Tidigt i måndags morse hämtade jag och barnen morfar på stationen i Lund för att sedan köra till Värnamo och hälsa på min kusin, Ingrid. Vi pratade om att göra detta redan i slutet av förra sommaren men det var så varmt då. Sedan tog ledigheten slut och verkligheten sprang ifatt oss och tiden ifrån oss. Redan i början av maj i år fick jag ett brev från Ingrid och planeringen tog ett litet steg framåt och den här veckan kom vi alltså iväg.
Barnen är utrustade med eoner av tålamod. De klarade den 2,5-timmar långa bilresan utan en massa underhållning. Mot slutet tyckte Oskar att vi minsann borde vara framme snart. De belönades rikligt, när vi kom fram och det visade sig att Ingrid hade LEGO att leka med, mycket LEGO, annat LEGO än det barnen har hemma.
Ingrid tog emot oss med stora famnen och en frukost, som var som en hotellfrukost. Mycket gott att äta. Det satte tonen för resten av dagens måltider, som också var toppengoda. Efter frukosten pratade vi en lång stund. Det var inte bara Ingrid vi fick träffa utan även hennes barnbarn, A, som ska börja i sjunde klass om en månad. Vilken enastående tjej!
Att åka till Värnamo utan att besöka Apladalen fanns inte på kartan. Vädrets makter var verkligen på vår sida. Trots att himlens moln såg hotfulla ut, höll de inne med sitt regn. Apladalen visade sig vara en riktig oas. Jag blev mycket förtjust i grönskan, som bland annat bestod av täta ormbunkar, ekar och alar. Där finns lite för alla - kulturhistoriska byggnader, djur att titta på och så en stor lekplats.
Vi styrde kosan hemåt vid 18-tiden och det tog inte många minuter innan Oskar hade somnat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar