Härom dagen föreslog min pappa att vi skulle gå på ett av Sommarscen Malmös arrangemang, som gick av stapeln igår kväll i Pildammsteatern. Det var en liten cirkustrupp från Finland som skulle uppträda. Sirkus Aikanomoinen består av fyra personer, tre män och en kvinna. Deras föreställning heter Onnellisten Maa (The land of the happy). Enligt programmet har Fellinis film Clownerna gett inspiration till det hela.
söndag 27 juli 2014
Sirkus
Härom dagen föreslog min pappa att vi skulle gå på ett av Sommarscen Malmös arrangemang, som gick av stapeln igår kväll i Pildammsteatern. Det var en liten cirkustrupp från Finland som skulle uppträda. Sirkus Aikanomoinen består av fyra personer, tre män och en kvinna. Deras föreställning heter Onnellisten Maa (The land of the happy). Enligt programmet har Fellinis film Clownerna gett inspiration till det hela.
Sista dagen
Torgil, Iting och Ludvig flög hem till Alameda i torsdags. Barnen och jag satt och följde planet lyfta från Kastrup via datorn. Deras hemresa verkar ha gått bra.
Den sista dagen tillsammans tillbringade vi på Katrinetorp i Malmö. Det var ett av pappas önskemål på aktivitet och det var en fin plats att åka till. Katrinetorp är en herrgård i södra Malmö, ett stenkast från Svågertorp. Där finns en härlig trädgård och park och en restaurang.
Det var alldeles otroligt soligt och varmt i onsdags. Solen var absolut skoningslös. Jag har varit ute i solen mycket i sommar och jag har inte bränt mig. Det gjorde jag i onsdags, speciellt i nacken/vänster axel. Det är fortfarande ganska ilsket rött.
Vi började vårt besök med att äta lunch. Barnen fick köttbullar. Oskar åt alla sina köttbullar! Jag trodde att jag skulle ramla av stolen av förvåning. Jag valde att äta kokt kalv i dill med morötter från trädgården. Mycket, mycket gott! Torgil och Iting valde anka medan pappa, mamma och Jost åt multe.
Efter maten gick vi en stilla promenad i parken och trädgården. Barnen hittade två vattenspridare som de lekte i/runt och till slut var de helt genomblöta. Det är lite synd att vi vuxna inte vågade göra detsamma. De hann torka innan det var dags för oss att åka hem med bussen. Det måste ha varit skönt en sådan varm sommardag.
Kusinerna fick sedan ta farväl av varandra vid Hyllie station. Det var känslosamt för Ludvig. Han har varit med om det vid ett flertal gånger, både i Sverige och i Taiwan, så han vet vad det innebär att säga hej då. Det gjorde ont i hjärtat att se honom så ledsen. Jag hoppas att han känner att det är skönt att ha kommit hem och att han har fina minnen från sommaren i Sverige 2014.
Den sista dagen tillsammans tillbringade vi på Katrinetorp i Malmö. Det var ett av pappas önskemål på aktivitet och det var en fin plats att åka till. Katrinetorp är en herrgård i södra Malmö, ett stenkast från Svågertorp. Där finns en härlig trädgård och park och en restaurang.
Det var alldeles otroligt soligt och varmt i onsdags. Solen var absolut skoningslös. Jag har varit ute i solen mycket i sommar och jag har inte bränt mig. Det gjorde jag i onsdags, speciellt i nacken/vänster axel. Det är fortfarande ganska ilsket rött.
Vi började vårt besök med att äta lunch. Barnen fick köttbullar. Oskar åt alla sina köttbullar! Jag trodde att jag skulle ramla av stolen av förvåning. Jag valde att äta kokt kalv i dill med morötter från trädgården. Mycket, mycket gott! Torgil och Iting valde anka medan pappa, mamma och Jost åt multe.
Efter maten gick vi en stilla promenad i parken och trädgården. Barnen hittade två vattenspridare som de lekte i/runt och till slut var de helt genomblöta. Det är lite synd att vi vuxna inte vågade göra detsamma. De hann torka innan det var dags för oss att åka hem med bussen. Det måste ha varit skönt en sådan varm sommardag.
Foto: Torgil |
Insektshotell |
söndag 20 juli 2014
Fotograf: Oskar 4,5 år
Ett litet urval av de fotografier Oskar tog på några minuter efter dagens födelsedagsmiddag. Han tycker att kameran är jätterolig. Jag oroar mig varje sekund för att han ska tappa den eller dunsa objektivet i till exempel bordet. Oskar fick även låna mormors mobilkamera en stund och knäppte en rasande massa bilder, bland annat en del selfies, som jag hoppas få ta del av.
Grattis på födelsedagen!
Idag har vi firat min mammas födelsedag! Vi funderade kring när Torgil senast kunde vara med och fira och kom fram till att det är åtminstone 13 år sedan. Födelsedagsfirandet gick av stapeln i Josts lägenhet, där det hade dukats upp en buffé med kallskuret och sallad. Bubbel blev det också. Jag hade bakat en Britatårta och till den serverades vispad grädde och jordgubbar. Enkelt, gott och mycket trevligt.
Foto: Oskar |
Tatueringar
När vi var i Sibbarp, såg jag till att fotografera Torgils tatueringar. Nu är jag återigen, efter att inte ha tänkt alls på det under 20 års tid, sugen på att skaffa mig en tatuering. Måste bara först komma på vad.
Höger överarm. |
Vänster skuldra. |
Vänster överarm. |
Utsidan av vänster vad. |
lördag 19 juli 2014
Till stranden igen
Idag har det varit Gustav och jag. Oskar har varit med sin pappa. (De åkte till Ystad och tillbringade flera timmar på stranden, i vattnet.) Gustav och jag ägnade förmiddagen åt att handla inne i centrum. På seneftermiddagen begav vi oss mot Malmö för att träffa morfar och Torgil med familj. Vi åkte ut till Sibbarp för att bada. Det är lite mäktigt i Sibbarp att ha Öresundsbron så nära. Det är en mycket vacker bro.
Om jag ska vara ärlig, så var det bara Ludvig och Gustav som var ombytta och badade. Morfar, Torgil och Iting vadade omkring i strandkanten. Jag kände inte ens på vattnet. Barnen plaskade och lekte. Ludvig hade simglasögon på sig och studerade saker under vattenyta och simmade även lite, lite. Gustav lät sig sjunka ner så att hela kroppen utom huvudet var under ytan. Det var ett nytt steg för honom, som hittills hållit sig ganska avvaktande till vatten.
Nästan som jul i juli
Barnen fick så många presenter av Ann-Marie, Peter och Johanna. Vi hann inte öppna dem hemma hos morfar, så jag såg till att föreviga öppnandet hemma vid köksbordet. Det var en härlig kombination av presenter - LEGO, godis, såpbubblor och pyjamasar. Det var rena rama julafton i mitten av juli.
Oskar byggde för första gången ihop LEGO med hjälp av beskrivningen. Han var mycket koncentrerad.
Det är roligt att se hur olika Oskar och Gustav tar sig an uppgiften att bygga LEGO. Gustav följer beskrivningen till punkt och pricka, allting i rätt ordning. Oskar tittar på bitarna och på bilden av vad det ska bli och sedan börjar han där han vill, vilket inte alls behöver vara i början.
Oskar byggde för första gången ihop LEGO med hjälp av beskrivningen. Han var mycket koncentrerad.
Det är roligt att se hur olika Oskar och Gustav tar sig an uppgiften att bygga LEGO. Gustav följer beskrivningen till punkt och pricka, allting i rätt ordning. Oskar tittar på bitarna och på bilden av vad det ska bli och sedan börjar han där han vill, vilket inte alls behöver vara i början.
