En dag kommer du att förstå

Idag bevittnade jag (och deltog lite i) ett samtal mellan två av mina kollegor och en elev. Kollegan D hade precis kommit till jobbet och han hade uppenbarligen cyklat, eftersom han hade en cykelhjälm med sig. Eleven fick syn på hjälmen och frågade förvånat och nästan förfärat D om han verkligen använder cykelhjälm.

D bekräftade att det gör han och han kunde också berätta att han började göra det i samband med en olycka mellan en cyklist och en bilist alldeles utanför arbetsplatsen i höstas. Och så har han ett barn, som kommit i cykelålder, och han vill föregå med gott exempel.

Kollegan E ryckte in med andra goda argument. Som förälder vill man finnas kvar i livet för sina barn. Då är det värt att uppfattas som en tönt, om man nu är en tönt för att man använder cykelhjälm. Jo, en tönt är man, flikade eleven in.

Det var i det läget, som vi tre vuxna plötsligt upplevde en känsla av déjà vu, var och en för sig. Vi kunde alla minnas åtminstone ett tillfälle, när vi varit "eleven" som hört de vuxna säga saker som låter helt galna och vi har försäkrats om att en dag kommer vi att förstå.

Och så är det ju. En dag kommer man att förstå. Förstå att det är smart att använda cykelhjälm. Jo, jag har också varit av uppfattningen att jag inte vill använda cykelhjälm, aldrig kommer att använda cykelhjälm. Jag kan inte minnas när jag senast cyklade men Gustav har ju kommit i cykelålder så det är ju inte helt otroligt att det blir en och annan cykeltur under sommaren som kommer.

Dags att inhandla en cykelhjälm, så att jag är redo!