Igår åkte vi tåg. Mycket tåg. Öresundståg till Hässleholm och Krösatåg till Hästveda. När vi skulle hem blev det först Krösatåg till Osby och därefter Öresundståg till Lund. Dagens lärdom blev att man ska inte åka Öresundståg i södergående riktning. De är alltid fulla till bristningsgränsen. Är det möjligt bör man välja något annat kommunikationsalternativ. En före detta kollega skrev på Facebook att Öresundståg bör i möjligaste mån undvikas i alla situationer. Hon är en frekvent tågpendlare, så hon vet alltför väl hur det brukar fungera ... eller inte fungera.
Hästveda var alltså målet för dagen och i Hästveda var det marknad. Det behövdes bara ett par steg i trängseln mellan marknadsstånden så påmindes jag om alla de skäl till att jag inte tycker om att gå på marknad. Skräp, skräp och åter skräp. Det finns säkert bra saker att köpa också men dessa försvinner ju i mängderna av skräp. Och så alla dessa människor.
Barnen fick köpa var sin sak och lite godis. Mormor och J köpte var sin sillamacka till lunch. Efter en dryg timme var vi fullkomligt nöjda med vår marknadsupplevelse och styrde kosan hemåt.
Jag kan inte påminna mig att jag var på marknad, när jag var liten. Mitt första marknadsminne är från Kiviks marknad någon gång tidigt 90-tal. På senare år, sedan Gustav föddes, har det blivit Kiviks marknad, Veberöds marknad, Sjöbo marknad och Tomelilla marknad. Det här att bara gå omkring och titta på saker (skräp!) i timmar för att kanske hitta någon man vill köpa, det är inte riktigt min grej. Förr köpte jag i alla fall munkar och marknadsgodis och kände mig nöjd med det men inte ens det lockar längre. (Jo, det lockar men jag avstår från det.)
Det viktiga med gårdagens utflykt var inte själva marknaden utan att barnen skulle få åka tåg. Och det fick de. Med råge.
Skönt väder, låg ljudnivå, lagom mycket folķ, inte så dumt faktiskt.
SvaraRadera