Liten släktträff
Igår hade vi en liten släktträff. Min moster Ann-Marie och hennes familj passerade Malmö på väg från hemmet utanför Hamburg till sommarstugan i norra Småland. De stannade till i några timmar i Malmö och vi åt lunch tillsammans. Jag hade beställt bord till oss på thairestaurangen på Möllevångstorget, där vi lunchade härom veckan.
Det var ännu en varm och solig dag, en sådan där dag då man inte kan göra annat än att resignera och acceptera att svetten rinner precis hela tiden.
Vi samlades hemma hos pappa och gick sedan tillsammans till restaurangen. Det var god mat och trevliga samtal. Även barnen tycktes trivas med att få sitta stilla ett tag även om Oskar fick lite myror i benen mot slutet. Han hann med att vara både en drake och en katt.
Det var ännu en varm och solig dag, en sådan där dag då man inte kan göra annat än att resignera och acceptera att svetten rinner precis hela tiden.
Vi samlades hemma hos pappa och gick sedan tillsammans till restaurangen. Det var god mat och trevliga samtal. Även barnen tycktes trivas med att få sitta stilla ett tag även om Oskar fick lite myror i benen mot slutet. Han hann med att vara både en drake och en katt.
Johanna såg till att det även fanns en bild på mig. |
Kusin Johanna och morbror Peter. |
Gustav, Ludvig och Torgil. |
Iting och Johanna. |
Jag, Oskar och Britt Sofi. |
Oskar och Britt Sofi. |
Moster Ann-Marie, Jost och Sven Eric. |
fredag 18 juli 2014
Sommarmarknad
Tomelilla sommarmarknad. Varmt, varmt, varmt. Sol, sol, sol. Och så massor av folk. Bussen från Lund till Tomellilla var så full att det inte fanns sittplatser till alla. Då hade det dessutom gått en extra buss för de som bara skulle till Sjöbo (där det förresten också var marknad igår).
Jag hade ett mål med marknaden och det var att köpa två skärp. Mission accomplished! Jag hade också en förhoppning om att hitta en solhatt men där gick jag bet. De obligatoriska munkarna inhandlades också. De var så färska att de var så varma att de nästan inte gick att hålla i. Goda var de naturligtvis också.
Oskar var inte på bästa humör i början - och inte jag heller, ska erkännas. Han ville ha det ena och det andra och jag sade nej. Jag sade speciellt nej, när han ville ha en pistol. Han ville också ha en grävskopa. Det kunde jag tänka mig att köpa men jag försökte förklara för honom att vi kunde vänta lite, se vilka alternativ som fanns att välja på. Trodde jag verkligen att en 4,5-åring bryr sig om sådant? Det gjorde jag men det gör inte min 4,5-åring i alla fall. Mormor erbjöd sig att köpa den grävskopa Oskar bespetsat sig på och Oskar skyndade sig att visa vägen för mormor.
Det bästa minnet från gårdagen var när Oskar kom springande längs marknadsgatan med en stor, vit plastkasse i händerna. Han log ett stor leende och ropade på mig. I påsen låg kartongen med hans grävskopa. Lyckan var total! Senare ville han också ha en pinwheel och det fick han också.
Gustav hade inga önskemål mer än en klubba. Jag måste lägga på minnet att Gustav har ett önskemål att få uppfyllt innestående.
Lunch intog vi i en skuggig sluttning alldeles i närheten av utomhusbadet. Det var gräsunderlag. Det var skugga. Det passade som plats för att äta lunch.
När man är iväg en hel dag, finns det en sak som ibland kan vara bekymmersam. Man måste emellanåt use the restroom, som min svägerska säger. Igår löste vi det genom att gå till Tomelilla bibliotek. Det var ett trevligt besök. Det fanns en utställning med målningar av Pushwagner. Underbara färger!
