna tillsammans. Vi började med hur man gör för att fånga motspelarens stenar.

Gustav tycker egentligen att stenarna ska ligga i rutorna men så går det inte till. En sten ska placeras på skärningspunkten mellan två linjer.

Så blev det dags att spela på riktigt för första gången. Jag ska inte påstå att jag vet vad jag gör. Det kommer att ta tid att lära sig hur jag ska tänka strategiskt.

Gustav spelade med svarta stenar och fick därmed börja.





Spelet slutade med att Gustav lade en svart sten och konstaterade att den bara hade en frihet kvar. Det innebar att jag med en av mina vita stenar kunde se till att Gustavs svarta sten var helt omringad och därmed var spelet över. På den nivån vi befinner oss nu spelar vi bara tills någon fångar en av de andres stenar.

Bröder

Klockan 20:00...

... denna fredagskväll såg det ut så här hemma hos mig:

Sista kvällen som sexåring tillbringade Gustav med att bygga ihop sin skogspolisstation, som han har önskat sig och pratat om sedan i julas. Han har varit med sin pappa på jobbresa till Karlskrona under dagen och fick LEGOt under resan. Det var knappt att han hade tid att äta middag. Det är en fröjd att se honom ta sig an byggprojektet. Han följer noga instruktionerna och arbetar metodiskt.

Vid halvåtta började Oskar signalera att han var trött så han fick byta om till pyjamas och borsta tänderna. Vi lade oss i sängen och läste saga men när den var slut, var han inte helt redo att somna. Att Gustav byggde LEGO var ju så spännande.

Men när klockan var åtta och Let's Dance började på TV4, då hämtade Oskar sin nalle och lade sig tillrätta i soffan. Det tog ungefär två minuter och sedan sov han.

Jag då? Jo, jag hittade lusten att sticka igen. Den har varit som bortblåst i nästan två veckor.

4

Oskar och jag satt och tittade på Facebook tillsammans. Oskar fick syn på en seriestrip, som bestod av fyra rutor och han räknade dem:

- Ett ... tå ... te ... ya.

Jag upprepade med tydlig betoning på varenda stavelse.

- Ett ... två ... tre ... fyyyrrrra.

Och då säger Oskar:

- Fyyyrrrra.

Det var ett tydligt f-ljud och ett riktigt skorrande skånskt r-ljud. Det var baske mig dagens höjdpunkt. Jag börjar känna logopedens tillförsikt att Oskar kommer att lära sig att prata rent. Jag kände det redan vid besöket härom veckan men kvällens fyyyrrrra gjorde mig än säkrare.

Den här lille mannen...

... har precis somnat i min säng. Vi läste en bok som heter Jag vill ha lampan tänd och sedan lade sig Oskar på sidan och sov inom ett par minuter. Medan vi gjorde i ordning honom för natten, frågade jag om det inte är dags att han börjar sova i sin egen säng. Det tycker han inte att det är:

- Jag vill sova i din säng.

Han får gärna sova i min säng men det är faktiskt dags att han börjar använda sin egen säng, som har stått tom nästan varje natt i snart två års tid. Han är inte helt främmande för tanken att få somna i min säng och att jag sedan bär honom till hans egen säng. Men då måste Gustav sova i sin säng. Barnen delar rum. När jag sade att han kan ju komma in till mig, om han vaknar på natten, då blev han ännu lite mer med på noterna.

Så jag ska se till att göra en förändring på sovarrangemangen framöver.

När Oskar låg där bredvid mig i sängen för en stund sedan, konstaterade jag att han börjar se lång ut. Jag är inte så lite nyfiken på att få veta hur lång han är, när det är dags för 4-årskontroll på BVC i nästa veckan. Han lär inte ha sprängt enmetersgränsen. Även om jag tycker att han ser lång ut, vet jag att han är kort för sin ålder. Men nu börjar det bli riktigt svårt att tro att han bara var 40 cm, när han föddes, ungefär i storlek med sin favoritnalle.

Snart 7 år

På lördag fyller Gustav 7 år. Jag passade på att slå in hans födelsedagspresenter ikväll, eftersom barnen är hos sin pappa den här veckan. Lite grus i maskineriet kom det, när jag upptäckte att jag bara hade julklappspapper hemma. Jag vill inte slå in födelsedagspresenter i julpapper!

Återvinning räddade mig. Gustav får bland annat ett Go-spel i födelsedagspresent och det levererades i en stor låda med brunt papper som utfyllnad. Det bruna pappret fick bli omslagspapper. Paketen är inte de vackraste men förhoppningsvis kommer min 7-åring att bry sig mer om vad som döljer sig innanför pappret.

Det är lite otäckt att tänka på att Gustav blir 7 år. Han är inget litet barn längre. Han är ett omtänksamt, tänkande barn som pratar nästan non-stop om det mesta och som under det senaste året plötsligt har börjat rita. Den ena mer fantastiska teckningen efter den andra hamnar på mitt vardagsrumsgolv.

Jag ser fram emot året som ska ta oss mot hans 8-årsdag!

Stick-å-meter 2014: februari

Jag blev inspirerad av Linda att hålla mig med en stick-å-meter under 2014. Januari har jag ingen statistik för men under februari månad blev det så här:

Stickade gram: 170 g
Stickade meter: 683 m