Det är inte många dagar kvar tills Torgil, Claire och Ludvig åker hem till sunny California. De här sista skälvande dagarna vill vi få så mycket tid tillsammans som möjligt. Väderprognosen lovade soligt och varmt väder och var kan vara härligare att tillbringa en sensommardag än nere på Ribersborgsstranden. Och varmt var det, nästa för varmt när man som jag har börjat höstanpassa garderoben. Soligt med, för den delen. Så här i sommarens absoluta slutfas lyckades jag, för första gången i år, få lite för mycket färg i ansiktet.
Vi gick i sakta mak ner till Limhamnsfältet för att sedan vika av mot Ribersborgs kallbadhus. Plötsligt blev Oskar otröstligt ledsen och arg. Han, som för det mesta är på så gott humör, skrek och grät i närmare en halvtimme. Han ville inte gå. Han ville inte sitta i vagnen. Han ville inte bli buren. Han ville inte ha Mariekex. Vi mötte en familj med ett barn i ungefär Oskars ålder. De erbjöd honom en flaska mangojuice och den drack han och blev något lugnare. Sedan tog jag av honom skorna ... och go'a glada Oskar kom tillbaka. Det är nog så att skorna har blivit för små. Oskar gick utan skor resten av dagen.
När alla var mätta och belåtna, gav vi oss iväg till lekplatsen som ligger på stranden alldeles vid bryggan ut till kallbadhuset. Gustav, och kanske även Ludvig, hade noterat den där lekplatsen redan innan vi åt lunch och sju vilda hästar hade inte kunnat få dem att avstå från att leka där. Det blev rutschkaneåkning, sandgrävning och gungning så det stod härliga till. En lång stund.
På vägen hem fanns det hästhoppningshinder att klättra på, kullar att bestiga och rulla ner för, stora grushögar (två stycken!) att besegra och staket att klänga på. Gustav och Oskar somnade i bilen hem till Dalby. Väl hemma blev det middag och en dusch för båda barnen. Oskar somnade strax därefter.
I morgon kommer kusin Ludvig hit och då blir det mer lek och bus.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar