Jag stickar och stickar på en tröja till Gustav. Den börjar kännas som en tvångströja, eftersom den aldrig "tar slut" och jag vill sticka på annat. Men färdig ska den bli! Något annat är inte att tänka på. Jag börjar se slutet på den, nu när jag stickar på den andra ärmen.
En positiv sak har den här tröjan ändå fört med sig. Jag har för första gången stickat ärmarna på strumpstickor. När monteringen av tröjan börjar närma sig, känns det så underbart att inte behöva sy ihop ärmarna. Fram- och bakstycket skulle också ha stickats i ett stycke men jag hade inte någon tillräckligt stor rundsticka för det. Men det ska jag skaffa nästa gång jag ska sticka en tröja. Tänk att även slippa sy sidosömmarna. Vilken dröm!
Jag har pannlampa när jag stickar för att få tillräckligt med ljus. Emellanåt reser jag mig från soffan och går till badrummet för att tvätta händerna eller till köket för att ta något att dricka. Pannlampan sitter fortfarande på sin plats. Jag tänder inte lampan i köket. Jag ser ju ändå i pannlampans sken. Jag kan inte låta bli att undra vad grannarna tror att det är för en mupp som går omkring med pannlampa inomhus, om de händelsevis skulle se mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar