Nya skor

Idag har jag fått nya skor av maken. Skor att springa i. Nu ska jag inte längre använda de där skorna, som jag köpte för 10+ år sedan och som äter hål i mina hälar och som inte är snälla mot mina benhinnor.

Vi åkte till Stadium för att titta på skor. Först tittade vi själva och så kom vi från varandra lite och då slog en försäljare sina klor i mig och undrade om han kunde hjälpa till. Sedan fann jag mig mitt i en dragkamp mellan maken, som har sina teorier om löparskor, och försäljaren som hade andra teorier. De lyckades på något sätt mötas på halva vägen till slut och försäljaren plockade fram ett par skor.

Vilken storlek skulle de vara i? Jag brukar ha 37-38 i storlek numera och löparskor bör man ha i lite större storlek så försäljaren hämtade ett par i storlek 38,5. De kändes ganska okej men trots allt lite för stora. Samma sak med storlek 38. Sedan visade sig att skon bara fanns i en storlek till, nämligen storlek 36. Det är en storlek jag inte har kunnat ha på flera år ... men i den storleken satt skorna perfekt på mina fötter. Det gjorde inte heller ont att just de här skorna var nedsatta till halva priset. Två par strumpor blev det också.

Jag har varit ute och invigt mina skor redan. Löpningen har jag tagit en paus från tills mina benhinnor har slutat göra ont men en tur med stavarna blev det. Det kändes bra och jag är nöjd med att ha gått 4,9 km på 47 minuter.

Jag förundras över hur snabbt jag har vant mig vid att vara ute och röra på mig. Det var så skönt att det här med skorna kunde lösas snabbt och att jag kan gå och cykla medan benhinnorna blir bättre. När jag skulle ut och gå idag visade det sig att min Forerunner behövde laddas, så den fick stanna hemma och därmed också pulsmätaren. Det var inte kul!

Att ha införskaffat nya skor känns som ett viktigt steg. Det känns som att nu är det allvar.