Hemresan företogs på ett mycket fullt tåg. När tåget kom till Hyllie och Malmö C tänkte jag att det finns inte en chans att få in alla dessa människor utan att ta fram ett skohorn. Tåget blev också stående i Citytunneln en stund innan det kunde rulla in på Malmö C. Det tyckte barnen var sådär roligt men jag hade smörgåsar och lite dricka att distrahera dem med.
Att lägga på minnet för framtiden: PMS, stekhet sommardag och småtrotsig 4,5-åring är ingen bra kombination. Den är faktiskt riktigt usel. Mina annars tappra försök att åtminstone ge sken av att vara en pedagogisk förälder gick upp i rök fortare än kvickt.
Jag hade ett mål med marknaden och det var att köpa två skärp. Mission accomplished! Jag hade också en förhoppning om att hitta en solhatt men där gick jag bet. De obligatoriska munkarna inhandlades också. De var så färska att de var så varma att de nästan inte gick att hålla i. Goda var de naturligtvis också.
Oskar var inte på bästa humör i början - och inte jag heller, ska erkännas. Han ville ha det ena och det andra och jag sade nej. Jag sade speciellt nej, när han ville ha en pistol. Han ville också ha en grävskopa. Det kunde jag tänka mig att köpa men jag försökte förklara för honom att vi kunde vänta lite, se vilka alternativ som fanns att välja på. Trodde jag verkligen att en 4,5-åring bryr sig om sådant? Det gjorde jag men det gör inte min 4,5-åring i alla fall. Mormor erbjöd sig att köpa den grävskopa Oskar bespetsat sig på och Oskar skyndade sig att visa vägen för mormor.
Det bästa minnet från gårdagen var när Oskar kom springande längs marknadsgatan med en stor, vit plastkasse i händerna. Han log ett stor leende och ropade på mig. I påsen låg kartongen med hans grävskopa. Lyckan var total! Senare ville han också ha en pinwheel och det fick han också.
Gustav hade inga önskemål mer än en klubba. Jag måste lägga på minnet att Gustav har ett önskemål att få uppfyllt innestående.
Lunch intog vi i en skuggig sluttning alldeles i närheten av utomhusbadet. Det var gräsunderlag. Det var skugga. Det passade som plats för att äta lunch.
När man är iväg en hel dag, finns det en sak som ibland kan vara bekymmersam. Man måste emellanåt use the restroom, som min svägerska säger. Igår löste vi det genom att gå till Tomelilla bibliotek. Det var ett trevligt besök. Det fanns en utställning med målningar av Pushwagner. Underbara färger!
Hemresan företogs på ett mycket fullt tåg. När tåget kom till Hyllie och Malmö C tänkte jag att det finns inte en chans att få in alla dessa människor utan att ta fram ett skohorn. Tåget blev också stående i Citytunneln en stund innan det kunde rulla in på Malmö C. Det tyckte barnen var sådär roligt men jag hade smörgåsar och lite dricka att distrahera dem med.
Att lägga på minnet för framtiden: PMS, stekhet sommardag och småtrotsig 4,5-åring är ingen bra kombination. Den är faktiskt riktigt usel. Mina annars tappra försök att åtminstone ge sken av att vara en pedagogisk förälder gick upp i rök fortare än kvickt.
K-A-T-A-S-T-R-O-F!
Se! Den har gått sönder, maskinen som jag använder när jag gör degar. Visst den är gammal men jag hoppas innerligt att den går att laga. Det är grunkan som roterar degkrokarna som har lossnat.
I onsdags, när jag bakade kanelbullar, måste jag göra degen för hand. Jag kan inte minnas när jag gjorde det senast. Det är säkert tio år sedan sist. Som tur var, så var det inte så jobbigt som jag ville minnas.
I onsdags, när jag bakade kanelbullar, måste jag göra degen för hand. Jag kan inte minnas när jag gjorde det senast. Det är säkert tio år sedan sist. Som tur var, så var det inte så jobbigt som jag ville minnas.
onsdag 16 juli 2014
Konst i slottsparken
Igår åkte vi till Wanås slott, strax väster om Knislinge, för att titta på konst. Där finns både konsthall och en stor samling konst ute i slottsparken. Slottet ligger mycket vackert beläget och konsten i slottsparken är av det roligare slaget. Det var roligt för både barn och vuxna. Många av konstverken var interaktiva på så sätt att det gick att gå in i dem, klättra på dem eller använda dem på annat sätt.
Wish trees for Wanås av Yoko Ono. Den som vill kan skriva sin önska på en papperslapp och hänga upp i trädet. Med tanke på hur många lappar som satt i de här träden, så är det många som tar chansen.
Double Dribble av Anne Thulin. Totalt är det nio stycken röda bollar som sitter uppe i träden. Det gör att man lyfter blicken och tittar även på trädens kronor.
Love in the afternoon av Hanne Tierney. Det är ganska uppenbart varför barnen gillade den här installationen, eller hur? Det är elva gungor som hänger i långa rep från grenarna i ett bokträd. Den lägsta gungan hänger lågt ner. Det finns gungor som hänger så högt upp att man måste ta hjälp av andra gungor för att nå dem.
Den här eken fanns här redan när Wanås slott började byggas på 1400-talet. Den är mycket stor och mäktig. Det påstås att snapphanar har hängts upp i eken efter att de avrättats. Det sägs även att det har hållits rådslag under eken.
I will stop loving you av Malin Holmberg. Kalkfärg på träd och stam.
Primary Structure av Jacob Dahlgren. Ett klätterparadis för barnen. En blandning av alldeles underbara färger.
Dining room av Melissa Martin. Det fanns dörr, fönster, bord med stolar och till och med en öppen spis.
Wish trees for Wanås av Yoko Ono. Den som vill kan skriva sin önska på en papperslapp och hänga upp i trädet. Med tanke på hur många lappar som satt i de här träden, så är det många som tar chansen.
Double Dribble av Anne Thulin. Totalt är det nio stycken röda bollar som sitter uppe i träden. Det gör att man lyfter blicken och tittar även på trädens kronor.
Love in the afternoon av Hanne Tierney. Det är ganska uppenbart varför barnen gillade den här installationen, eller hur? Det är elva gungor som hänger i långa rep från grenarna i ett bokträd. Den lägsta gungan hänger lågt ner. Det finns gungor som hänger så högt upp att man måste ta hjälp av andra gungor för att nå dem.
Den här eken fanns här redan när Wanås slott började byggas på 1400-talet. Den är mycket stor och mäktig. Det påstås att snapphanar har hängts upp i eken efter att de avrättats. Det sägs även att det har hållits rådslag under eken.
I will stop loving you av Malin Holmberg. Kalkfärg på träd och stam.
Primary Structure av Jacob Dahlgren. Ett klätterparadis för barnen. En blandning av alldeles underbara färger.
Dining room av Melissa Martin. Det fanns dörr, fönster, bord med stolar och till och med en öppen spis.
Att ta sig till Wanås var ett projekt. Först blev det tåg från Malmö/Lund till Kristianstad, där vi bytte till buss till Knislinge. Från Knislinge är bussen en förbeställd taxi från Skånetrafiken. Eftersom vi var så många, åtta stycken, så måste vi beställa den sista delen av resan tre arbetsdagar i förväg. Men allting fungerade utmärkt.
Vi skulle dock haft mer tid att titta på utställningarna. När man förlitar sig på allmänna kommunikationer, har man bestämda tider att passa. För oss blev besöket kort, endast två timmar mellan kl 11 och kl 13. Det är mycket möjligt att vi åker tillbaka en gång till om någon vecka eller så.
Om du vill läsa mer om Wanås konst kan du göra det här.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)